Malmö FF - Djurgården2 - 3
Fem spaningar efter Malmö FF – Djurgårdens IF
Efter ytterligare en knackig första halvlek lyckades DIF vända på steken och säkra upp alla tre poängen på Eleda Stadion. Här är Forum 1891:s fem spaningar efter mötet med Malmö.
Drama i två akter
Djurgården kommer från en tråkig trend på sista tiden, där man gjort en dålig första halvlek (Häcken, AIK), höjt sig spelmässigt i andra halvlek men inte förmått komma tillbaka och ta poäng. Mot Malmö såg något liknande ut att vara på väg att hända, efter två baklängesmål efter mediokert försvarsspel. Men kvällens match kan delas upp i två halvor: före och efter matchminut 52. DIF blixtrade till från klar himmel och lyckades få en boll i nät – och sedan var scenförändringen ett faktum. För sällan har väl den mentala aspekten i spelet varit mer påtaglig? Samtliga DIF-spelare rätade ut gamnackarna och höjde sig, samtidigt som hemmaspelarna började uppträda stressat och oroligt. Kanske inte så konstigt då att 2-2 var frukten av aggressivt presspel – och när segerbollen trillade in från elva meter kändes det fullt logiskt.
Möte med hög fallhöjd
Det var två stukade lag med höga ambitioner som drabbade samman på Eleda Stadion. Både DIF och MFF har plågats av hårt matchande under hela hösten och det har tagit ut sin rätt på spelartruppen – och den allsvenska resultatraden. DIF kom till spel med tre raka förluster (Degerfors, Häcken, AIK) medan Malmö inte vunnit på tre försök (oavgjort mot Hammarby och Värnamo, sedan förlust mot Göteborg). Fallhöjden var därför hög och känslan var att det lag som inte gick segrande ur kvällens match skulle avsluta säsongen med en rejäl looserstämpel. Länge såg det ut som att det skulle bli Malmö som skulle hitta arbetsro med en småmysande Åke Hareide på bänken. I stället får mäktiga Malmö nu finna sig i att vila på en sjätteplats fem poäng bakom både Kalmar och AIK med nio poäng kvar att spela om. Ska det bli något Europaspel för skåningarna nästa säsong lär det få bli via en titel i Svenska Cupen.
Lite för enkelt?
En gång är ingen gång. Men Kim & ”Tolle” har nu något att slipa på i försvarsövningarna ute på Kaknäs och det är långa inkast. Nog för att det var ett helt nykomponerat mittlås i derbyt, men det såg väldigt billigt ut då AIK hittade nätmaskorna tidigt på ett långt inkast från Sebastian Larsson. Att Malmö har ett vapen i just långa inkast från ytterbacken Jonas Knudsen är allmänt känt, men det hjälpte inte. De mål som kommer till på långa inkast ser ofta retsamt enkla ut och dagens 1–0-mål var inget undantag. Förmodligen kan en comeback till ordinarie mittlås göra sitt för att säkra upp defensiven och det känns välbehövligt. Det har varit lite för lätt att göra mål på Blåränderna på sistone.
Friskt vågat, lite vunnet
Det har inte hänt ofta i år, men tränarna valde inför mötet med Malmö att ställa över trotjänaren och favoritresursen Haris Radetinac. I stället mönstrades rejält med offensiv slagkraft i en trojka med Gustav Wikheim, Victor Edvardsen och Joel Asoro på topp. Just Asoro hade en stor del i att vända på biffen och säkra tre poäng, men totalt sett föll inte satsningen speciellt väl ut. Wikheim blev oftast nedplockad på sin vänsterkant av DIF-bekantingen Felix Beijmo och Edvardsens formdipp tycks fortsätta. Kvitteringen kom till efter att Edvardsen lämnat plats för en pånyttfödd Kalle Holmberg – och segermålet kom till först efter att även Radetinac äntrat planen. I nästa omgång väntar förhoppningsvis en lite lättare uppgift i nedflyttningsklara GIF Sundsvall, men frågan är om inte både Radetinac och Holmberg får starta då?
Don’t fear the reaper
Malmö har en historik som dominant kraft inom svensk fotboll på 2000-talet och mötet borta på Eleda Stadion beskrivs ofta som ”säsongens svåraste match”, oavsett vilket lag man talar om. Men är det verkligen det? Knappast för DIF:s del åtminstone. Blåränderna säkrade i år upp sex poäng av sex möjliga mot skåningarna. Man kan prata om att årets upplaga av ”di himmelsblå” är svagare än vanligt, men faktum är att Malmö på de åtta allsvenska möten man haft med DIF under firma Bergstrand-Lagerlöf bara lyckats vinna ett – och förlorat fem. Om saken håller Malmöledningen vaken om nätterna får kanske gå osagt, men sifforna måste rimligen göra DIF till skåningarnas värsta bogey team under de senaste åren.
* * *
Har du din egen spaning efter matchen? Kommentera gärna nedan, men tänk på att hålla en god ton!