Västerås - Djurgården
0 - 2

Fem spaningar efter Västerås SK - Djurgårdens IF

Trots en enorm chanskavalkad från hemmalaget lyckades inte Västerås SK få någon boll bakom matchens gigant, Jacob Widell Zetterström. Istället kunde Djurgården i de kanske mest ologiska situationerna kapitalisera på hemmalagets misstag två gånger om. Här är Forum 1891:s fem spaningar från matchen.

Toppmålvakten JWZ
Jacob Widell Zetterström har under sina år som startmålvakt i Djurgården utmärkt sig som en talang, inte minst med sina långa utkast som stundtals gett god utdelning. Under perioden i fråga har det däremot uppstått en del situationer där Lidingösonen helt klart gått bort sig, en viss frispark från Sebastian Larsson ligger nära till hands i minnet. Widell Zetterström är inte perfekt idag heller, precis som alla oss andra dödliga, men kliven han tagit inför den här säsongen är markanta.

Widell Zetterström var fullständigt oklanderlig i semifinalen mot Gnaget och har därtill räddat laget i många andra matcher under säsongen. I dagens matchinledning mot VSK visade han återigen sin klass och i ärlighetens namn hade det inte varit målvaktens fel om hemmalaget ledde med mer än ett mål bara efter första kvarten. Här måste såklart nämnas hur det även faller på VSK själva att man inte lyckas göra mål under den första halvleken, öppna mål bör man åtminstone få iväg ett skott mot exempelvis. Även efter pausvilan står Widell Zetterström för en enormt fin insats med straffräddningen som kronan på verket.

Jag är född och uppvuxen i Malmö och efter två fina insatser mot MFF har jag inte talat med en enda himmelsblå supporter som inte lyft just Widell Zetterströms insatser. Snarare verkar man tycka att Widell Zetterström hör till seriens absolut toppskikt. Inledningsvis var jag lite tveksam till det, men inte minst dagens insats talar sitt tydliga språk. JWZ har etablerat sig som en av seriens absolut bästa målvakter och frågan är om inte landslaget nalkas. Idag var han helt avgörande för att Blåränderna skulle ta hem segern och hålla nollan, ett resultat som fortfarande känns helt ofattbart.

Kalle Karlsson bakom nästa allsvenska tränarhype?
Efter säsongen 2022 var dels Andreas Brännström, men helt klart främst Henrik Rydström, högt eftertraktade bland storklubbarna i Allsvenskan. Året därpå, det vill säga i vintras, var det Kim Hellbergs tur att jagas. I fallen med Rydström och Hellberg stod de båda tränarna för en modern, offensiv och utvecklande fotboll som åtminstone i teorin skulle passa för Europa (lex Bodö-Glimt). VSK:s Kalle Karlsson spelar en ännu mer ovanlig typ av fotboll och om laget fortsätter skapa den här mängden chanser är det knappast omöjligt att han är näste man att hoppa på tränarkarusellen.

Karlssons VSK har knappast varit det mest effektiva laget i serien hittills, men sett till chansskapande ligger man i toppen av serien. Är det tränarens ansvar att lagets nia missar öppet mål? Nej, skulle jag säga, men storklubbar tenderar att vilja se resultat innan man lämnar över nycklarna till träningsanläggningen. Det går också att ifrågasätta hur redan etablerade toppspelare i Allsvenskan skulle komma att hantera Karlssons ihärdiga presspel (lex AIK under Norling). Med det sagt är det svårt att inte imponeras av VSK:s frejdighet och av sättet de fullkomligt forsar framåt på. Det ska onekligen bli intressant att se hur laget och Karlsson utvecklas under året.

