Djurgården - Häcken0 - 1
Fem spaningar efter Djurgårdens IF – BK Häcken
Djurgården tog inte chansen att rycka i guldstriden. I stället var det Häcken som drog det längsta strået när man vann med 0–1. Här är Forum 1891:s fem spaningar efter matchen.
Andades inte Kim och “Tolle”
Djurgårdens tränarpar har satt en tydlig spelidé sedan 2019 som spelartruppen sällan går ifrån. Om man byter ut de blårandiga tröjorna mot neutrala, går det ändå att peka ut om det är ett lag styrt av Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf. Snabba spelvändningar, platsbyten, en hög press och ett finurligt kombinationsspel är ofta förekommande. I kvällens match var detta som bortblåst i den första halvleken. Häcken flyttade ned Samuel Gustafson, som agerade uppspelspunkt. Det skapade problem i hemmalaget då ingen visste vem som skulle plocka upp honom. Edvardsen klev inte ned och ingen av mittfältarna klev upp för att skärma av. Häcken fick mer tid med bollen, och tog därmed över matchen. Djurgården valde att flytta ned laget – något som sällan händer hemma på Tele2 Arena.
Bättre i andra – men var anfallsspelet genomtänkt?
Det mesta – om inte allt – såg bättre ut för Blårändernas del i andra halvlek. Om Häcken var bättre under första 45, var Djurgården dominanta i sista. Hjalmar Ekdal och Marcus Danielson plockade bort skyttekungen Alexander Jeremejeff helt ur matchen. Mittfältstrion såg bättre ut – där Rasmus Schüller speciellt stack ut innan han klev av. Men man kan ställa sig frågande till lagets val av taktik rent offensivt. Häcken har två fyrtorn (Hammar och Hovland) centralt i backlinjen som har sin styrka i luftrummet. Trots detta valde DIF att ständigt slå höga inlägg de många gånger man kom runt på kanterna. Korta instick längs marken användes nästan aldrig. Med tanke på spelövertaget hade det inte förvånat om laget hade fått utdelning om man hade prövat det anfallsspelet.
Oroande utveckling i sämsta tänkbara läge
DIF:s offensiv har imponerat stort den här säsongen med flertalet storvinster i bagaget. Joel Asoro, Victor Edvardsen, Gustav Wikheim och Haris Radetinac har alla svarat för viktiga mål i Europa och Allsvenskan. Men nu är de inne i en svacka rent poängmässigt – då ingen har gjort mål eller assist i de tre senaste matcherna. Asoro är mållös i åtta av de nio senaste och för Radetinac ser det ännu värre ut. Känslan är att det endast är Edvardsen som kommer undan med hedern i behåll den senaste tiden. Det är en utveckling som oroar när säsongen nu ska avgöras den här månaden.
Kan kosta dyrt
Det var ingen rolig syn för alla djurgårdare. Först träffade Johan Hammar Hampus Finndell illa i en duell i straffområdet. Mittfältaren blev liggande och trots försök till vidare spel tvingades han kliva av. Efter matchen rapporterades det om en befarad hjärnskakning – vilket kan ta tid att tillfriskna från. Fråga bara exempelvis Magnus Eriksson eller Jacob Widell Zetterström. Vid hjärnskakningar finns det vissa regler (hjärntrappan), som måste följas, innan man kan återgå till spel. En olycka kommer sällan ensam och det här var inget undantag. I andra halvlek tog sig Rasmus Schüller för baksidan och kunde inte fortsätta. En bristning sades det efter matchen och frågan är om någon av mittfältarna kan vara med mot Gent och AIK nästa vecka.
Ödets vecka
Stockholmarna är inte bara inne i en tuff period av hårt matchande, det är kanske tuffast tänkbara motstånd den här tiden. Idag föll man på första hindret i form av Häcken och härnäst väntar Gent och AIK innan veckans slut. Spelet har hackat en aning efter landslagsuppehållet och nu gäller det att hitta energi för att säsongen inte ska rinna ur händerna. Hammarby, Kalmar och AIK flåsar alla tre i nacken samtidigt som Häcken har skapat en lucka. Säsongen kan mycket väl avgöras efter kommande ödets vecka.
