Friday I´m In Love - Ett trendbrott
MFF i Europa är inget nytt, men tisdagstriumfen i Thessaloniki indikerar ändå något vi inte sett förut.
Vilken vecka det blev, i alla fall så här långt. I morgon väntar IFK Norrköping som kanske tar ner oss på jorden, men den tiden den sorgen.
Låt oss först dröja kvar lite vid det grekiska dramat vi upplevde i tisdags.
För det blev ju dramatiskt trots att vi var det bästa laget i båda matcherna och satt man och såg matchen i direktsändning måste det varit omöjligt att känna sig lugn och trygg, men för mig som på grund av jobb tvingades se den i efterhand med vetskapen om att vi klarade det var upplevelsen en annan.
Det som främst slog mig var hur väl vi klarade av att spela vårt eget spel. Ni vet den där söndertjatade relationismen som så ofta fungerar fint mot HBK, Kalmar och de andra trivsamma motståndarna i vår egen lilla serie, den funkade minsann även i en hetsig gryta i Grekland mot ett starkt europeiskt motstånd i tropisk värme. Vi förde matchen på våra villkor, helt enkelt.
På grund av ett par ganska "udda" mål, Taisons frispark som nog Johan Dahlin borde ha tagit och patetiske pibesillen Koulierakis flytträff från trettiofem meter, så blev matchen resultatmässigt jämn, men sett över etthundratjugo minuter var MFF klart starkare fysiskt och skickligare både tekniskt och taktiskt.
Jag försöker dra mig till minnes något liknande på bortaplan mot likvärdigt motstånd, men lika lätt som det är att hitta triumfer och avancemang är det svårt att komma på matcher vi har dominerat så klart, sett till både bollinnehav och målchanser. Det är inte utan att matcherna mot PAOK, med betoning på bortamötet, känns som ett trendbrott.
Nu väntar ännu ett riktigt tufft lag i play off och det återstår att se om Henrik Rydströms fotboll kan fira triumfer även mot Sparta Prag, men jag är övertygad om att vi kommer att bjuda upp till dans med samma ambition som mot PAOK. Vi kommer att spela vår fotboll och vi anpassar oss inte efter motståndaren.
Tar vi oss in i Champions League blir det givetvis andra bullar, vi kan inte hantera Manchester City och Real Madrid med samma medel som våra kvalmotståndare, men det scenariot får vi hantera en annan dag om, förlåt när, det blir aktuellt.
I morgon får vi väl leva med en rejäl rotation, men jag tror och hoppas att segern i tisdags har lyft hela truppen så att de som inte fått spela så mycket tidigare kommer in med självförtroende och energi. Allsvenskan måste alltid hanteras med fullt fokus även när vi bländas av internationell glamour och jag vill se en beslutsam överkörning mot Peking.
Det är en fin tid att vara MFF-supporter. Allsvensk serieledning, imponerande Europaspel, akademispelare som får genombrott och en fantastisk höst framför oss med massor av matcher mot spännande motstånd framför oss. Passa på att njuta, man vet aldrig när det roliga tar slut. Låt oss bara hoppas att det dröjer länge.
Idag för 47 år sedan dog The King, Elvis Presley, men hans musik och arv lever vidare med full kraft. Det har absolut ingenting med MFF att göra, men det ger jag blanka tusan i.
Veckans låt är självfallet med Elvis och det är en helt enastående version av Simon and Garfunkels mästerverk Bridge Over Troubled Water.
