Fem spaningar efter Djurgårdens IF – IFK Göteborg
DIF imponerade inför storpublik när Svenska Cupens gruppspel avslutades. Det blev storseger mot Blåvitt, vilket innebär seedning i nästa veckas kvartsfinal. Här är Forum 1891:s fem spaningar efter matchen.
Klasskillnaden blottades – till slut
Det brukar heta att skillnaden mellan lag av olika kvalitet syns som mest sista kvarten. DIF och Blåvitt spelar visserligen i samma serie, men med 20 minuter kvar var det ett riktigt tröttkört bortalag som hade svårt att hävda sig. Att nye Blåvittränaren Jens Berthel Askou i matchminut 71 beslutade att göra hela fyra byten säger en del – och luktade lite desperation. Fem minuter senare satte Tobias Gulliksen ett mål som innebar att Blåvitt behövde göra två mål för att gå vidare. Två minuter efter det släcktes allt hopp för gästerna i kraft av Adam Carléns röda kort – och bara tre minuter senare kom även 2–0. Trots att Blåvitt stod upp bra under stora delar av matchen orkade man inte med hemmalaget i 90 minuter utan säckade ihop på slutet. Det drog tankarna till möten mellan lag från olika divisioner och det är tydligt att lagen i nuläget ligger olika långt fram. För att hitta IFK Göteborgs senaste bortaseger mot Djurgården måste man gå tillbaka till september 2011.
Kim och ”Tolle” har hittat rätt
I nästan tre hela säsonger kamperade Hampus Finndell, Rasmus Schüller och Magnus Eriksson ihop på det centrala mittfältet. Spelarna var som ett självspelande piano under lång tid, men slutade att fungera tillsammans under fjolåret. Oliver Berg kom in i truppen och tog plats, samtidigt som både Finndell och Eriksson inte gick att känna igen. Inför den här säsongen valde Bosse Andersson att bygga om rejält då Samuel Leach Holm och Albin Ekdal värvades in tidigt. Flera experter och supportrar menade på att konkurrensen skulle bli osund – likt förra året. Men tränarduon har verkligen hittat rätt med rollfördelningen centralt. Leach Holm dikterar tempot med sin spelförståelse och hela Allsvenskans kanske bästa högerfot. Lucas Bergvall briljerar med bollen nära kroppen när han rör sig över stora ytor och Rasmus Schüller, som sällan gör en dålig match, visar styrkor i defensiven. Årets trio kompletterar varandra bättre och ger Bergstrand och Lagerlöf nya dimensioner i spelet, och det finns också en viss tidigare landslagsman redo att göra skillnad.
Succédebut – början på något stort
Passningen från Lucas Bergvall var långt ifrån den bästa, men det hindrade inte Tobias Gulliksen. Norrmannen väntade in passningen för att sedan sätta fart mot Blåvitts backlinje. I höjd med straffområdeslinjen vinklade han upp högerfoten och borrade in skottet i det bortre hörnet – en drömdebut för rekordvärvningen. Dessförinnan hade han blandat och gett under matchen. I inledningen snurrade 20-åringen bort hela IFK Göteborgs högersida innan Gustav Svensson gjorde ned honom. Det gick att se nivån Gulliksen besitter, även om han inte alltid fick ut det på planen. Med det sagt är han värvad för att göra det Djurgården har saknat – nämligen poäng i offensiven. Därför blev det inget annat än en succékväll och förhoppningsvis början på något riktigt stort.
En killer i boxen
Många har försökt men få har lyckats. Att spela nia i Kim och ”Tolles” system är ingen lätt uppgift. I supporterled knorrades det också genast en hel del när Bosse Andersson presenterade en ny anfallare i Deniz Hümmet. Visst, han kom från en hygglig sejour i Kalmar rent poängmässigt – men var det verkligen ”rätt hylla” han plockades från? Hümmet själv verkar åtminstone inte ha några tvivel. I mötet med Blåvitt blev 27-åringen målskytt för tredje matchen i rad. Han har dessutom visat upp ett respektlöst och resolut spel och kombinerat fint med spelare som Bergvall, Fallenius och Leach Holm redan från början. Har Djurgården äntligen hittat den nia man suktat efter så länge? En hel del talar för det!
Sista pusselbiten saknas
Bosse Andersson ser ut att ha löst delar av anfallsproblematiken med värvningarna av Gulliksen och Hümmet, men sportchefen har ytterligare en pusselbit att lägga. Djurgårdssupportrarna har väntat länge – och väntar fortfarande – på Oskar Fallenius stora genombrott. Efter hemmasegern mot Malmö FF under fjolåret var det många som trodde att det skulle lyfta för den tidigare BP-talangen. Det har dock inte blivit någon ketchupeffekt och 22-åringens självförtroende är inte på topp. Blåränderna har jagat Samuel Adegbenro länge, men en överenskommelse ser ut att bli svår att nå. Den populära sportchefen behöver därför plocka fram plan B innan den allsvenska premiären för att färdigställa truppen. I dagsläget gör Fallenius och Radetinac upp om platsen till höger och ingen skulle bli förvånad om åldermannen får chansen från start i kvartsfinalen.