Luftslottet som behöver sprängas
Hej! Ursäkta att jag stör er mitt i all framgång...
FK Karlskronas mående är fantastiskt, en förening som kablar ut filmer på en sportchef det spritter om, fotoalbum med målfirande spelare, DM-guldshyllningar och omklädningsrumssånger. Att prata om säsongen som något annat än en framgångssaga utan dess like, efter förra årets fiasko, är givetvis otänkbart. Det är därför det känns som ett slag i magen när någon skrapar lite på ytan.
Pelle Antonsson är ett namn som ytterst få utom oss i den inre cirkeln av oss dyrkare av datorspelsserien "Football Manager" känner till. Hans jobbtitel är "Swedish Head Researcher", hans jobb är alltså att ta reda på så mycket fakta om svenska fotbollsklubbar det bara går, för att skapa realistiska värden till datorspelet där man får möjlighet att ta över kontrollen av ett valfritt fotbollslag och göra allt i sin makt för att få detta lag att avancera mot ära och berömmelse. I dagarna så skickade Pelle ut en harmlös "tweet" på Twitter: "Ska börja titta på Klubbarnas ekonomi . Hur mycket ska varje lag ha i kassan ... Om någon har jättekoll på sina lag (även i Div1 eller Div2 ) så tar jag tacksamt in förslag ." Jag som behjälplig samarit svarade såklart på detta för FK Karlskronas räkning: "FK Karlskrona har 1,5 mj i negativt eget kapital!" (den egentliga siffran är - 1 462 866 kr) och bifogade till svaret en skämtsam gif-fil av en hund som sitter och tar en kopp kaffe i ett brinnande hus med rubriken "It's fine" ovanför.
Det är lätt att blunda för verkligheten när allt går så bra ute i verksamheten, men sanningen är att FK Karlskrona ekonomiskt och organisatoriskt fortfarande är ljusår ifrån vad man i andra städer kallar en "stabil klubb", vilket är ett begrepp som idrottsstaden Karlskrona kämpar med...
För att sätta allt i någon slags kontext; det ryktas om att FKK:s styrelse på frågan kring ett eventuellt avancemang ska ha svarat att 'en konsekvensanalys ska göras för att se om vi kan tacka ja till en Division 1-plats'. Det är verkligheten som man sällan pratar om. Man är väl knappast ensamma om detta i svensk föreningsidrott, men faktum kvarstår, från föreningens sida är det en obefintlig transparens så fort det är saker som är lite obekväma (finns 1 miljon exempel och alla som någonsin har intresserat eller varit en del av fotbollen i Karlskrona har säkert 10 000 exempel ifrån egna erfarenheter). Man pratar inte om negativa saker i anslutning till föreningen, man tar inga strider offentligt, man lyfter inte upp saker man eventuellt skulle kunna få kritik för. Att man sen har Sveriges mest godtrogna medlemmar (eller så bryr VI oss inte tillräckligt mycket) gör att man kommer undan med det här beteendet gång på gång på gång...för vi medlemmar kan ju faktiskt ändra allt, det är ju trots allt det som är det fina med svensk föreningsidrott: Det är vi medlemmar som äger FK Karlskrona.
Det finns ett fåtal människor som idag håller klubben flytande, de som gör att man år efter år lyckas dra in intäkter och ha en organisation värdig en klubb med 800 aktiva fotbollsspelare. Dessa personer som år efter år får rädda föreningen efter bristande budgetering, bristande planering, och bristande genomförande. Ett fåtal personer, som gör allt för att städa upp det som ett antal människor orsakar föreningen. Det är dock ingen som orsakar föreningen något utav ondo, för alla runt FK Karlskrona är otroligt fina människor, det är snarare resultatet av att vara naiva, tankspridda eller bara helt ointresserade av att lägga ned tid och energi. För att åter komma tillbaka till i år, så kommer säkert årets budget att hållas, man har trots allt lagt en väldigt låg ribba för en klubb som FKK. Det är dock inte tack vare en långtgående vision eller taktfast jobb, utan återigen på grund av att ett fåtal människor panikräddar klubben när likviditeten återigen svajar och budgeten återigen är i fara.
För er som läser det här och tycker att det är både ofint och tragiskt hur man kan välja att skriva en sån här text när det är sån vind i seglen för klubben så vill jag bara poängtera: Det här är en snäll skildring av hur klubben mår utanför planen. Jag sitter på information och anekdoter som jag inte ens orkar skriva, för att det får en att tappa hoppet om både individer och sakers tillstånd. Det jag framförallt under den senaste tiden har funderat kring är hur den här klubben långsiktigt ska kunna överleva sig själv. För det är en klubb som inte ens 10 år efter sitt bildande desperat behöver få in nya kompetenta människor som kan och vill bidra till elitfotbollens existens i Karlskrona. Men verkligheten är dessvärre en klubb som aldrig har "rekryterat" en enda ideellt jobbande person utanför dess lokala klubb av inbördes beundrare. Man har kört fast och det rejält, men man väljer inte att se sig om efter en annan väg, utan man väljer återigen att försöka gasa sig ur krisen. Fotbollen i Karlskrona har återigen lyckats att återskapa sin egen historia och trots att man på 2000-talet spottat ur sig otroligt mycket talangfulla spelare så är man aldrig längre bort en ett enskilt publikfiasko ifrån att inte kunna betala spelare och ledare deras månadslön.
Jag vet många som aldrig skulle erkänna att de bryr sig om sin hemstads fotbollsprestationer, men som i själva verket en gång i tiden har brytt sig så pass mycket att man idag inte orkar. Man orkar inte se samma människor begå samma misstag som de gjorde för 5, 10 och 15 år sedan. Då är det lättare att inte bry sig, att inte försöka påverka, att man istället i smyg knyter näven i fickan hemma i TV-soffan utav glädje när laget återigen står för skalper ute på Västra Marks A-plan. Snart så är det nästa generations tur att ge upp på Karlskronafotbollen. Det kommer återigen bli en ny generations tur att se samma människor förstöra det som de en gång i tiden brann för...
Eller så är det nu vi lyfter oss från TV-sofforna och i gemensam trupp marscherar mot Västra Mark, och kräver att de som så länge har stått i vägen flyttar sig.
Att vi aldrig mer ska behöva höra hur man återigen fick tala om för talangfulla Karlskrona-spelare att de inte finns några löner. Att man återigen hade budgeterat för något som aldrig skulle inträffa. Att man återigen fick motta hånfulla skratt och kommentarer ifrån väster.
Att vi som varit tysta istället tillsammans tog över stafettpinnen och ledde Karlskronafotbollen in i en ny tid och att vi tillsammans visade de som hade varit där innan oss, att åtminstone vi hade lärt oss av deras misstag.
