Botten är nådd – det kan bara bli bättre
FFF inkasserade sin fjärde raka förlust, mot ett Landskrona som till skillnad från oss var vakna första tjugo minuterna. De ledde med 2-0 redan efter nio minuter, och FFF lyckades aldrig kvittera trots spelövertag i andra halvlek.
Det var precis som vanligt, FFF var inte alls med i början. Landskrona gjorde 1-0 redan i femte minuten efter ett långskott av Thomas Raun. Skottet såg inte otagbart ut. Samme Raun var i farten blott fyra minuter senare. FFF-försvaret sov och en fri Raun kunde skjuta in 2-0, och då hade det bara gått nio minuter av matchen. Sämsta tänkbara start på matchen. Varför ska vi alltid vara ovaksamma i början av matcherna? Matchen börjar när domaren blåser igång matchen, inte efter 20 minuter! Matchen verkade körd redan efter nio minuter, men Robin Ganemyr gav FFF hopp då han satte ett långskott i 22:a minuten. Det var ett skott som Peter Karlsson nog borde tagit. 2-1 stod sig till halvtid. Ja, vad ska man säga? Vi sov första 20 minuterna, som vanligt, och kom sedan in i matchen.
I andra halvlek tog FFF över spelet. I 55:e minuten sköt Robin Ganemyr ett pressat skott som tvingade Karlsson till en bra räddning. Rodevåg pangade returen i ribban, men stod i offsideposition. Tre minuter senare nickade jubilaren (200 matcher i Superettan) och lagkaptenen David Svensson strax utanför efter ett fint inlägg av Christoffer Carlsson, som gjorde en fantastisk match mot sina forna lagkamrater. I 66:e minuten bytte Mikael Boman av Tobias Nilsson, som inte hade en av sina bättre dagar. Med kvarten kvar nådde Daniel Alexandersson högst i en duell med målvakten Peter Karlsson i straffområdet. Flera med mig trodde att bollen skulle gå i mål, men Karlsson fick en hand på den. Returen kom till Mikael Boman som skulle slå in bollen i det öppna målet. Men bollen tog på Rodevåg och gick ut över sidlinjen.
I 78:e minuten hade Landskrona ett jätteläge, men sköt över. Med sex minuter kvar av ordinarie tid byttes Peter Nilsson in, och Stefan Rodevåg gick ut. FFF var återigen ineffektiva. Chanser skapades, men skärpan i avsluten saknades. Att vi bara gör ett mål och släpper in två billiga i matchens inledning är långt ifrån okej. Erik Johansson fick en hyfsad kvitteringschans på övertid, men det ville sig inte idag heller. FFF inkasserade sin fjärde raka förlust. Det finns en positiv sak med kvällens match, Christoffer ”Stoffe” Carlsson var fantastiskt bra. Han ville hela tiden ha bollen, löpte kopiöst och låg bakom mycket framåt. Synd att fler inte visade samma vilja. Det var tyvärr mycket som var negativt.
Jag brukar inte ha synpunkter på laguppställningen, men jag tycker det är synd att inte Daniel Johansson och Erik Johansson är mittbackar och Emil Jensen och Tibor Joza ytterbackar. Så spelade vi i början, men inte de senaste matcherna då Englén tagit en av mittbacksplatserna. Det är tydligt att Erik och Daniel funkar bättre tillsammans än Englén och Daniel. Sen så förstår jag inte petningen av Peter Nilsson, som i mitt tycke helt klart varit en av våra bästa spelare hittills. Sen så måste ju alla spelare vara vakna i början. Att det står 2-0 efter nio minuter är ju ett skämt. Det är inte hockey vi spelar! Det går inte att släppa in mål under matchens fem första minuter, som vi gjort två matcher i rad nu. Vi ska inte behöva jobba i uppförsbacke redan då.
Försvaret måste bli stabilt, vi måste bli effektivare framåt och vi måste ta en seger snart så vi får lite självförtroende. Jag tror inte vi förlorat fyra raka matcher sen 2004. Det var länge sen i alla fall. Jaja, botten är nådd. Det kan inte bli sämre. Allt kan bli bättre. Men, man ska stötta sitt lag i både med- och motgång. Det gör alla sanna supportrar. Det är tufft att vara FFF-supporter just nu. Men vi tar nya tag och låter ÖIS sota för det här! Jag vet att vi kan så mycket bättre än vi visat de senaste matcherna.
FRAMÅT GULA – FORZA FFF!
