Krönika: Har vinden vänt?
Falkenbergs FF hade inte vunnit en seriematch på nästan ett år - nu har laget vunnit två raka och gett oss supportar något att hoppas på igen!
Det svänger snabbt - för en vecka sedan skrev vi supportrar ett brev till styrelsen. Där uttryckte vi vår oro över den negativa (poäng)spiral som klubben befann sig i. Endast två segrar på de senaste 35 seriematcherna och med en målskillnad på -80. Vi kände att en förändring behövdes och även om Hasse var mannen som mirakulöst tog oss till allsvenskan 2013 så verkade energin vara borta och idéerna slut - ”har han verkligen truppen med sig?” En klart befogad fråga efter att man studerat resultaten de senaste 2,5 säsongerna.
Brevet, som lämnades över till styrelsen, skapade diskussioner, det skrevs i media och jag/vi har pratat med både supportrar, klubbledning och sportchef. Här ska Falkenbergs FF hyllas för sin öppenhet. De tog emot oss, lyssnade och diskuterade.
Hur som helst så gungade det lite under en vecka - något som inte sker så ofta i en liten förening som Falkenbergs FF. (Mest muttrande och gnälliga kommentarer när ingen hör).
Sen kom matchen mot Gefle, ledning med 1-0, som under slutminuterna av första halvlek vändes till underläge med 2-1. Här ställdes allt på sin spets - kritiska röster, underläge i paus (dessutom psykologiskt jobbigt 2-1-mål att få emot sig) - då hände något..
Efter en trevande start på den andra halvleken så tog Hasse tag i saken - ändrade uppställning och FFF lyckades då komma in i matchen igen - 1-2 blev 4-2 och den första segern var bärgad. Det går alltid att diskutera tillfälligheter som avgör/vänder matcher, så som Özens prestation vid 2-2, men denna seger kom till efter taktiska förändringar, 4-4-2 blev 4-3-3 som i slutet sedan blev mer defensivt igen (efter 3-2-målet). Snabba beslut vid sidlinjen som hade stor del i resultatet.
Sedan kom hemmamatchen mot BP - de obesegrade serieledarna med en målskillnad på 14-2 inför matchen mot FFF. Efter en jämn första halvlek så gjorde Falkenberg två snabba och snygga mål i inledningen av andra och helt plötsligt stod det 2-0 på tavlan! Sedan kom reduceringen från Brommapojkarna lite väl tidigt och nervositeten spred sig. Inte blev det bättre när Özen drabbades av sin andra varning och FFF fick spela sista halvtimmen med en man mindre. Då klev Hasse fram igen - justerade i elvan (tian) och fick till en stabilitet och ett lugn. Då ska man komma ihåg att flertalet av målen som Falkenberg släppt in i inledningen på säsongen är på långa inspel - men trots ett massivt matande från gästerna så agerade hemmalaget hur lugnt som helst. Läktarna gungade under slutet och till slut bärgades den andra raka segern.
Visst det är många matcher kvar - och vart det här tar vägen nu är omöjligt att sia om - framförallt i en jämn serie som superettan. Det viktiga nu är att FFF gett sig själva lite andrum och marginal att försätta utveckla sitt spel.
Det som jag saknade allra mest under fjolårssäsongen och till viss del under årets inledning är ”krigandet” - att hur än matcherna ser ut och vad som än sker på planen så knyter vi näven och krigar tills domaren blåser av. Detta känner jag har kommit tillbaka med besked de senaste matcherna - något som David gestaltade efter hans ledningsmål i lördags - den knutna näven och påhejandet mot klacken!
Kan det vara så att brevet och supportrarnas ”upprop” tände laget? Eller var det redan innan bara en tidsfråga innan vändningen skulle komma? Antar att vi aldrig får ett exakt svar - men hursomhelst som har laget nu gett sig själva en dos självförtroende och möjligheten att bygga vidare med lite mer lugn.
Vi supportrar kommer alltid ha åsikter om tränare, spelsystem, uppställningar och byten - men en sak har vi alla gemensamt (supportrar, klubbledning, tränarstab och spelare) - vi vill att Falkenbergs FF ska nå framgång!
Att vi sedan har olika tankar och idéer hur det nås på bästa sätt - det får man acceptera och jag är även övertygad om att diskussioner och olika tankar för oss framåt.
Tillsammans för laget vid havet!
