Sirius - Djurgården
0 - 0

Fem spaningar efter IK Sirius - Djurgårdens IF

Ett oavgjort resultat utan några mål framåt var på förhand ett resultat som ingen djurgårdare kunde tänka sig vara nöjd med. Efter en onödig utvisning och efterföljande resolut försvars- och målvaktsinsats är fallet ett annat. Kvällens match på Studenternas i Uppsala var konstig på många sätt, inte minst då en stark insats i den andra halvleken endast renderade i en ynka poäng. Här är Forum 1891:s spaningar från matchen.

Blekt DIF, och tillspetsat Sirius
Djurgården kom visserligen till matchens första riktiga läge då Magnus Erikssons retur letade sig fram till Oliver Berg, som med kraft avslutade mot lite för centralt på Siriusmålet. Därefter föll DIF-prestationen i kraft och allt eftersom käkade sig Uppsalalaget in i matchen. Efter ungefär halva första halvlek hade man sju avslut, mot Djurgårdens tre. Blåränderna såg frustrerade ut och tog sig sällan förbi Siriuspressen, samtidigt som hemmalaget agerade rutinerat och fick med sig många frisparkar runt mittplan. Detta ledde i sin tur till att Djurgården föll längre ned i planen och Sirius fick än större del av bollinnehavet.

Sirius upplevdes under den första halvleken som rakare än tidigare år, vilket bland annat Thomas Lagerlöf nämnde som en faktor inför matchen. Man klarade av att skaka fram ett stort antal kontringslägen i den första halvleken och ett mål för hemmalaget kändes klart närmare än för DIF på det stora hela. Detta till trots kan man inte hävda att Djurgården var chanslösa, men när man etablerade sig på den sista tredjedelen agerade Siriusförsvaret lugnt och resolut. Detta medförde att Djurgården inte klarade av att skapa några riktigt heta lägen under en betydande period av halvleken.

Svaga första halvlekar kostar i längden
DIF känns inte i toppform, vilket inte nödvändigtvis är hela världen då bara två allsvenska matcher är avklarade. Den första halvleken var kanske inte urusel, men helt klart under förväntan och inte heller godkänd. Detta är något vi sett flera gånger under säsongen hittills, vid flera tillfällen har man i stort sett bara ställt ut skorna under hela matcher. Idag kändes det delvis som en taktisk fråga under den första halvleken då Sirius faktiskt fick ganska bra träff på spelet i stort. Däremot ska nämnas att energinivån hos Sirius upplevdes som klart högre samtidigt som Blåränderna inte riktigt verkade närvarande, vilket såklart lämnar mer att önska av fotbollsproffs i ett förväntat topplag. Början av den andra halvleken såg kanske bättre ut, men den är svår att bedöma efter utvisningen. Däremot ställs insatsen i den första halvleken i ett annat ljus efter att förutsättningarna så drastiskt förändrades.

En fotbollsmatch varar i 90 minuter, vilket vanligtvis är en kommentar som används för att glädjas över ett sent segermål. Idag kan kommentaren istället agera som en påminnelse om att man ska smida medan järnet är varmt, och i Blårändernas fall att man inte alltid har råd att gå på halvfart i första halvlek. Det är klart att ingen kunde veta hur händelseförloppet skulle visa sig spelas ut, men faktum är att väldigt få djurgårdare var bra i första halvan av matchen. Man behöver absolut inte skrika kris för den sakens skull, men för egen del svider den första halvlekens insats mycket mer efter att ha upplevt ett mycket mer påkopplat DIF i den andra. Troligen är den svaga första halvleken en produkt av ett Djurgården som ännu inte är formtoppat. Som sagt är det inte nödvändigtvis ett större problem än två missade poäng, men snart bör man kunna förvänta sig att laget kommer igång på riktigt - från start till slut.

Oväntad allsvensk debutant
I den 51:a minuten slog Sirius en lång boll mot Tashreeq Matthews. DIF:s Piotr Johansson var honom hack i häl, men Widell Zetterström valde att gå ut hårt på bollen en bra bit utanför straffområdet. Efter att ha fått bollen petad förbi sig gjorde han ner Matthews och domaren, Joakim Östling, fick inte mycket till val utan visade ut Djurgårdsmålvakten. Utrusningen kändes onödig, då Johansson var tätt inpå och kanske till och med framför hotet, utvisningen var dessutom helt korrekt. Vi har fått se Widell Zetterström stå för några skakigare aktioner under sin annars fina tid som lagets målvakt, däremot är det röda kortet en ny erfarenhet som alla djurgårdare nog klarat sig utan.

