Friday I'm in love - Han får vilken nyckel han vill!

Friday I'm in love - Han får vilken nyckel han vill!

Som supporter kan ens MFF-intresse ibland göra sig påmint på de mest underliga sätt. Jag var med om ett sådant för några år sedan.

Under många år jobbade jag på ett hotell i centrala Malmö. En morgon när jag kom till jobbet möttes jag av vår nattportier, en i normala fall väldigt lugn och trygg person, men denna morgon var han väldigt stressad och nervös. Han berättade att någon verkade bevaka honom från en bil ute på gatan. Under hela natten hade det pågått. Så fort han visade sig i hotellets fönster så reagerade människorna i bilen, följde vad han gjorde och tog en massa bilder.

Även om det händer en hel del underliga saker på ett hotell hörde sånt här såklart inte till vanligheterna. Jag kollade ut genom fönstret och kunde konstatera att mycket riktigt var människorna i bilen väldigt intresserade av oss därinne. Jag gick igenom gästlistorna för att se om det fanns något namn som stack ut men alla gäster var antingen stamgäster eller kom från våra avtalsföretag. Vi hade inte heller något möte eller konferens inbokat som kunde ses som kontroversiella. Däremot hade vi nån vecka tidigare haft en bokning med ett rätt så känsligt politiskt möte där vi haft vakter på plats på grund av en viss hotbild så det kändes ändå inte helt tryggt.

Jag bestämde mig till slut för att ringa till polisen på 11414 för att fråga om råd. Jag blev kopplad till ledningscentralen, fick berätta mitt ärende och de tyckte att det var tillräckligt allvarligt för att skicka förbi någon som kunde kolla läget. Efter nån timme ringde telefonen och det var samme man som jag hade pratat med tidigare. Jag kunde höra på hans sätt att prata att det inte var något farligt men att han hade något som han såg fram emot att få berätta. Han frågade mig igen om jag hade gått igenom gästlistan. Jag svarade att det såklart var det första jag gjort men att där inte fanns något att reagera på. Han småskrattade lite och undrade om det verkligen inte fanns något namn jag kände igen på listan. Jo, förklarade jag, självklart kände jag igen en massa namn men det handlade ju om stamgäster. Han frågade, med lite halvt nedlåtande ton och övertydligt artikulerande om det fanns en Z-l-a-t-a-n  I-b-r-a-h-i-m-o-v-i-c bland namnen jag inte kände igen. Nej, svarade jag, Zlatan har inte bott här inatt, det var ett bra tag sen. Polismannen var tyst en sekund sen skrattade han och sa: ”Okej, men det tror papparazzin i bilen utanför ert hotell”.
____________
 
Ett antal veckor tidigare kom min chef och berättade att vi skulle ha en gäst boende hos oss under en längre period och han misstänkte att jag, med mitt fotbollsintresse, visste vem hon var. Helena Seger bodde hos oss under ett par veckor, höggravid och med en liten, inte alltför pigg hund till sällskap. Jag erkänner att jag var full av fördomar och förväntade mig att hon skulle vara krävande och divig. Men hon satte alla fördomar på skam och var tvärtom trevlig, ödmjuk och en extremt lätt gäst att ha att göra med.

Hotellets hiss var av en gammal modell, där man var tvungen att stänga en innerdörr för att den skulle fungera. Detta glömde såklart en massa gäster och många gånger per dag fick vi i receptionen springa upp för trapporna och stänga hissdörren så att gästerna kunde använda den. Helenas hund hade svårt med andningen och klarade inte att gå i trappor. Flera gånger när hon kom till receptionen var hissen fast och jag sprang upp såklart upp och stängdesom jag alltid gjorde. Men efter ett par dagar sa hon till mig att jag inte skulle göra det. ”Du måste ha viktigare saker att jobba med” sa hon, ”jag löser det själv”. Och så gick hon upp, med sin stora mage, stängde dörren, och gick ner igen för att hunden skulle slippa gå i trapporna.

En dag pratade hon lite med mig när hon lämnade in sin nyckel och när hon skulle gå så sa hon: ”Förresten, min pojkvän kommer ikväll. Jag har sagt mitt rumsnummer till honom men han har säkert glömt det, det är okej att ge honom nyckeln ändå.” Jag, som skulle jobba den kvällen, tänkte i mitt stilla sinne: Hördu, om Zlatan kommer hit och ber om en nyckel så får han vilken han vill. Men det sa jag såklart inte utan log bara och svarade att det skulle jag såklart ordna.

Och visst kom han och bodde hos oss: Z-l-a-t-a-n  I-b-r-a-h-i-m-o-v-i-c. Det var en underlig och overklig känsla att stå bakom disken och se honom komma gående, rakt in i min vardag. Han var bara där ett par dagar, var väldigt diskret och höll sig mest i bakgrunden. Jag höll mig professionell, pratade inte fotboll, bad inte om autografer och låtsades inte ens om att jag visste vem han var. Där, på min arbetsplats, fick han helt enkelt vara en hotellgäst som alla andra, precis som andra kända personer som bodde hos oss under årens lopp. Kanske kan det tyckas konstigt i mångas ögon men jag skulle nog inte kunna jobba på något annat sätt.
__________

Men varför sökte då paparazzis Zlatan hos oss? Jo, minns ni när han och ett par andra landslagsspelare en gång tvingades lämna en landslagssamling för att de varit ute för sent? Media sökte då såklart med ljus och lykta efter Zlatan överallt. Tydligen hade någon fått veta att han tidigare bott hos oss så man såg det väl som värt en chansning att spana på vårt hotell. Det hela slutade väldigt odramatiskt. Polisen tvingade fotograferna att att lägga fram sitt pressleg i rutan på bilen så att de inte kunde vara anonyma längre. När herr Ibrahimovic inte hade synts till fram till utcheckningstid vid lunch gav de helt enkelt upp och körde iväg. För att bråka lite med dem efter att de skrämt upp oss försökte jag få min chef, som var ungefär lika lång som Zlatan att springa ut genom dörren i luvtröja med ansiktet dolt men han tyckte inte att det var en bra ide. Så dom fick lämna hotellet utan någon ”Zlatan i Malmö-story”. Men jag fick ju en istället.
 ______

Dagens datum:
3 november 1957 sköts den första jordvarelesen upp i rymden, ryska hunden Laika. Hon sändes ut i Sputnik 2 och överlevde uppskjutningen men avlivades då det inte fanns ett säkert sätt att återföra rymdkapseln till jorden. 

3 november 2015 spelade Malmö FF bortamatch i Champions League mot Shaktar Donetsk. Tyvärr inte det bästa  MFF-minnet i CL, både med tanke på resultatet men också de våldsamheter våra supportrar utsattes för. 


 

Åsa Flykt2017-11-03 08:00:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF