Frustration och ilska - 3-4 mot Västerås
Frustration, ilska, besvikelse… Söndagen var en mardröm som aldrig ville ta slut. FFF gjorde tre mål, men förlorade ändå. Försvaret läckte som ett såll.
I elfte minuten skapade Christoffer Carlsson ett bra läge då han sprang ifrån sina försvarare och sköt över. Tio minuter senare tog VSK ledningen. Försvaret agerade lojt, och vår målvakt fångade inte bollen. Bollen hamnade hos 34-årige Stefan Bärlin som sköt in 0-1. Men FFF vände på steken. I 28:e minuten fick FFF ett slumpmål. Bollen hamnade framför fötterna på Stefan Rodevåg, som drog till och kvitteringen var ett faktum. FFF skulle också ta ledningen före paus. David Svensson prickade ribban, och Stefan Rodevåg nickade in returen. Så långt var allt frid och fröjd. Men efter paus skulle det ofattbara inträffa.
FFF släppte in tre mål på åtta (!) minuter mot ett Västerås som förlorat sina tre tidigare matcher (2-9 i målskillnad). Först träffade VSK stolpen i 52:a minuten. På returen fick Marcus Danielson helt ostört (vart var markeringen?) skjuta in bollen. 2-3-målet i 59:e minuten är inte mycket att säga om. Simon Lundevall fick drömträff och Stojan var chanslös. Men det som hände bara drygt en minut senare var ödesdigert och otroligt onödigt. Stojan Lukic gjorde en rejäl målvaktstavla och Mattias Mete hade bara att sätta fram foten.
FFF kom tillbaka lite men då var det redan för sent. Mikael Boman ordnade en straff i 87:e minuten. Stefan Rodevåg satte den och blev tremålsskytt. Men aldrig har väl ett hattrick varit så tråkigt som nu… VSK var verkligen inte bra, men fick göra fyra mål. Det säger mycket om vår insats. Bedrövligt är ett snällt ord.
