Friday I´m in love: 5-1-1 mot Kalmar hemma
I veckans Friday tittar vi närmare på mötena mot Kalmar från 2010 och framåt. Trots en förlust första året ser statistiken bra ut.
18 oktober 2010
0-1
Målskytt för Kalmar: Daniel Mendes
Startelvan:
Dahlin
Vinzents, Y Fernandez, Daniel Andersson, Ricardinho
Molins, Kruys, Figueiredo, Hamad
Mehmeti, Daniel Larsson
Slutlig placering för MFF: 1 (67 poäng)
Slutlig placering för KFF: 9 (40 poäng)
Det här var året då MFF fyllde 100 och SM-guldet bara skulle hem. Och inför den här omgången såg det också så väldigt bra ut. Den enda konkurrenten om guldet, Helsingborgs IF, skulle åka till Borås och möta svårspelade Elfsborg. Själva skulle vi ta emot mittenlaget Kalmar. Och kanske var detta problemet. Vid optimal utdelning, det vill säga vinst för oss och förlust för HIF, hade MFF haft en ledning med sex poäng med blott tre omgångar kvar.
I stället vann HIF enkelt och klart med 3-1 medan MFF åkte på stryk med 1-0 efter ett sent Kalmar-mål. Knappt 20 000 var på Stadion och fick se en match som inte var direkt dålig av hemmalaget men inte heller visade upp den fart och finess som vi hade vant oss vid det året.
Med tre omgångar kvar stod MFF och HIF således på samma poäng. Men det blev ju ett lyckligt slut ändå i och med att vi vann resterande matcher och hela tiden faktiskt satt i förarsätet i och med bättre målskillnad. Men förlusten mot Kalmar, den sved. Oj, vad den sved. Den efterföljande natten sov jag inte många minuter.
20 juni 2011
2-0
Målskyttar: Daniel Larsson och Pontus Jansson
Startelvan:
Melicharek
Halsti, Pontus Jansson, Daniel Andersson, Ricardinho
Durmaz, Figueiredo, Mutavdzic, Amin Nazari
Daniel Larsson, Dardan
Slutlig placering för MFF: 4 (54 poäng)
Slutlig placering för KFF: 8 (44 poäng)
Roland Nilsson hade lämnat för FCK och Rikard Norling hade tagit över MFF. Efter två inledande förluster (AIK i Allsvenskan och Kalmar i Svenska Cupen några dagar tidigare) började det redan infinna sig en viss press på den nya tränaren. Dessutom, efter en säsongsinledning med fyra raka vinster, hade laget inte tagit många poäng den sista tiden. En vinst var minst sagt välkommen.
Och en vinst blev det. Inte särskilt övertygande och sett till spelet inte helt rättvist (om nu MFF-segrar någonsin kan vara orättvisa, men det är en annan diskussion), men med ett inte helt ordinarie lag vanns matchen med 2-0.
Inför omgången hade vi legat sju poäng bakom HIF och först på en åttonde plats. I och med segern klättrade vi en placering och hämtade dessutom in två poäng på ledarlaget. Men säg den glädje som varar för evigt. De följande omgångarna gav bland annat oavgjort mot Gefle och förlust mot Gais, och snart var det bara att inse att vi inte skulle försvara guldet från 2010. Det blev till slut en fjärdeplats.
13 april 2012
2-0
Målskyttar: Daniel Larsson, Jimmy Durmaz
Startelvan:
Dahlin
Vinzents, Pontus Jansson, Daniel Andersson, Ricardinho
Hamad, Friberg, Thern, Durmaz
Daniel Larsson, Ranegie
Slutlig placering för MFF: 3 (56)
Slutlig placering för KFF: 10 (37)
Redan i omgång tre var det kris I Malmö FF. Efter 0-0 i premiären hemma på Stadion hade laget åkt till Hisingen och förlorat med hela 5-0 mot Häcken. Bara seger gällde således mot Kalmar. Och helst med några måls marginal. Hedern och självkänslan hade fått sig en ordentligt knäck, och pressen på spelarna och tränare Norling var minst sagt hård.