Jubilaren Marcus Danielson
I februari 2018 signade Blårändernas sportchef Bosse Andersson en ganska anonym mittback från det då etablerade allsvenska laget GIF Sundsvall. Visst kände man till Marcus Danielson, men där och då antog man knappast att han skulle gå in från start redan i den allsvenska premiären. Detta till trots stod han ändå på banan vid avspark i den snöiga bortamatchen mot Östersund och 13 minuter senare hade han gjort sitt första mål i Djurgården, vilket även skulle bli matchens enda.

Sedan dess har Mackan hunnit med två titlar med Stockholms Stolthet, landslagsspel med ett EM i bagaget, och ett utdraget utlandsäventyr i Kina under pågående pandemi. Nu har han alltså också nått tresiffrigt antal matcher i Djurgården och “late bloomern” Danielson ser ut att vara långt ifrån klar där. Han är alltid bra och stabil i defensiven, han läser av motståndarnas offensiv och gör dessutom en hel del mål från sin mittbacksposition. Danielson är en absolut toppspelare i serien och på god väg att bli en modern Djurgårdslegend. Är det fullständigt orealistiskt att drömma om ytterligare 100 seriematcher i blårandigt för 35-åringen?

Publikrekord och växande supporterkultur
Idag var det alltså slutsålt på Hitachi Energy Arena med drygt 8 700 besökare - vilket betyder publikrekord för VSK. Under de inledande omgångarna i Allsvenskan har nykomlingen dessutom lyckats skramla ihop rätt imponerande bortaföljen, bland annat borta mot Bajen. Till saken hör att man för bara några enstaka år sedan låg i det nedre skiktet av Superettan sett till intresse och publiksnitt. Således är det en publiktillströmning som är minst sagt imponerande, och som till mycket stor del har vuxit fram på grund av supportrarna själva.

All denna positiva läktarutveckling sker jämte ett lag som presterat väl i många matcher under seriens gång, men som förlorat samtliga utom en. Ändå är det nu man slår rekordet. Visst är det hjälpsamt med ett storlag från närliggande Stockholm som kommer på besök, men likväl bygger ett publikrekord på att även hemmasupportrarna dyker upp. Det bubblar verkligen om VSK på olika sätt och vis. Skulle det grön-vita Västeråslaget komma att klara sig kvar i Allsvenskan i år och således bygga vidare på sin ekonomi kan de bli ett lag för övre halvan på sikt - alltså mycket på grund av de egna supportrarnas engagemang.

Konstig och ologisk seger säkrade tre poäng
VSK har alltså stått för sin största förlust i Allsvenskan i år efter dagens match mot Stockholms stolthet. Det räckte med 2-0 för att säkerställa detsamma, vilket tydligt talar för att hemmalaget stått för fina insatser trots sin enda vinst i serien. Detta gällde i högsta grad även idag då Blåränderna redan från de första minuterna pressades ordentligt med ett stort antal riktigt farliga lägen emot sig. Chans efter chans skapades av VSK, den ena farligare än den andra. “Vad var det som hände egentligen?” frågade Discoverys kommentatorer efter matchen. Jag ska inte låtsas som att jag är något facit, men det är svårt att bortse från en fantastisk insats av Widell Zetterström samtidigt som anfallspelarna i VSK inte bör införskaffa några trisslotter.

Djurgården stod inte för tidernas bästa insats, långt ifrån faktiskt, men på något sätt kändes segern ändå både rättvis och ganska säker när matchen summerades. Jag tar inte gift på att den känslan präglas mycket av mina egna lagsympatier, men det kändes tidigt som att hemmalaget helt enkelt inte kunde göra mål. Därtill blev Djurgårdens försvarsspel bättre och bättre allt eftersom matchen fortgick. Det är en av de konstigare segrarna på länge och nog tusan finns det säkerligen många grön-vita supportrar som slitit både en och två tussar från hjässan under eftermiddagen. Allt summerat ska Blåränderna premieras för att man tog samtliga poäng med sig tillbaka till huvudstaden, men på samma gång måste jag upprepa hur imponerad jag är av VSK:s spelmässiga insats.