I och med detta fick vi alltså se en allsvensk debutant i André Picornell, tillika fjolårssäsongens Unicoach-målvakt (ett pris för spelare i U19-serien). Picornell, som är född 2004 och fyllde 19 år för mindre än en vecka sedan, har även regelbunden startspelare i U-landslagen under flera år. Picornell ställdes inte inledningsvis på några större prov, men hanterade det som slängdes mot honom med bravur - inte minst då kapten Eriksson fick iväg en boll mot eget mål. Mot slutet av matchen, när Sirius etablerade sig runt DIF:s straffområde under långa perioder, fick han dessutom stå för flera fina aktioner. Picornell såg lugn och sansad ut under hela sitt inhopp, han drog klokt ner på tempot när det behövdes och kom ut fint på inlägg - vilket gav intrycket av att han hade kontroll på det egna straffområdet. Detta är alltså det första vi har fått se av Picornell i riktiga A-lagssammanhang, och för egen del ser jag fram emot att se honom från start - förhoppningsvis redan i kommande omgång.

Stark försvarsinsats efter utvisningen
Djurgården stod upp bra med tio man, även om det inte skadade att Sirius stod för ett handbollsliknande spel där de rullade runt bollen runt DIF-försvaret under långa perioder. Blåränderna stod upp mycket bättre i närkamperna, kämpade sig fram, och tillskansade sig frisparkar för att lugna ner spelet i långt högre utsträckning än i den första halvleken. Flera gånger lyckades man ta sig fram fint i banan för att försöka vaska fram ett kontringsläge, dock utan att det fanns tillräckligt med offensiva spelare för att förvalta dessa. Under i stort sett hela den resterande tiden av matchen efter utvisningen kändes Djurgården faktiskt minst lika farliga som Sirius, även om hemmalaget skapade ett ordentligt tryck framåt slutminuterna.

Visserligen känns Blåränderna fortfarande lite för uddlösa, och att komma från Studenternas utan att göra mål är aldrig godkänt sett till förutsättningarna inför match. Med det sagt finns det mycket som laget kommer kunna ta med sig till framtida utmaningar, inte minst att man agerade på ett mycket säkrare sätt i försvarsspelet än tidigare under säsongen. Därtill ska hela gruppen omnämnas positivt för att inte säcka ihop över huvud taget, trots det tråkiga underläget. Visserligen är det något som alla Djurgårdssupportrar förutsätter, men laget har inte sett färdigt ut under säsongen hittills och flera insatser mot lag man ‘’ska slå’’ har varit för svaga. I fallet om glaset är hel- eller halvfullt lutar jag i alla fall åt det senare, trots besvikelsen efter ett mindre bra resultat.

Rätt eller fel med fembackslinje?
Efter en stund av att ha spelat med en man mindre kändes det som att man kunde våga gå för ett vinstmål. Istället valde tränarduon Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf att byta ut de båda offensiva spelarna som var kvar på planen, för att gå ner i en fembackslinje. Tränarna i Djurgården har under sina fyra tidigare säsonger visat sig duktiga taktiskt, men även tidigare har fembackslinjen kommit lite väl tidigt. Så menar jag att fallet var även idag, inte minst då Sirius ganska länge efter det nämnda bytet misslyckades med att skapa några ordentliga chanser.

Resultatet av fembackslinjen var de facto att DIF höll nollan och fick åka hem med ett, efter utvisningen, godtagbart kryss. Däremot kändes det som att det fanns mer att hämta, och när Eriksson till exempel fick iväg ett (ganska svagt) inlägg fanns det inte tillräckligt med alternativ inne i boxen. Med det sagt är det bara omgång två, och Djurgården är ett av de lag som fortfarande är obesegrade. Det är dessutom helt upp till tränarna huruvida man vill satsa hårt för en vinst, eller nöja sig med ett kryss. Dessutom ska gudarna veta att reaktionerna efter matchen hade varit klart mer negativa om Sirius fått in ett mål, men jag kan inte låta bli att vilja se DIF verkligen köra full fart framåt. Inte minst när ytorna finns och riskerna känns ganska låga, utifrån förutsättningarna.