Spelarprofil: Tommy Karlsson

Spelarprofil om FFF-legendaren Tommy Karlsson. Tommy har betytt oerhört mycket för föreningen och är väl värd lite extra uppmärksamhet, därför valde jag att skriva en artikel om honom och det var kul att intervjua honom.

Tommy Karlsson (1998-2004)

Namn: Tommy Karlsson
Född: 5/9-1970
Längd: 189 cm
Vikt: 89 kg
Position: Målvakt
Moderklubb: Östers IF
Tid i FFF: 1998-2004
Tröjnummer: 1
Matcher i FFF: 186 A-lagsmatcher
A-lagsdebut: 1999, borta mot Stenungsund.
Meriter: Serieseger i Div II 2002 och avancemang till Superettan, efter att ha besegrat FC Trollhättan i kvalet. Spelade två säsonger med FFF i Superettan (2003 och 2004). Tommy valdes till "Årets Målvakt" vid halländska fotbollsgalan i januari 2003 och tilldelades "en gyllene sko".

Tommys karriär:

• Östers IF 8 – 18 år, han spelade en tipscupsmatch med A-laget borta mot ett lag från Ungern.

• Väckelsångs IK 19 – 23 år, där han var med om att föra upp laget i fyran.

• Växjö BK 23 – 24 år

• Växjö Norra IF 24 – 28 år, där hans dåvarande klubb var nära att gå upp i Div I 1996 men Åtvidaberg och Motala gick förbi Växjö Norra IF i sista omgången.

Eric´s kommentar:

En av FFF:s absolut bästa målvakter genom tiderna. En otroligt professionell och stabil målvakt som kunde göra de mest ”omöjliga” räddningarna. Han gav försvararna trygghet och var alltid på sin vakt. Utan Tommy hade FFF inte spelat i Superettan idag. Tommy räddade många poäng åt FFF i Superettan 2003 och 2004 med sitt storspel i målet. Han var målvakten som i princip aldrig gjorde en dålig match. En fighter med enormt bra reflexer. En lagspelare med härlig inställning, som alltid gav 100 % i varje match. Jag har sett Tommy spela hur många matcher som helst och jag blev lika imponerad varje gång. Det var ett otroligt lyckat drag av Lars-Eric, att värva Tommy från Växjö Norra IF 1998. En värvning som visade sig vara en guld värd för FFF. Han var som allra bäst mellan åren 2002 och 2004, då han var fullkomligt ”outstanding”.

Tommy var verkligen inte dålig innan sin ”storhetsperiod” (2002-2004), tvärtom, men tiden före 2002 präglades tyvärr av mer motgångar än framgångar (FFF åkte ur Div I 1999). Spelarmaterialet höll tyvärr inte måttet under Tommys första säsonger i FFF-tröjan och det hjälpte inte ens att FFF hade en av seriens bästa målvakter. Han höll riktigt bra klass varje säsong, men det var först när Henrik Bertilsson återvände till FFF 2002 som FFF hade ett tillräckligt bra lag för att nå Superettan. Värvningen av Henrik blev föreningens räddning. Anfallsparet Daniel Alexandersson och Henrik Bertilsson öste in mål, medan Tommy storspelade i målet. Det räckte till serieseger och FFF skulle ställas mot FC Trollhättan i Superettan-kvalet. FC Trollhättan vann första kvalmatchen med 3-2, men på Falkenbergs IP hände det omöjliga. Den andra kvalmatchen mot FC Trollhättan är mer känd under namnet ”Snömatchen”. Efter första halvlek stod det 1-0 till gästande FC Trollhättan, sedan Andreas Kristoffersson nätat. Tommy gjorde en jätteräddning i första halvlek och räddade alltså FFF från att hamna i ett scenario, där FFF var tvungna att hämta in ett tvåmålsunderläge till seger med minst två bollar. Med mindre än tio minuter kvar att spela fälldes Daniel Alexandersson i målvaktens straffområde och tog den själv och gjorde inget misstag och 1-1 var ett faktum. Med bara ett fåtal minuter kvar att spela slog Lucas Egenwall ett otroligt fint inlägg på Henrik Bertilssons panna och FFF hade vänt 0-1 till 2-1. Matchen slutade 2-1 och FFF avancerade till Superettan i kraft av fler gjorda mål på bortaplan. Glädjen visste inga gränser och Tommy Karlsson var en av de stora hjältarna.

Tommy var en bidragande orsak till att FFF höll sig kvar i Superettan säsongerna 2003 och 2004 och spelade 59 av totalt 60 Superettan-matcher. Endast en felaktig frilägesutvisning hindrade Tommy från att spela samtliga matcher under de två åren han spelade med FFF i Superettan. Efter säsongen 2004 kom beskedet att Tommy Karlsson bestämt sig för att lägga handskarna på hyllan. Idag är han VD för Avestas Träningscentrum. Tommy var inte bara en otroligt duktig målvakt, han var också en väldigt fin person. Jag har sagt det tidigare och säger det igen: Daniel Alexandersson och Henrik Bertilsson i all ära, men utan Tommys fantastiska spel mellan stolparna hade aldrig FFF klarat av att gå upp i Superettan och dessutom hålla sig kvar där. Första året i Superettan blev extremt tufft, men Tommys storspel bestod. Daniel Alexandersson stod för 11 fullträffar, samtidigt som Tommy var Superettans överlägset bästa målvakt. Jag har många fina minnen av Tommy Karlsson och kommer aldrig att glömma hans underbara målvaktsspel, han har betytt otroligt mycket för föreningen och man glömmer aldrig en LEGEND!

