Fokus på Framtiden – Jonathan Azulay
IFK Göteborg har en vision om att halva A-truppen ska bestå av spelare som är fostrade i klubben. Den så kallade ”50/50-principen”. I en artikelserie kommer vi presentera några av spelarna som är nära att ta steget upp i A-laget. Men även de som precis har gjort det. Sist ut för i år är Jonathan Azulay, en orädd backgeneral.
– Jag har ett litet motto för mig själv: Den som klarar motgångar bäst, blir bäst, säger Jonathan Azulay.
Tillbakalutad sitter han på en vit plaststol innanför lobbyn på Kamratgården. Han pratar om ett turbulent år i klubben, där hans tålamod har satts på prov. Kulmen kom när Mattias Bjärsmyr värvades in.
– Man fick en del tankar som ”fan tror de inte på mig eller vad händer?”. Han kom in när vi hade mycket skador och jag inte fick spela. Det var då tålamodet kom in i spel, säger han och fortsätter
– Å då när Bjärsmyr värvades in så... ja, jag vet inte vad jag ska säga. Jag visste att det skulle bli svårare för mig att få speltid men samtidigt, för laget och som supporter för klubben var det bra att få in en så bra spelare.
Året i Blåvitt
Jonathan återkommer ofta till tålamod när han berättar om sitt år. I vintras började han träna med laget, i somras skrev han på ett A-lagskontrakt som sträcker sig över 2014. Och nu under hösten är det många supportrar som tyckt att han ska få mer speltid. För första gången i karriären har han inte en given startplats, vilket gjort att hans tålamod har testats.
– Det är viktigt för mig att hålla huvudet kallt, att ha tålamod. Det sämsta man kan göra är att vika ner sig när man har en motgång. Utan det gäller att alltid kriga på. Desto mer motgång man har, desto mer får man kriga, något jag alltid har med mig bakhuvudet, säger han.
Magnus Edlund pratar sig gärna varm om Jonathan Azulay men anser att han inte riktigt är redo för allsvenskt spel än. Det trots att laget haft stora skadeproblem i defensiven under året.
– Vi måste välja tillfällena när unga spelare ska få chanserna och han är precis där och nosar. Vi har valt att inte starta honom när vi har haft backproblem, då vi känt att han inte har varit riktigt mogen för det. Men vi vet att det inte är långt dit, säger Edlund
– Vi tror väldigt mycket på honom men han har en en liten bit kvar. Det han jobbar med stenhårt med varje dag är hans defensiva instinkt och att han vässar sitt duellspel defensivt. Det kommer krävas för att han ska in på en allsvensk arena, fortsätter han.
Både Mikael Stahre och Magnus Edlund pratar om att det gäller att välja tillfällena noga när nya spelare ska testas i allsvenskan. Att det handlar om att ge spelaren ett positivt första intryck av seniorfotboll. Enligt Edlund är det svårare för en defensiv spelare än en offensiv dito att bli inbytt under en match.
– Du har mindre att förlora att komma in som forward sista tjugo, där det i princip bara kan bli att; gör jag mål blir jag matchhjälte, sumpar jag blir det bara en suck. Det motsatta är att komma in som mittback sista tjugo i ett prekärt läge. Precis som med en målvakt blir det väldigt tydligt om ett misstag sker, säger Edlund.
Historia
Sedan fyra år tillbaka har Jonathan Azulay varit en del av IFK Göteborg. Karriären började i BK Smitten med pappa som tränare. En person som sedan dess följt Jonathans karriär aktivt och som ofta är och kollar på helgträningar tillsammans med Jonathans yngre bror. Blåvitt hade fått upp ögonen för Jonathan när han blev uttagen i först stadslaget och sedan landslaget när han spelade för Askim IK. Både Gais och Öis visade intresse för Jonathan men att valet föll på Blåvitt var naturligt för honom.
