För dagar av tvivel
Gästskribenten Calle Angerborn har skrivit en text om att stoltheten i att vara himmelsblå aldrig har varit större, trots vissa mörka moln vid horisonten.
Klubben i allas våra hjärtan upplever intensiva, på gränsen till kaotiska tider och motgångarna tycks bli fler än någonsin tidigare. Vi tänker på samma sak - Tränare som antingen flyr över Hallandsåsen eller kastar lystna blickar över sundet, kontrakt som aldrig tycks förlängas och en mittfältsstrateg som visar en oroväckande skadebenägenhet.
Framförallt oroar vi kanske oss för de kraterstora hålen i vår kassakista. Detta till trots ska vi vara stoltare än någonsin över vårt klubbmärke.
Det har gått snart 15 år sedan min morfar tog med mig till stadion för första gången. Han köpte mig en halsduk och lät mig känna den kärlek han känt sedan -58.
Sedan dess har allt och ingenting förändrats. Vi har spelat på tre hemmaplaner och i två divisioner. Vi har mött Helsingborg, Thun och Café Opera. Vi har sett Zlatan Ibrahimovic, Markus Rosenberg, Afonso Alves och Ola Toivonen komma, förtrolla och lämna för större arenor.
Vi har sett Buffalo Madsen skrämma slag på den svenska domarkåren.
Ändå har stoltheten och kärleken aldrig varit större än den är idag. Över att se ett fullsatt Swedbank Stadion visa en stämning knappt kontinentens storlag kan jämföra sig med. Över att vi har ett eget kapital resten av allsvenskan inte ens kan drömma om. Över att se Daniel Anderssons ljusblå hjärta dunkandes utanpå tröjan, Ivo Pekalskis Deschamps-liknande placeringsförmåga och smartness, Wilton Figueriedos makalösa cross-passningar, estetiken i Jiloan Hamads passningar och över att se Jimmy Durmaz skicka upp sin back i korvkön för nionde gången under samma halvlek.
Över att vi vinner guld efter ett titelrace mot antagonisterna i nordvästra Skåne. Över att vi vinner nämnda guld med ett lag till stora delar bestående av unga killar med utländsk bakgrund under samma år som främlingsfientligheten fått ett starkare fäste än någonsin i Skåne.
När den himmelsblå himlen tycks få en allt mörkare kulör, glöm aldrig:
Mästarna från Malmö, här är vi!