Det dröjde till den andra halvleken innan Daniel Larsson satt sitt och lagets första allsvenska mål 2012. Och vilket rasande vackert sådant det var. Jimmy Durmaz lekte fotboll, så gjorde även Simon Thern och när Daniel Larsson fick bollen avslutade han distinkt. Jag minns det måljublet på ståplats än idag.
Några minuter senare gjorde Jimmy Durmaz 2-0 och om det första målet var vackert att skåda, så var 2-0 inget annat än briljant. Det var Jimmy Durmaz-show helt och hållet och när jag tänker tillbaka på målet och på honom så önskar jag inget hellre än att se honom i Malmö FF igen. Snart, mycket snart.
Kalmar hade några lägen om jag minns rätt, men segern var aldrig i någon större fara. Det var en vacker aprilafton.
14 april 2013
1-0
Målskytt: Jiloan Hamad
Startelvan:
Olsen
Concha, Halsti, Helander, Ricardinho
Hamad, Erik Johansson, Friberg, Thern
Dardan, Magnus Eriksson
Slutlig placering för MFF: 1 (63 poäng)
Slutlig placering för KFF: 4 (52 poäng)
MFF hade i de två inledande omgångarna spelat 1-1 hemma mot HBK och vunnit med 3-1 borta mot Åtvidaberg. Nu väntade Kalmar som i sin tur inlett med 3-0 borta mot Syrianska samt 0-0 hemma mot Häcken.
Det var egentligen inget snack om det. Segern var hur rättvis som helst, jag tror Kalmar hade något enstaka farligt läge jämfört med i alla fall en handfull för hemmalaget. Kapten Hamad gjorde målet redan tidigt i den första halvleken.
Det jag minns allra mest (men inte bäst) är hur glad jag blev när stortalangen Alexander Blomqvist fick göra allsvensk debut, och hur fruktansvärt ledsen jag blev när han några minuter senare blev utbytt med en befarad korsbandsskada (som senare blev bekräftad). Medan hans drömmar om en himmelsblå framtid slogs i kras den kvällen, var 1-0-segern början på en säsong som skulle sluta i ett allsvenskt guld för Malmö FF.
26 juli 2014
3-1
Målskyttar MFF: Emil Forsberg, Markus Rosenberg, självmål
Målskytt Kalmar: Sebastian Andersson
Startelvan:
Olsen
Tinnerholm, Hammar, Helander, Konate
Mehmeti, Adu, Halsti, Forsberg
Rosenberg, Magnus Eriksson
Slutlig placering för MFF: 1 (62 poäng)
Slutlig placering för KFF: 11 (39 poäng)
Den här matchen låg mittemellan bortamatcherna mot Ventspils och Sparta Prag i Champions League-kvalet. Himmelrikets Camp Kvass precis avslutad, Camp Staropramen några dagar bort.
Det skulle ha kunnat bli en tuff match, men trots ett tidigt baklängesmål styrde och ställde MFF. Det skapades inte jättemånga farliga chanser första 45 och möjligt är att spelövertaget var en chimär, att Kalmar lät MFF rulla runt bollen. Dessutom hade bortalaget gjort 1-0 redan i minut 12.
Men trycket ökade i den andra halvleken och några byten i halvtid gjorde säkert sitt till (bland annat kom Simon Kroon in i stället för Agon Mehmeti som högerbreddare). Till slut fick laget utdelning på sina chanser. Efter att Markus Rosenberg gjort 3-1 spelade hemmalaget förhållandevis enkelt av matchen.
Det som gör den här matchen extra minnesvärd är att det var Enock Kofi Adus första match i den himmelsblå tröjan. Han visade direkt att Daniel Andersson gjort ett gott köp.
