Final Guldskölden 2012: David Fjäll
Omröstningen i Guldskölden 2012 är inne i finalskedet. Nu presenterar vi finalisterna närmare.
Hej David Fjäll. Du är finalist i Guldskölden, i kategorin Årets bästa TV-ankare/programledare – en klassisk sportfråga, hur känns det?
– Det känns ju kanon att bli nominerad i år igen, och att det finns folk som tycker att det man gör är bra. Det är ju precis hur roligt som helst, och att det är just från SvenskaFans också, som ju är något jag brinner lite extra för.
Besökarna på SvenskaFans.com har röstat fram dig till finalen – hur tycker du själv det senaste året varit för egen del? Har det varit några höjdpunkter?
– Jag tycker att Fotbollskväll har varit väldigt kul att göra, det har varit en höjdpunkt. Det tråkiga med det är att jag inte har kunnat göra mitt absoluta favoritprogram lika mycket i år, vilket då är EuroTalk. Jag tror att många som har röstat är trogna EuroTalk-tittare, och det är faktiskt det roligaste jag har jobbat med. Det känns som att det är ens egna lilla bebis på något sätt. Man har varit med sedan starten 2006 och varje måndag har man fått gå och sätta sig och få göra det man tycker är absolut roligast i hela världen: prata om fotboll, ha intressanta gäster och ha tid att prata om fotboll. Det är en väldigt avslappnad miljö, så det är absolut det mest roliga jag gör.
– Fotbollskväll och EuroTalk är höjdpunkterna, men sen är det kanske lite bortglömt att jag jobbar ganska mycket med handbollen. Det har varit kul i år, framför allt att vara med när Sverige tog sig till OS-kvalet för herrar.
Hur jobbar du för att förbättra dig i din roll som sportjournalist?
– Grejen är att jag inte tänker så mycket på att det är just jag, utan att försöka vara bättre påläst känns det som är trixet för mig. Många av gästerna i EuroTalk försöker jag sitta och lyssna på åsikter, jag brukar titta runt på massa forum på SvenskaFans, vad folk skriver och tycker, för att få en bild om vad som händer. Att vara väldigt påläst tror jag är nyckeln. Att bli bättre på det jag gör kommer också med erfarenhet och att man blir mer trygg i de olika rollerna. Att titta på väldigt mycket sport tror jag är grunden. Att man inte glömmer bort att man är där för att bevaka en sport, inte för att framhäva sig själv så mycket.
– Jag tycker det är mer intressant att se vad som händer på planen än vad folk pratar runtomkring, som har blivit väldigt poppis nu för tiden. Att vara uppdaterad på spelet och matcherna, och tendenser i taktik och sådana saker. Det tror jag är grunden för att utvecklas.
– Jag tror att jag är nyfiken och väldigt intresserad av att höra vad en Kristian Borell eller Erik Niva har att säga. Att inte bara ställa frågan för att ställa frågan, utan jag vill verkligen ha reda på vad de tycker om en viss fråga. Jag tror också att jag vågar riska mig själv, att våga göra bort mig. Det är inte så jädra farligt att göra fel.
Många journalister jobbar hårt med att synas i sociala medier, t.ex. genom att blogga och/eller twittra. Andra gör det inte. Vad är din strategi här?
– Till att börja med så är min strategi att jag inte har någon strategi. Jag har varken blogg eller Twitter, eller något annat sådant där. Twitter är jag rädd ska ta alldeles för mycket tid. Ett tag när alla höll på med Facebook kom jag på mig själv att man satt och tittade på Facebook väldigt mycket samtidigt som man kollade på matcher, och jag tror det kommer bli ännu mer på Twitter – att folk direkt måste skriva något om det man ser på matchen och då tappar man fokus på det jag tycker är roligast: att kolla på matchen. Jag är rädd för att om jag skulle börja med det så skulle jag bli ganska manisk. Sen är jag väldigt impulsiv, så jag tror inte att Twitter skulle vara så bra utan jag skulle få backa på rätt mycket. Jag har nästan ingen social närvaro över huvud taget. Jag själv har inget behov av att trycka upp i näsan på folk vad jag tycker och tänker.
Till sist, ännu en klassisk fråga, vad önskar du dig mest just nu?
– Givetvis skulle det vara kul om det gick bra för Sverige i EM i sommar, och att folk skulle börja bli lite bussigare mot varandra. Inte så mycket jädra hat överallt i olika sociala medier och det ska kommentera så negativt om folk hela tiden. Att man börjar hyfsa till tonen sinsemellan. Det önskar jag mig.
» Klicka här för att rösta i Guldskölden 2012
