Djurgården - Halmstads BK
1 - 1

Fem spaningar efter Djurgårdens IF – Halmstad BK

DIF säkrade avancemang till Svenska cupens slutspel, men sättet det skedde på övertygade inte på många. Här är Forum 1891:s fem spaningar efter mötet med Halmstad.

Blekt, blekt, blekt!
DIF stod för en högst medioker insats offensivt där få namn kom upp i godkänd nivå. Framför allt första halvlek var svag, där de målchanser som uppstod berodde mer på defensiva misstag än något annat. I andra halvlek blev det lite mer öppet spel, men då höll man på att tappa bort alla tre poängen och räddades av Vasyutin i målet. Thomas Lagerlöf pratade inför matchen om att man skulle kunna förvänta sig en tempohöjning jämfört med BP-matchen, men om den fanns där var det nog inte många som märkte av den. Det som kanske är mest beklämmande är hur statiskt och fantasilöst spelet i den sista tredjedelen är. Kalle Holmberg pratade under halvtidsvilan om ”handbollsspel” – och lite så ser det ut just nu när DIF ska försöka göra någonting av sitt bollinnehav. Delvis är det säkert kemi som behöver byggas upp mellan olika spelare – men frågan är om man i dagsläget förfogar öven den genombrottskraft på kanterna som spelsystemet är beroende av.

Slut på sviten
Victor Edvardsen har fått en perfekt start i blårandigt med mål både under försäsongen och under de två första tävlingsmatcherna. Hot Halmstad tog dock målsviten slut. Edvardsen var en av få spelare som visade något i den första halvleken och gruffade även en del med motspelare – men bollen ville inte i nät. Närmast kom Edvardsen när han i den 73:e minuten försökte chippa in bollen i ett friläge, men bortamålvakten gjorde sig stor och kunde dessvärre rädda. Även om det inte alltid blir mål fortsätter det att hända mycket kring nummer 16.

Kaptenen på väg mot rätt kurs
Magnus Eriksson har inte riktigt stått att känna igen i de två första cupmatcherna. I dagens match nådde han inga himmelska nivåer heller, men bjöd på en del av det spel som gjort honom så viktig för laget. Eriksson stod för ett par patenterade långmackor och gav bland annat Asoro ett friläge i andra halvlek – samt assisterade till 1–0 med en elegant liten skarv i djupled. Det är dock långt ifrån alltid som "Mange" har någon att söka med sitt fina passningsspel. Under 2021 var det ofta Chilufya som skapade ytor för andra eller sig själv med riviga löpningar på kanten. Vem som ska göra motsvarande jobb 2022 är ännu osäkert.

1–1 med sig själv
Piotr Johansson är ett nyförvärv som står för mycket frenesi och frejdighet offensivt. Det är kanske inte så konstigt med tanke på att han började karriären som yttermittfältare och först på senare tid skolat om till spelet längre ned i planen. Det kunde man nästan ana när Johansson i den 63:e minuten kom på en fin löpning och inte gjorde något misstag när han friställdes efter en nätt pass från Magnus Eriksson. Tyvärr märktes det lika mycket när Halmstad kvitterade i den 84:e minuten, efter att samme Johansson fullkomligt tappat bort Alexander Johansson på den bortre stolpen. Att ha yttrar i backlinjen kan ha positiva effekter för offensiven, men det gäller att man kan hålla ihop försvaret också. Idag spelade Johansson 1–1 med sig själv.

Svårt att fira slutspelsplatsen
Det stod i princip klart att DIF hade gått till kvartsfinal i Svenska cupen redan innan omgång tre drogs igång. Brage behövde slå BP samtidigt som DIF inte fick med sig poäng och dalmasarna tog in fyra mål. Ingen av dessa förutsättningar föll in och slutspelsplatsen är alltså ett faktum. Men full poäng blev det inte och det lär i och med det bli bortaplan som väntar i kvartsfinalen – som går mot ett betydligt mer kvalificerat motstånd än Halmstad. Firma Bergstrand-Lagerlöf har minst sagt en del att jobba på inför detta möte, oavsett vem man ställs emot.

* * *

Håller du med – eller har du en egen spaning efter matchen? Skriv gärna i kommentarsfältet nedan men kom ihåg att hålla en god ton!