– Jag visste att IFK Göteborg var en bra klubb och jag visste att de satsade på ungdomar. Och när man ska välja mellan Öis, Gais och Blåvitt så är det självklart att man väljer Blåvitt. Det tror jag de flesta hade gjort i min situation, säger han.
Jonathan har själv ett supporterhjärta som klappar för klubben. Även om allsvenskan inte intresserade honom som ung fick hans bror upp hans ögon för IFK Göteborg.
– Min bror har alltid varit supporter, han fick in mig på blåvittspåret. Och intresset blev inte direkt mindre när jag skrev på för klubben. Nu har pappa blivit galen också, kollar på alla matcher och många träningar. Men även det ligger brorsan bakom, säger han och ler innan han fortsätter
– Jag tycker bara det är kul med intresse från familjen. Det kanske finns folk som tycker det är lite jobbigt att ha brorsan och pappa som är här och kollar. För mig får de vara här hur mycket de vill.
Ytterbacksrollen
I landslaget spelar Jonathan vänsterback, en roll som är ny för honom. I unga år spelade han på olika positioner i laget och har tack vare det enkelt att anpassa sig till nya roller på planen. Men det är som mittback han trivs bäst, som generalen i laget.
– Jag gillar att vara med i spelet så mycket som möjligt. Vara centralt, styra andra spelare och ha koll på hela planen. Man känner sig mer som en general, oavsett om man pratar mycket eller inte, säger han.
Hur ser du på att skolas om till ytterback?
– Det är klart att hade jag skolats om till en ytterback hade jag inte haft något problem med det. Men jag tycker det är roligare och jag vill spela mittback. Jag gnäller inte för fem öre om jag får spela vänsterback i allsvenskan och i utlandet. Får man bara den chansen, är det självklart att det är den chansen jag ska ta.
I sin allsvenska premiär mot Åtvidaberg fick Jonathan spela fem minuter som vänsterback. Magnus Edlund pekar på vikten av att vara mångsidig som ung spelare, att behärska flera positioner. Det gör att möjligheten till att få speltid ökar.
– I övergången från att vara en väldigt lovande spelare till att etablera sig bland seniorerna är det viktigt att ha en öppning till. Det har Jonathan genom sitt ytterbacksspel. Men jag tycker ändå att vi måste träna honom som innerback. För det blir för fladdrigt för honom att flyttas runt, han får inte tryggheten, säger Edlund och fortsätter
– Det har vi varit tydliga med, att absolut kan han hoppa in som ytterback men hans nummer ett plats i konkurrenssituationen är som innerback. Även om han kan spela ytterback med bravur.
Spelaren
Det är i de tekniska bitarna som Jonathan har sin styrka. I passningsspelet, spelförståelsen, uppspelssituationer, nickstyrka och dessutom är han brytningssäker. Det kombinerar han med en oräddhet på planen.
– I 50/50 situationer går jag in med hela kroppen, fegar inte ur. Om jag inte är hundra på att jag kan ta bollen så går jag in ändå, allt eller inget. Det är inställningen jag har, allt eller inget, säger han.
Jonathan introducerade sig för supportrarna när han för snart tre år sen satte en cykelspark mot Stabaek. Han spelade i offensiva positioner som ung och har kvar målsinnet.
– Jag har alltid gjort mycket mål på fasta situationer. Just i år vet jag inte om jag gjort något mål i U21 serien men alltid i juniorerna och i Askim har jag gjort mycket mål på fasta situationer med huvudet.
När Jonathan ska förklara vad han behöver förbättra i sitt spel blir han först tyst, funderar lite. Sen lägger upp vänsterbenet över det högra och tar till orda.
– Det handlar om min duell i matchen. Allt från en mot en situationer defensivt, till en närkamp och nickduell på en fast situation. Det jag behöver är duellspelet. Men det är inte så att jag är svag i min kropp och inte klarar av att duellera i seniorfotboll, säger han.
Från tränarhåll sägs samma saker, det är duellspelet som Jonathan måste förbättra för att ta steget fullt ut som mittback.
