- -
Första förlusten på Guldfågeln Arena
En fullsatt Arena, en magisk atmosfär och en mycket stark spelmässig prestation räckte inte för att förlänga den förlustfria sviten på arenan. När Kalmar FF i vanlig ordning hade svårt att ta vara på sina målchanser så räckte Rasmus Jönssons dubbel för 2-1-seger och ökad serieledning för Helsingborg.
Nanne valde för dagen att använda sig av en 4-3-1-2-uppställning med Daniel Sobralense som länk mellan mittfältet (Eriksson, Rydström, Fagerkrantz) och anfallet (Mendes, Dauda), något som fungerade perfekt. Sobralense var briljant i första halvlek som offensiv spelfördelare och hittade in med otaliga instick bakom HIF:s backlinje mot det ständigt djupledslöpande anfallsparet och Kalmars anfallsspel sprudlade under stora delar av de första 45. Redan under första tio minuterna hade Mendes ett par halvchanser och Dauda fick en riktigt fet när han blev helt ren - naturligtvis på passning från Sobra - men han lyckades inte överlista Pär Hansson. I den 13:e minuten skickade så Mattias Johansson fram en lång boll som passerade samtliga spelare på banan, vilket endast Daniel Mendes hade förutsett. Han löpte in bakom HIF:s backlinje och rundade Pär Hansson, men såg sedan HIF-försvararna rada upp sig på mållinjen. Han vände därför tillbaka i banan igen och hittade Daniel Sobralense som drämde in bollen via benet på en försvarare. 1-0 och Guldfågeln Arena exploderade.
Målet hade hängt lite grann i luften, något man verkligen inte kan säga om kvitteringsmålet som föll bara tre minuter senare. Efter en rejäl felpass på egen planhalva från Kristoffer Fagerkrantz fick Rasmus Jönsson tag på bollen och rättvänd mot Kalmars straffområde kunde han skjuta. Tobias Carlsson täckte men fick se bollen fara vidare mot mål i en båge och snöpligt ställa Etrit Berisha helt och hållet.
KFF tappade inte modet utan fortsatte att trumma på framåt, men Helsingborgs offensiv växte sig också starkare i och med målet och den väldigt tempostarka matchen stod och vägde lite grann. Men det var Kalmar som vaskade fram de vassaste chanserna. En omdiskuterad situation inträffade efter 25 minuter då Daniel Mendes sprang sig fri, slets i armen av Marcus Nilsson och vispade iväg ett ofarligt avslut från långt håll. Den assisterande domaren som var den ur domartrion/kvartetten som stod närmst situationen vinkade och Martin Hansson tog ett snack med honom, innan han beslutade sig för att låta händelsen passera helt utan åtgärd. Detsamma gjorde han för övrigt när samme Mendes träffades av Marcus Nilssons armbåge några minuter senare. Efter halvtimmens spel fick Sobralense ett utmärkt skottläge efter ett otroligt vackert KFF-anfall men Pär Hansson parerade till hörna. Alexander Gerndt var den store huvudpersonen i HIF:s anfallsspel och han hade framför allt ett hårt avslut från distans som smet strax utanför, samt ett läge där han blev helt fri efter en misslyckad offsidefälla men överraskades då av Berisha plötsliga tokutrusning och möjligheten rann ut i sanden.
I en händelserik och underhållande halvlek borde Kalmar, anförda av geniale Sobralense och ultrapigga Mendes, definitivt gjort mer än ett mål, och egentligen inte heller släppt in något. 1-1 var med andra ord lite av en missräkning.
En förändring gjordes omedelbart till andra halvleks start då Erik Israelsson ersatte Kristoffer Fagerkrantz rakt av på innermittfältet. Den andra halvleken var till en början händelsefattig, men i den 57:e minuten small det till bakom Etrit Berisha. Återigen kom målet oväntat och väldigt plötsligt, en långboll gick över huvudet på Mattias Johansson och Alexander Gerndt hämtade upp den nere vid vänstra hörnflaggan. Han skickade sedan in den snabbt och hårt bakom Kalmars backlinje. Där störtade Rasmus Jönsson fram och precis framför Berisha vinklade han in ledningsmålet. Ett mål inte alltför olikt Trelleborgs sena segermål på Vångavallen förra helgen.
Kalmar lät sig dock inte nedslås den här gången heller utan skruvade tvärtom upp tempot efter 1-2-målet. Erik Israelsson fick strax därpå en förträfflig kvitteringschans framnickad av Mendes, men volleyskottet träffade stolpens utsida. Mendes skulle själv få de två sista kvitteringsmöjligheterna, den första fick han i det närmaste till skänks från HIF-försvaret men han kom för nära inpå Pär Hansson som lyckades reda ut situationen. Vid den andra bröt han in från vänster och sköt ur bra skottläge... men långt utanför.
Rasmus Jönsson hade en finfin chans att bli tremålsskytt men eminent framlobbad av Gerndt missade han volleyskottet totalt.
När Daniel Mendes byttes ut mot Johan Bertilsson med tio minuter kvar försvann djupledsalternativet som alltid finns med Mendes på plan, och därmed togs udden ur Kalmar anfallsspel. Det blev liksom ingenting av trycket under matchens avslutning och HIF kunde som första bortalag någonsin hålla undan till tre poäng på Guldfågeln Arena.
Slutsatser
Nanne hittade precis rätt i sin uppställningslaboration med Daniel Sobralense som länk mellan mittfält och anfall, och det brasilianska bollgeniet som annars varit ytterst medelmåttig i sommar var absolut bländande i 60-65 minuter innan han tröttnade lite. På det hela taget fungerade det mesta bra, men mot Sveriges för tillfället allra bästa lag straffas misstag i försvarsspelet stenhårt. Vid det första målet slog Fagge först en eländig passning i helt fel läge och sedan klev ingen fram för att hindra Jönsson från att skjuta. Vid det andra målet var Mattias Johansson inte riktigt vaken vid den långa bollen och sedan såg det väldigt tafatt ut i straffområdet när Jönsson tilläts vara först på bollen.
Och vi har fortfarande stora problem i offensivt straffområde. Vi har ett hotande anfallsspel och vi skapar chanser, men att som idag göra ett mål på 17 avslut håller inte. Och det är ju inget nytt fenomen.
Enligt Nanne har alltså guldtåget nu gått och vi står kvar på perrongen. Klart är i alla fall att Alexander Gerndt och Marcus Nilsson båda bestämt sig för att byta tåg, och att ett par Banguror säkerligen har ett och annat övervägande att göra i samma ärende...
Jag säger ingenting mer, förutom att man aldrig ska säga aldrig.