Intervju:

Berätta om din A-lagsdebut och om hur du startade din målvaktskarriär?
– Gjorde min seriedebut i FFF 1999 borta mot Stenugnssund. Vi vann den matchen och jag hade haft problem med en ljumske och en slemsäcksinflammation i armbågen i början på min första säsong i FFF. Blev även kallad för ”Slemsäcken” efter mina skadeproblem. Jag var då 29 år och hade sex säsonger framför mig i FFF. Jag var nio år när jag ställde mig i målet då Thomas Ravelli var med på målvaktsträningarna

Vilka är dina favoritspelare i FFF, som du spelat med under din aktiva
spelarkarriär?
– Har väl inga favoritspelare men Patrik Bengtsson hade en väldigt känslig vänsterfot och Marcus Persson en krigarinställning som ofta smittade av sig.

Vilken är den snyggaste respektive viktigaste räddningen du gjort under din tid i
FFF?
– Kommer ihåg en match vi spelade borta mot Sylvia i Superettan en regnig höstdag. Mattias Flodström direktskarvar en hörna som jag lyckas sträcka mig efter och få en hand på. Var helt inställd på att den skulle gå i mål. Vi var i starkt poängbehov då. Gjorde en riktig ”publikräddning” på Idrottsparken mot IFK Norrköping, då Bruno Santos nickade över mig och istället för att vända mig om och ta några steg bakåt mot bollen och plocka den floppade jag bollen i en båge till hörna. Det var också en härlig känsla att ta Lasse Johanssons straff borta mot GAIS i en träningsmatch. Annars minns jag nog mest säsongen när vi vann tvåan och gick upp i Superettan. Då spelade hela laget stabilt och var själv nöjd med nästan samtliga matcher. Släppte in 15 mål den säsongen som jag får vara nöjd med.

Ranka dina bästa matcher i FFF-tröjan.
– Svårt att ranka sina matcher. Några bra matcher kan vem som helst göra. Det viktiga är istället att spela jämt och stabilt en hel säsong. Tycker nog att min bästa säsong var när vi gick upp i Superettan. Kände att spelet stämde genom hela säsongen med få individuella misstag. T.ex. när vi mötte Laholm borta det året som var en match med inte så mycket målchanser men med mycket inlägg som jag tyckte jag behärskade bra och man växte hela matchen mer och mer. Annars minns jag en match borta mot IFK Trelleborg i cupen som vi vann men där Trelleborg skapade väldigt många målchanser. Har för mig att Café Opera hemma första året i Superettan var en rolig match där jag hade en hel del att göra och som vi vann.

Vad är det bästa med den framgångsrika föreningen Falkenbergs FF?
– Tror att lagmoralen är väldigt hög i FFF, med många spelare och ledare som ställer upp och tar ett stort ansvar både på och utanför planen.

Vilka är de bästa spelarna, som du spelat mot respektive med?
– Motspelare: Dioh Williams, Häcken, en snabb spelare som skjuter i svåra lägen. Hans Eklund, Östers IF/Helsingborgs IF, en stabil forward som sällan gjorde några misstag
Medspelare: Patrik Bengtsson, FFF, en glädjespridare med en känslig vänsterfot. Tonny Westring, Östers IF/Växjö Norra IF, en otroligt ödmjuk och stabil mittback. Patrik Lundgren, FFF, en ledargestalt med pondus

Vem var den bästa tränaren du hade under din spelarkarriär i FFF?
– Det får nog bli Örjan Glans och Bosse Persson för året vi gick upp i Superettan (2002). Hade en bra målvaktstränare då också i Stefan Reggfeldt.

Vilka är dina roligaste och bästa FFF-minnen?
– Absoluta höjdpunkten var när Henrik Bertilsson nickade in Lucas inlägg i slutminuterna i sista kvalmatchen mot Trollhättan. Vi firade hårt efter vårt Superettankontrakt och klockan halv nio dagen efter blev jag väckt utav Örjan Glans på mitt rum på Falkberget. Han ville prata om hur vi skulle träna inför nästa säsong!? Men jag bad honom att återkomma. När Jens Josefsson gjorde sista och avgörande målet hemma mot Leikin (2001) och som höll oss kvar i tvåan är också något man inte glömmer. Annars har alla ölstunder på Falcons pub varit mycket trevliga!

Hur följer du FFF nuförtiden? Har du fortfarande kontakt med någon i
klubben?
– Följer de flesta utav seriematcherna och läser matchanalyserna på nätet. Skall försöka planera in en resa i sommar till Falkenberg och någon match. Har annars sporadisk kontakt med laget och spelarna.

Några andra roliga minnen från FFF-tiden som du vill berätta om?
– När vi blev ”inkilade” på Cypern efter en träning då vi fick gå nakna hem från en träning med en liten handduk.