Friday I'm in Love: Camper i Europa - en tacksamhetens tanke

Friday I'm in Love: Camper i Europa - en tacksamhetens tanke

När MFF spelar i Europa är oftast Himmelriket på plats. Det är en ynnest för den som åker.

Matchdag i Europa. Man vaknar upp på ett hotellrum oftast av budgetkaraktär för Himmelriket har verkligen ingen sjö av pengar att ösa ur. Har man tur ingår frukost i priset. Man är lycklig. Man är det för man befinner sig i ett annat land sen en eller ett par nätter tillbaka. Man har träffat spelare och ledare på deras hotell som är avsevärt mycket finare. Man har träffat andra supportrar. Man gör intervjuer, man skriver om får och kyrkor. Man dricker öl. Man äter på stående fot. Man väntar på att matchen ska börja.

Man är i en bubbla som heter Malmö FF. Bland det bästa som finns.

Jag har varit i väg på ett antal sådana resor. Färöarna, Ukraina, Makedonien (som det hette då, idag: Nord-Makedonien), Spanien. För att nämna några. Jag minns alla resultat, men jag minns resandet och orterna ännu bättre. För det är inte ofta jag har fått uppleva annat än förluster så upplevelserna runt varje enskild match har överskuggat den sportsliga prestationen. Turkiet och Istanbul är ett undantag. Då vann vi med 1-0 och den känslan var närmast overklig. 

För annars var ett oavgjort resultat borta mot Torshavn den enda poäng som jag fått med mig. Och den poängen satt rätt långt inne faktiskt.

Det finns nästan inga bättre resor än dessa. Jag är för evigt Himmelriket tacksam för allt jag har fått uppleva. Vi lever på inkomsterna av kalendrar som vi säljer i november och december, några gånger har Svenska Fans centralredaktion bidragit med en slant men det är tyvärr inget vi kan räkna med. Förr hade vi insamlingar som genererade några tusenlappar. Många bäckar små. Så vi reser budget, vi bor budget. Den som åker betalar allt annat själv.

Och nej, ingen klagar; som supporter när man åker för att se till exempel Celtic – MFF, Drita – MFF eller som igår Union Saint-Gilloise betalar man ju allt själv.  

Motprestationen vi som åker har är att leverera texter i skrift och bild. Det är en motprestation som är en ynnest att få göra. Det har hänt att man vaknat upp på morgonen med en feber eller ett tungt huvud, men sen glömmer man bort allt sådant. Möte med Daniel Andersson väntar ju. En exklusiv sittning med Rikard Norling. Eller en tur till en fårhage utanför Sarpsborg för att få med till en obligatorisk artikel (får: check, kyrka: sen gårdagen check). Supporteruppladdning på krogarna i St Gallen. Bloggande från en pub i Dublin med Malmörelaterad musik ur högtalarna.

Alvedon har varit lika nödvändigt som diktafonen att ha med sig. Gnälla kan man göra när man kommer hem. Kraven från läsare och hemmaredaktion är bara sporrande. Det är ju för detta man brinner, detta man lever för.

Dagen efter match är det hemresedag. På tre nätter har det kanske blivit sammanlagt 15 timmars sömn som bäst, emellanåt har man sista natten gått från hotellet tidig morgon med datorn uppslagen och skrivit klart den sista intervjun i bussen ut till flygplatsen.

Man är så trött. Man är så besviken efter förlusten (undantag som sagt: Torshavn 2011 och Istanbul 2018). Man är så jävla lycklig att ha fått uppleva en resa som varit kort men som går utöver så mycket annat.

Alla ni tusen som varit ute på Europamatcher vet vad jag pratar om. Jag tror att för många av er, liksom för mig och mina kollegor på Himmelriket, så är det ett lager till i upplevelse. Det är inte bara en fotbollsmatch med Malmö FF, som i sig är något att se mycket fram emot, det är så många andra upplevelser.

Att jag dessutom fått uppleva att stå med Jo Inge Berget, Ivo Pekalski, Wilton Figueiredo, Rasmus Bengtsson, för att inte tala om Markus Rosenberg och Markus Halsti med många flera dagen innan matcher och direkt efter dem; det är minnen för livet. Ytterligare ett lager på lagret i upplevelsen.

Det är nästan så att resultatet blir sekundärt. Nästan alltså. 

Den här texten är skriven för att jag vill tacka alla som bidragit genom åren till att jag och andra i Himmelrikets redaktion fått chansen att uppleva så mycket. Ni har köpt kalendrar och ni har läst och kommenterat våra artiklar. Gett positiv kritik, nödvändig negativ när det varit befogat. Kommit med tips. Ni kan inte ana hur tacksamma vi är. Hur tacksam jag är för att jag fått göra det bästa jag vet: skriva om Malmö FF i Europa.

Tack!

***
Idag för 7 år sen…
… hade vi kvällen innan förlorat mot PSG i Paris. MFF var i Champions League, Himmelriket var på plats och John Börén samlade ihop röster från spelare i de bägge lagen till en artikel.

Dagens låt…
… med Placebo släpptes för ett år och en dag sen. Håller fortfarande.

Magnus Johansson2022-09-16 10:43:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF

Friday I'm in Love: Hur går det för MFF med att ta ”nästa steg”?