Final Guldskölden 2012: Olof Lundh
Omröstningen i Guldskölden 2012 är inne i finalskedet. Nu presenterar vi finalisterna närmare.
Hej Olof Lundh. Du är finalist i Guldskölden, i kategorierna ”Årets bästa krönikör”, ”Årets bästa sporttwittrare” och ”Årets bästa sportjournalist alla kategorier” – en klassisk sportfråga, hur känns det?
– Det är klart att det alltid är kul att bli uppskattad av en del av dem som tittar på TV, som läser och som tar del av sportutbudet. Det här är ju på något sätt en flyktig bransch, det går upp snabbt och snabbt ner, därför är det kul att en del uppskattar det arbetet man lägger ner.
Besökarna på SvenskaFans.com har röstat fram dig till finalen – hur tycker du själv det senaste året har varit för egen del? Har det varit några höjdpunkter?
– På något sätt är det ju fotboll hela tiden, och jag känner väl att det har varit ett bra år. Vi har följt landslaget till EM, och hängt med där, Fotbollskanalen Europa känns som ett uppskattat program och även Fotbollsmåndag, som vi körde i vår. Jag känner att det har varit kul att jobba med fotboll. Många uppskattar arbetet, hänger med och är aktiva på t.ex. Twitter, med både skäll och beröm. Det känns som att jag är med i matchen på det sättet.
Hur jobbar du för att förbättra dig i din roll som sportjournalist?
– På något sätt handlar det ju om att vara nyfiken. Grunden är ju att man är nyfiken i all bra journalistik, och oavsett om det är nya fenomen, nya spelare eller nya spelsystem. Att bibehålla den nyfikenheten, och jag ser en hel del fotboll, jag läser väldigt mycket om fotboll och jag försöker hålla mig uppdaterad på ett bättre sätt. Sedan kan man ju bara konstatera att flödet i dag, från matcher och texter och allting, är enormt mycket större. Det handlar ju om att välja och prioritera också. Det är omöjligt att se och läsa allting. För fem, tio år sedan var det inte lika stort utbud så det är ju en utmaning i sig.
– Jag tycker fortfarande att det är fruktansvärt roligt att komma ut och bevaka landslaget. Många fnyser till exempel åt Qatar-turnén och vinterturnén, men jag tycker det är väldigt kul att träffa spelare, att se matcherna, se nya spelare och det är otroligt roligt att bevaka landslaget under EM, eller komma ut på en allsvensk match. Så länge man känner det är det inga problem att känna en nyfikenhet. Jag kan fortfarande känna den där febriga förväntan inför ett EM-slutspel, eller en presskonferens eller en match. Antingen har man den eller så har man den inte, det är ingenting man kan beställa, den nyfikenheten.
Många journalister jobbar hårt med att synas i sociala medier, t.ex. genom att blogga och/eller twittra. Andra gör det inte. Vad är din strategi här?
– Jag hade ju en fotbollsblogg för länge sedan på Expressen och sedan har jag bloggat på Fotbollskanalen. Twitter halkade jag mer in på, och jag tycker det är ett kul sätt att interagera med läsare och tittare. Det är dessutom ett fantastiskt instrument för att få information om vad som händer. Facebook använder jag inte själv, men vi har det i jobbet; att man kommunicerar med tittare och så.
– Jag känner inte att jag har någon strategi på det sättet. Jag kan twittra om allt möjligt, från mitt godissug nu på hotellrummet till en nyhet.
Till sist, ännu en klassisk fråga, vad önskar du dig mest just nu?
– Egentligen borde jag ju säga Guldskölden som bästa sportjournalist, men egentligen önskar jag mig mest ett fantastiskt EM från Sverige med lite VM -94-känsla. Det hade varit otroligt roligt att ta del av ett sådant mästerskap. Det är så otroligt mycket roligare att jobba när det går bra, så det får bli att Erik Hamréns dröm om en medalj uppfylls.
» Klicka här för att rösta i Guldskölden 2012
