Fem tankar efter Sirius-Djurgården: “Ska Ajdarevic och Kujovic spela samtidigt?”
Djurgården vann premiären borta mot Sirius med 2-0 trots en svag insats. Forum 1891:s skribent Nils Rahm ger sina tankar efter matchen.
Allsvensk premiär utan känsla
Det var en smått absurd känsla som infann sig när spelarna klev in på ett öde Studenternas IP. Om det inte vore för att världen var drabbad av en pandemi hade arenan varit fylld och sångerna hade ekat. Just bortapremiärer brukar i vanliga fall vara något extra speciellt i Djurgårdssammanhang, något som var tydligt när biljetterna till den ursprungliga premiärmatchen i april släpptes.
Men istället fick alla supportrar till de regerande mästarna se 90 minuter händelsefattig fotboll via tvn. Matchen blev ytterligare ett bevis i mängden på hur viktig svensk supporterkultur faktiskt är, och hur vitalt det är att den inte motarbetas av villkorstrappor och liknande.
Erik Bergs comeback
Även fast Djurgårdens insats inte var något att hurra över så var det trots allt 90 väldigt efterlängtade minuter för Erik Berg. Mittbacken hade inte spelat tävlingsfotboll sedan 2-0-segern borta mot just Sirius för nästan exakt ett år sedan. Och han visade upp precis den kvalité han håller. En trygg insats rakt igenom och återigen visade han prov på sin målfarlighet på fasta situationer. Förutom Bergs självklara skicklighet i defensiven är just det offensiva hotet han erbjuder extra viktigt efter att Danielson lämnat DIF.
Nu handlar allt om hur många matcher Berg klarar av att spela utan att åka på en ny skada. Det är inte realistiskt att hoppas på att mittbacken klarar samtliga matcher, men skulle han hålla majoriteten av säsongen har Blåränderna en riktig klasspelare i sitt lag.
Är glaset halvtomt eller halvfullt?
Ingen i Djurgården, varken på eller utanför planen, var nöjd med den första halvleken. Passningsspelet var på tok för svagt och rörligheten var nästan icke-existerande offensivt. Förutsättningarna har varit lika dåliga för alla lag, så hur kommer det sig att Sirius kunde se så pass mycket bättre ut än de regerande mästarna?
Samtidigt var det säsongens första match och det är knappast nu man ska vara som bäst. Djurgårdens defensiv såg, för det mesta, säker ut. Blocket med backlinjen och de två sittande mittfältarna gjorde precis ett så gediget jobb som man blev van med att se förra året. Och i slutändan handlar det om att ta dom där tre poängen hur det än må se ut spelmässigt. Något Bergstrand och Lagerlöf sannerligen lyckats implementera till sitt lag är att Djurgården klarar av att “lida” sig genom matcher. När det går trögt en match ger inte spelarna upp, utan istället fortsätter de göra ett professionellt jobb. Skulle det dock se lika slarvigt och idéfattigt ut i de nästkommande tre-fyra matcherna, ja då finns det anledning att vara orolig. Tills dess anser jag att Djurgårdsglaset är halvfullt.
10:an och 9:an
Något konkret från matchen som dock väckte en del frågetecken var hur Djurgårdens anfallsspel ska fungera när 10:an heter Astrit Ajdarevic och 9:an, eller snarare 20:an, heter Emir Kujovic. På pappret osar det allsvensk kvalité, om än lite långsam sådan. I praktiken såg det… stillastående ut. Kujovic är mycket skicklig på att agera target och avsluta inuti boxen. Men det kommer inte som en chock för någon att det är en rak motsats till spelartypen Buya Turay.
Inom Djurgården har man då pratat om vikten av att någon annan spelare står för djupledshotet och löpningarna som Turay stod för. Och önskvärt vore om dessa kunde komma från såväl ytter som centralt mittfält. Ring och Chilufya var inte bra nog i matchen mot Sirius, men där finns trots allt snabbheten. Astrit Ajdarevic är en väldigt stillastående spelartyp och det känns som att det blir lite för trögt att ha både honom och Kujovic längst upp i banan centralt. När Djurgården genomförde sina första byten (Holmberg och Radetinac in) blev det genast en förändring och det gav någonstans en indikation på vilka spelartyper som kan behövas i fortsättningen.
Värvningen av Jesper Nyholm
Djurgården hade för avsikt att inte värva någon spelare under det förlängda transferfönstret. Planen var att satsa på Abrahamsson som backup till Erik Berg och Jacob Une Larsson. Men efter att Abrahamsson åkt på en muskelbristning kommer mittbacken missa minst 4-6 veckor. Bosse Andersson blev då tvungen att agera illa kvickt. Och det var minst sagt ett förvånande namn det landade på. Jesper Nyholm med förflutet i Sirius, Dalkurd och AIK skrev på ett 18 månader långt kontrakt under lördagskvällens sista timmar. Givetvis exploderade sociala medier med tanke på Nyholms senaste klubbadress och åsikterna flödade.
Det går att argumentera fram och tillbaka kring hur rätt eller värdigt det är att Djurgården värvar ännu en spelare med förflutet i AIK, men en sak är säker och det är att Nyholm inte verkar bry sig särskilt mycket om tiden solnaklubben lagt ner på hans långa rehabilitering. De regerande mästarna får i alla fall in en spelskicklig mittback som däremot har en väldigt dyster skadehistorik. Kontraktet är prestationsbaserat och kan brytas efter 6 månader, vilket gör övergången till relativt riskfri. Sammanfattningsvis kan man säga att förväntningarna bör vara låga på Jesper Nyholm men skulle han vara redo för spel bör det vara en okej backup till Djurgårdens ordinarie mittbackar.