– Jag tror att hans position där han kan slå igenom är innerback. Han har moderna innerbackskvaliteér, han är trygg med boll, han har bra passningsspel. Kan han då vässa de här defensiva detaljerna, då tror jag att vi har en modern innerback. En innerback som både behärskar att försvara målet men även vara spelförande där bak, säger Magnus Edlund.
Tränarna
Relationen till både Mikael Stahre och Magnus Edlund är god och Jonathan har bara positiva saker att säga om dem. Edlund har ett större fokus på de yngre spelarna och har hjälpt Jonathan med att ta steget från U- till A-laget.
– Jag gillar Magnus skitmycket, både som person och tränare. Han kan snacka fotboll i flera timmar och har hjälpt mig mycket att ta det här steget upp till A-laget.
Vad säger du om Mikael Stahre?
– En väldigt energifylld tränare som man märker lägger mycket av sin tid på det här laget och verksamheten. Som man märker har höga krav på oss spelare, något jag tycker är bra. Han pratar mycket med spelarna. Sen är det ett bra samarbete mellan honom och Magnus, säger Jonathan och fortsätter
– Han är väldigt bra på att tala, hålla genomgångar. När man märker att han är så energifylld blir man själv peppad. Hans energi smittar.
Konkurrenssituationen
Det märks på Jonathan att han brinner för fotbollen. Att han inte vill annat än att spela i allsvenskan. Med flera nyförvärv i år hårdnade konkurrensen och Jonathan är i dagsläget en av fem mittbackar i truppen. Årets säsong har varit lärorik på flera plan.
– Det har varit en jättekul säsong. Jag har lärt mig mycket både fotbollsmässigt och psykiskt som jag kommer ha med mig i hela fotbollskarriären. Jag har blivit en bättre fotbollsspelare, på alla sätt och vis, säger han.
Sen återkommer han till att prata om vikten av att ha tålamod.
– Tränarna och jag har snackat mycket om att ha tålamod, det är bland det viktigaste för mig. Men ahh... Man måste ju spela. I det stadiet jag är i nu så tror jag att jag utvecklas mest av att spela. Det jag behöver nu är duellspelet i matchen. Så jag skulle behöva spela matcher. Jag spelar alla U21-matcher, men jag hade velat spela seniormatcher i allsvenskan. Jag vet att jag hade utvecklats mer om jag hade fått spela i allsvenskan, säger han och tillägger.
– Samtidigt är konkurrens skitbra för oss spelare, men hade konkurrensen inte varit lika hård som i exempelvis Gais hade man fått spela mer. Så det har två olika sidor av det. Men det är en fantastisk satsning som gjorts i år och det är fantastiskt kul att vara en del av. Och det kommer bara bli bättre till nästa år.
Framtida mål
Under den svarta mössan sticker Jonathans karakteristiska bruna krulliga hår fram. Det är en målmedveten men samtidigt lugn spelare som pratar öppet om sin tid i klubben. Med jämna mellanrum låter han blicken flacka till tavlorna med motiv från guldåret 2007.
– Att ta en startplats i IFK Göteborg och vinna SM-guld, det är mitt största mål just nu. Jag hade tagit med brorsan ut och firat på kvällen då, säger Jonathan, tystnar lite innan han lägger till
– Ja fy fan.. Det hade varit den största drömmen.
Samtidigt är han öppen med att IFK Göteborg bara är ett steg på vägen, det här är bara början. Han vill utomlands, den stora drömmen finns i Spanien och Barcelona. Ett av stegen var att debutera i allsvenskan, som har gjorde mot Åtvidaberg.
– Det var jättekul, skitkul att få göra allsvensk debut. Sen hade jag jättegärna fått göra den på Ullevi med 15 000 på läktarna, i ett derby kanske. Det hade jag inte haft något emot. Nu är det gjort och man får blicka framåt, säger han.
