Fortsatt motflyt, Halmia
Tvååker med sina dryga 2500 invånare torde rimligen vara smått unikt ur en idrottslig synvinkel med ett etablerat fotbollslag i division 2 och därtill ytterligare en klubb som inte heller behöver skämmas för sig, Galtabäcks BK i division 4. Hur Tvååkers IBK sköter sig numera har jag sämre koll på, men i början av 90-talet gjorde dom ett par säsonger i högstaserien och dryga 800 åskådare i derbyt mot WIC var sensationellt på den tiden. Sammanfattningsvis ett hyfsat idrottsligt facit med tanke på befolkningsunderlaget. En som länge körde dubbelt i just dessa sporter var Danijel Milovanovic som var på gränsen till landslaget i innebandy men även lirade fotboll i Tvååker, även om det bara handlade om en säsong. Jag såg honom i någon enstaka match och blev minst sagt imponerad och ställde frågan till mig själv om han inte borde satsat mer helhjärtat på fotbollen? Jag var ändå något förvånad när han några år senare vid närmare 30 års ålder plötsligt dök upp i Landskrona BoIS och Allsvenskan, var inte det ett väldigt stort steg i en relativt hög ålder? Inte alls skulle det visa sig. Premiären bestod av derby mot Helsingborgs IF, BoIS vann med 6-2 och Danne gjorde hattrick.
I kvällens seriefinal saknade man inte Milovanovic och om påståendet stämmer att ett bra lag har tur så är Tvååker ett bra lag. Eller det är förstås att nedgradera sig själv till halvidiot, att nämna ordet tur i samma mening som Tvååkers IF, deras svit är helt klart i klass med Halmias numera spruckna dito. Man har alltså inte tappat poäng sedan Hallandsderbyt på hemmaplan. Nio raka vinster och 33-4 i målskillnad är inget annat än grymt imponerande och vi ska nog vara tacksamma att laget hade den högst mänskliga inledning som man hade i jämförelse med vad som komma skulle. "Tur" är således inte ett passande ord i sammanhanget, däremot anser jag att dom helt klart hade marginalerna på sin sida till skillnad från Halmia, och detta för andra matchen i rad för sistnämnda.
I kvällens seriefinal saknade man inte Milovanovic och om påståendet stämmer att ett bra lag har tur så är Tvååker ett bra lag. Eller det är förstås att nedgradera sig själv till halvidiot, att nämna ordet tur i samma mening som Tvååkers IF, deras svit är helt klart i klass med Halmias numera spruckna dito. Man har alltså inte tappat poäng sedan Hallandsderbyt på hemmaplan. Nio raka vinster och 33-4 i målskillnad är inget annat än grymt imponerande och vi ska nog vara tacksamma att laget hade den högst mänskliga inledning som man hade i jämförelse med vad som komma skulle. "Tur" är således inte ett passande ord i sammanhanget, däremot anser jag att dom helt klart hade marginalerna på sin sida till skillnad från Halmia, och detta för andra matchen i rad för sistnämnda.
Halmia tog tag i tillställningen, men utan att få sitt på senare tid patenterade tidiga ledningsmål. Bregaj ser hela tiden giftig ut och Gulda, Sabo och Taube testar alla under första halvtimmen avslut utifrån, samtliga farliga men utan att resultera. Sen tappar man initiativet och Tvååker spelar sig in i matchen. Halmia borde dock satt någon boll i första, men kunde lika gärna haft ett i baken också.
Andra halvlek är jämnare sett till bollinnehav och chanser, men sett över nittio minuter vinner hemmalaget båda dessa matcher-i-matchen. Egentligen är det en typisk 1-1-match vi beskådar, med den beklagliga faktorn att den slutar 0-2. Det finns inte mycket mer att säga. Om Halmia hade marginalerna med sig under våren så har nu vinden vänt. Med vårflytet hade Bregaj satt minst två idag och med samma flyt hade det varit minst fyra poäng på dom två senaste matcherna. Det finns säkert en och annan som i någon grad av skadeglädje konstaterar att årets Halmia inte klarar av att hantera fysiskt starka och kontringsskickliga lag, vilket det kanske ligger något i, men det är viktigt att mitt i allt som händer nu så är det inte resultatet av att Halmia spelat dåligt. Ser man enbart till resultaten så skulle man ju kunna tolka in någon form av genomklappning, men så är alltså verkligen inte fallet vilket är viktigt att komma ihåg och poängtera.
Och det är fortfarande Halmia som är i serieledning med tre poäng och bättre målskillnad, samt att man har Klagshamn kvar att möta till skillnad från lagen närmast bakom. Förutsättningarna är således fortfarande bättre än jag innan säsongen startade ens vågat tro på efter sextonde omgången. Enligt mina förvisso inte alltid helt positiva förhandsprofetior är detta rakt tvärtom, alltså omgången som rödvitt helt slutligt skulle hängas av toppstriden ungefär.
Ingen orsak till panik med andra ord och nu är mardrömsmotståndarna gånger två avverkade. Torn är förvisso inte heller någon drömmotståndare, men nu lugnar vi ner det och tar fortsatt en match i taget. Ska några lyftas fram så blir det Käck som gjorde det bra trots allt och hade han liksom övriga laget haft tidigare nämnda vårflyt så hade det varit en nolla i kolumnen för hans del ikväll. Även Crona gör en bra match och är en riktigt fin värvning, inte så att det undgått mig fram tills nu (eller någon annan heller för den delen antar jag), men jag har missat att påtala fakta. Mangfors är fortsatt resolut i sitt försvarsarbete, kanske lite väl resolut emellanåt vilket innebar gult kort och avstängning i nästa. Även Genberg rönte för övrigt samma öde.
Härnäst väntar Kvarnby i Malmö och då är det dags för Halmia att åter ta tag i taktpinnen rent resultat- och inte bara spelmässigt vilket trots allt varit fallet i de två senaste matcherna.
Och jag är fortsatt hyfsat lugn, även om pulsen stigit något på sistone.
Lunda-Halmianen2012-09-04 08:49:00
