Fredagsbrev #2
För att vara en vecka i januari har väldigt mycket hänt kring AIK. Premiärträningen under tisdagskvällen kickade traditionellt igång säsongen och fler nyförvärv har presenterats.
Förra blev jag och många andra nekade inträde till premiärträningen. Maxantalet åskådare hade uppnåtts och vi som var sena fick glatt följa spektaklet utanför (jag lyckades klättra upp i ett träd, såg inte så mycket bättre). Men i år var jag fast besluten att komma in till träningsstart. Jag satsade på att vara där en halvtimme innan. Det borde väll ändå räcka?
Icke sa Nicke. Grindarna var redan stängda och återigen var det kullen utanför som gällde de första minuterna. Men så fort raketerna och smällarna tystad började de första åskådarna lämna Skytteholm och möjligheten att smita in öppnade upp sig.
Jag hann in i god tid till att smålagsspelet drog igång. Visserligen saknas det spelare på vissa positioner, men det är onekligen intressant att se embryot till AIK 2025. 4-3-3 uppställningen som det pratats så mycket om såg mer ut som en 3-4-3-aktig formation, men när truppbygget börjar färdigställas kommer spelmönstret bli tydligare. Min gissning är att vi kommer få se ett flexibelt AIK som anpassar formation och taktik från match till match. En bra inställning i min mening.
Sedan premiärträningen i januarimörkret har den finska vänsterbacken Jere Uronen skriva på. Redan sedan innan var målvakten Kalle Joelsson och junioren Charlie Pavey klara som AIK-spelare. Joelsson, med över 100 matcher för Helsingborg i bagaget, känns som ett perfekt val som andremålvakt. Ismael Diawara var bevisligen inte nöjd med att sitta vid sidan och med en av lagets högsta löneposter är det fullt rimligt att han lämnar, både för hans egen skull men också för AIK:s. Charlie Pavey kittlar minst sagt mycket. Son till kultförklarade Kenny Pavey och ett eftertraktat villebråd i fotbollseuropa. Det finns anledning att vara förväntansfull, åtminstone på lång sikt. Killen är bara 16 år och mycket kan forfarande hända. Men att få se en Pavey inskrivet på en svartgul matchtröja…synd bara att nummer fjorton var upptagen.
Jere Uronen kommer däremot inte stå på tillväxt, han kommer vara aktuell för startelvan redan nu. Eskil Edh kommer antagligen inte bli kvar mycket längre till och skadan han dragit på sig ökar behovet av vänsterbacksalternativ.
Att AIK värvar en 30-åring är lite utav en skräll. Mottot har varit att föryngra och om 22-åriga Edh lämnar sänker vi inte direkt medelåldern genom att ersätta honom med den finska landslagsmanen. Min gissning är att Uronens profil stämmer väldigt bra överens med den träningsvardag (för att använda det norska uttrycket) som byggs upp på Karlberg. Han erbjöds dessutom endast ett två årigt kontrakt. Jag tro att han kommer bidra mycket till AIK under 2015.
