Fredrik analyserar: Djurgården IF – Malmö FF
Redan tre dagar efter första fullpoängaren var det chans till ytterligare en, denna gång stod Djurgården för motståndet. Hur det såg ut får du reda på i min analys.
Inför matchen
Rikard Norling gör en förändring från matchen senast och det var lite överraskande att starta med Wilton på topp i stället för Daniel Larsson. Detta tydde på att Norling hade en 4-5-1 uppställning i tankarna. Anledningen till att Norling valde att spela med Ranégie i stället för Daniel Larsson tror jag personligen var för att Ranégie är van vid att spela som ensam anfallare.
Analys första halvlek
1:a kvarten.
MFF börjar med bra rörlighet och spelar ett rappt passningsspel. Wilton spelar mer som släpande anfallare och ligger lite bakom Ranégie inledningsvis. Detta gör man för att täppa igen det centrala mittfältet där Thern och Friberg har haft lite problem tillsammans tidigare. Thern ligger lite längre ner i sin utgångsposition men fortsätter fylla på bra i djupet när MFF går till anfall. I den 12:e minuten slarvar Djurgården på mittplan där Chibsah förlorar bollen till Thern som passar Ranégie som lägger ut till Hamad vars inlägg når Wilton som nickar in bollen. Väldigt vackert anfall. Konstigt nog är det MFF som ställer om och kontrar sönder Djurgården. MFF känns starka centralt.
2:a kvarten.
MFF har lite lägre press än senast mot Kalmar inledningsvis och inte riktigt samma aggressivitet. Troligtvis hänger det ihop med att man spelar med Ranégie ensam på topp och man har lite lägre utgångspositioner med laget. Djurgården försöker nu pressa MFF lite högre upp men MFF spelar sig oftast ur situationerna. Erik Friberg är lite ovän med bollen så fort bolltempot höjs och det blir ofta en bolltouch för mycket. I defensiven är Wilton ofta nere och möter boll som en tredje central mittfältare och hjälper innermittfältet. Man löper bra i djupled och har bra rörelsemönster i offensiven. MFF bryter flertalet gånger Djurgårdsomställningar på mittplan och det sker ofta via Thern..
3.e kvarten.
Djurgårdens press har avtagit betydligt och de verkar omtöcknade, de vet inte riktigt hur de ska agera. Tre centrala mittfältare hade inte Persson räknat med. Än en gång slarvar Chibsah på mittplan och en påpasslig Thern tar bollen, avancerar och passar i djupled fram Hamad som i sin tur lägger bollen mellan benen på målvakten. Ett väldigt vacker anfall som skar likt en varm kniv genom det smöriga Djurgårdsförsvaret. Thern har hittills varit fullständigt briljant och hans växelverkan med Wilton om vem som går offensivt respektive defensivt fungerar klockrent. Thern är även han nu nere och möter boll med spelare i ryggen, samtliga spelare har växt en decimeter. Djurgården har slutat pressa helt och är helt under isen. En kollektiv kollaps. Norling har hittills rent taktiskt gjort en ”knockout” på Magnus Persson.
Analys andra halvlek
1:a kvarten
MFF för spelet inledningsvis och man har ett fint passningsspel med fin rörlighet i laget. Man löper för varandra och försöker spela på få tillslag. Från ingenstans reducerar Djurgården då ett blockat skott från Santos dimper ner framför Keene som trycker in bollen bakom Dahlin. Här tappar man helt markering på Keene men det är mer ett slumpmål. Djurgården vaknar till liv efter målet.
2:a kvarten
Djurgården fyller nu på med fler spelare i anfallen och pressar MFF lite mer. Man har en helt annan vilja att löpa i djupled. På en lång hörna nickas bollen åter in i straffområdet igen där Hämäläinen nickar in bollen bakom Dahlin, Ricardinho är chanslös i luften mot Kasper. Djurgården har alltså kvitterat från egentligen ingenting. Samtidigt byts Pekalski in för Friberg i den 65:e minuten. Wilton har även lämnat plats för Daniel Larsson och nu har man gått över till 4-4-2. MFF trycks längre ner i plan och får inte samma utrymme att spela sig ur situationerna och tvingas lyfta längre bollar. Ett bolltapp av Durmaz leder i slutändan till att Christer Youssef skjuter i stolpen. Det som händer nu handlar mer om psykologiska effekter än något annat.
3:e kvarten
Albornoz kommer in för Vincents. Matchen står och väger. Ranégie bränner två frilägen inom en minut då Djurgården slarvar. Avsluten är tyvärr mediokra. Nu känns det omöjligt att analysera för det är hawaiifotboll men Albornoz bidrar dock fint offensiven. Nu får Ranégie mig att tänka på Carsten Jancker efter ytterligare en missad chans (kom igen nu ditt as, in med bollen tänker jag för mig själv). I den 87 minuten händer det. Thern serverar Hamad i djupled som drar ett lågt inlägg till Ranégie som trycker in bollen i mål. Mathias kan göra mål, han är alltså inte Jancker, tacka gud för det.
Sammanfattning
MFF vinner matchen för att de gjorde en riktigt bra första halvlek där man överbelastade det centrala mittfältet och på så sätt kunde vinna mittfältet. Man utnyttjade även Djurgårdens slarv centralt samtidigt som man var aggressiva. Simon Thern serverade sina medspelare gång på gång med fina djupledsbollar och detta var möjligt för att Hamad, Durmaz, Wilton och Ranégie löpte mycket och gav honom passningsalternativ. MFF var även skottvilliga och man hade många inläggssituationer. Styrkan man visar när man reser sig vid 2-2 och trycker in 3-2 är imponerande.
Matchens prestationer
Simon Thern stod för flertalet bra prestationer när han läckert serverade sina lagkamrater otaliga gånger i djupled. Han stal bollen flertalet gånger påpassligt ifrån Chibsah på mittfältet när Djurgården var på väg att flytta fram och han fyllde själv på i anfallen. Simon visar upp en fin spelförståelse och fina tekniska nummer. Han verkar vara en riktig poängspelare och dessa växer inte på träd.
Plus
- Bra djupledsspel
- Taktisk triumf för Norling med tre centrala mittfältare
- Simon Therns spelförståelse och offensiva briljans
- Att Mathias Ranégie inte är Carsten Jancker (Mathias löper rätt och skapar mycket, behöver dock ställa in siktet)
- Skottvillighet
- Att man gör sig spelbara i uppspelsfasen
Minus
- Bolltapp centralt i farliga lägen
- Ranégies alla missade målchanser