17 oktober 2015
3-0
Målskyttar: Rosenberg (2), Berget
Startelvan:
Wiland
Tinnerholm, Arnason, Carvalho, Konate
Sana, Lewicki, Adu, Eikrem
Rosenberg, Djurdjic
Slutlig placering för MFF: 5 (54 poäng)
Slutlig placering för KFF: 13 (31 poäng)
Jag följde delar av den här matchen på Toronto Pearson International Airport. Min sambo och jag skulle egentligen redan ha landat i Nashville men Air Canada hade dubbelbokat platserna på dagens enda flight till countryns huvudstad. Så vi fick runt 6000 var i ersättning, fem timmars väntan innan vi kom iväg till La Guardia (New York), några timmar där, och slutligen ett flyg till Nashville. Runt midnatt snubblade vi in på vårt hotell, mer eller mindre tvingade i oss varsitt glas vin (17 oktober är ju ändå min födelsedag) och ramlade vid midnatt ihop av trötthet.
Att jag således inte har några större minnen från den här segern är alltså inte konstigt. Men jag läser på mff.se att segern var välförtjänt, att det skapades och missades chanser innan Markus Rosenberg i minut 68 äntligen satte 1-0. Därefter följde 2-0 (Berget) och 3-0 (Rosenberg igen) innan domare Martin Hansson blåste av matchen, som blev hans sista på den här nivån.
3-0 tar jag gärna i kväll. Det är en lagom överlägsen marginal och om inte målen kommer alltför sent i matchen, så är det också en numerär överlägsenhet som gör att man kan slappna av en aning. Dessutom skulle det behövas en målmässig urladdning efter årets alla uddamålssegrar.
23 juli 2016
1-1
Målskytt MFF: Vidar Örn Kjartansson
Målskytt Kalmar: Viktor Elm
Startelvan:
Wiland
Tinnerholm, Rasmus Bengtsson, Arnason, Konate
Eikrem, Adu, Christiansen, Berget
Rosenberg, Kjartansson
Slutlig placering för MFF: 1 (66 poäng)
Slutlig placering för KFF: 6 (44 poäng)
Inför den femtonde omgången ledde MFF serien med 31 inspelade poäng, tre före tvåan Norrköping och hela 14 före tolfteplacerade Kalmar. En till synes enkel match väntade den här vackra och varma julieftermiddagen. Det blev som det tenderar att kunna bli när de tre poängen bara ska vandras hem med: Tufft och svårt.
MFF startade bäst, men i slutet av den första halvleken nickade bortalagets Viktor Elm in 1-0. Ett resultat som stod sig fram till klockan tickade upp mot minut 90. Då, en lång lyra från egen planhalva upp mot Kalmars straffområde dit de bägge himmelsblå mittbackarna Arnason och Bengtsson sökt sig. Den förstnämnde nådde bollen med pannan i en vänster yttermittfältsposition och den hamnade hos Markus Rosenberg som först vann en nickduell och därefter en hopstöt med en röd-vit försvarare.
Bollen landade hos Magnus Wolff Eikrem vid straffområdeslinjen, som med ryggen mot mål bredsidade fram Vidar Örn Kjartansson som sprungit ifrån sin bevakare vid straffpunkten. Islänningen avslutade hur enkelt som helst. 1-1.
I stället för att fira rusade Vidar in i målet och hämtade bollen för att så snabbt som möjligt sätta igång spelet, men några fler mål blev det inte i matchen.
Fortsatt serieledning men nu med blott en poäng före IFK Norrköping.
***
I dag för 12 år sedan…
… slet en av Sveriges och Malmö FF:s främsta spelare genom tiderna av det främre korsbandet. En lång och framgångsrik karriär var över. Här skriver Himmelriket om det.
I dag…
… är det matchdag. Under 10-talet har vi raden 5 segrar, 1 oavgjord och 1 förlust hemma mot Kalmar. Jag hoppas att raden efter kvällens match är 6-1-1.
Veckans låt…
… är Arcade Fires Creature Comfort. Utan någon som helst baktanke, det är helt enkelt bara en väldigt bra låt.