Friday I'm in Love: Hur går det för MFF med att ta ”nästa steg”?
Under tränare Henrik Rydströms andra år i Malmö FF är laget på väg att uppnå resultat som kan vara de bästa ett svenskt lag uppnått i modern tid. Med en passningsorienterad offensiv kan guldet vara säkrat redan i omgång 26. Men efter matcherna mot Sparta Prag och Glasgow Rangers förnimmer många MFF:are en känsla av besvikelse och missnöjdhet. Varför kunde inte MFF vinna i år när vi besegrat dem tidigare? Vad behöver Rydström för att hans spel ska funka även mot bättre motstånd?
Gästkrönikören Henrik Sjöström kollar in på vad MFF behöver göra för att ta nästa steg i klubbens utveckling. Noterbart är att denna skrevs innan gårdagens seger mot Qarabag.
Malmö FF:s senaste 14 år har varit exceptionella. Mellan 2010–2023 har klubben vunnit åtta SM-guld, två cupguld, kvalificerat sig till Champions League tre gånger, Europa league fyra gånger och därutöver nått slutspel i Europa League vid två tillfällen. MFF:s egna kapital har gått från 78 miljoner till 701 miljoner under samma period och intäkterna har ökat från 153,9 miljoner kronor (2010) till 432,5 miljoner (2023). Personalkostnaderna, i vilken truppen ingår, har ökat från 73,8 miljoner till 219 miljoner kronor. Alla dessa siffror målar upp en bild av en mycket välmående förening som skördat framgångar på ett sällan skådat vis och vars ekonomi lagt grunden för en ljus framtid.
Under tiden som MFF vuxit har laget också besegrat motståndare som på pappret är mycket bättre. Salzburg, Celtic, Rangers, Sparta Prag, Olympiakos, Shakhtar Donetsk, Dynamo Kiev, Ludogorets är alla exempel på när MFF under en bra dag kan få avsevärt dyrare motståndare att se sämre ut. Mängden skrällar ger en känsla av ett mönster snarare än tillfälligheter. Men hur vann vi matcherna?
MFF:s nästa steg
Rydström påpekade nyligen i en intervju (MFF play) att segrarna som föranledde europaframgångarna förvisso var imponerande, men han antydde att de mer byggde på tillfällig matchtaktik snarare än att man höll fast vid lagets spel man annars tränade på inför allsvenska matcher. Man kan tolka Rydström att MFF även i Europa ska spela med större bollinnehav, snarare än att backa hem och hoppas på motståndarnas misstag. Spelar man inte defensivt kontringsspel i Allsvenskan så ska man inte spela det i Europa, åtminstone inte om man ska utvecklas som lag.
Det hela gick bra mot såväl Klaksvik som PAOK, men mot Sparta Prag blev laget neutraliserat och MFF kunde inte upprätta någon nämnvärd dominans med användbart bollinnehav. Mot Glasgow Rangers i torsdags blev bilden densamma, där tempot och kvalitén i laget helt enkelt inte räckte för att ens få till ett avslut på mål. Den upprepade succén uteblev.
Efter matchen reflekterade Rydström över förlusterna i Europa och identifierade att bra internationella motståndare springer maxlöpningar oftare och längre än vad MFF gör. Han antydde också att han behöver lite andra spelare för att kunna uppnå det.
Detta ska sättas i ljuset av att Rydström ”tog över” en viss trupp när han anlände 2023. Truppen han ärvde var svårt skadedrabbad under 2022 och mängden misslyckade värvningar tog upp plats (Lomotey, Siby, Ceesay, Zeidan, Chalus, Abubukari med flera). Även om det funnits fyra fönster att värva spelare så går det inte att kombinera nuvarande trupp med Rydströms egna spelsätt för att vinna mot lag som Sparta Prag och Glasgow Rangers.
Inspiration i norr
Det finns skäl för oss svenskar att snegla på norska Bodö/Glimt. Under 2010-talet spelade klubben i den norska andraligan i fem av tio säsonger. År 2018 kom Kjetil Knutsen dit som tränare och klubben vann sitt första guld 2020. Man vann igen 2021, då man också nådde europaspel och bland annat spöade Roma med 6–1. Sedan 2020 har man spelat 31 hemmamatcher i Europa, där man har man vunnit 25 och enbart förlorat fem, och aldrig med mer än ett mål. Förra veckan besegrade man den portugisiska storklubben Porto med 3–2, trots en man utvisad under nästan hela andra halvlek.
Bodö/Glimt har under tiden:
- Hållit fast vid sin truppstrategi
- Behållit sin tränare
Rydströms framtid i MFF
Med Rydström har Malmö FF en tränare med potential att långsiktigt utveckla lagets spel. Hans fotbollsintellekt, nyfikenhet och noggrannhet har snabbt genererat resultat. Säsongen 2024 kan komma att summeras som den mest framgångsrika i modern tid, med cupguld, europaspel och snart SM-guld.
Trots Rydströms framgångsrika två första år så får jag ändå för mig att Rydströms målmedvetenhet gör honom ostressad över intresse från större klubbar. Han må lyckas vinna två raka SM-guld, men hans målsättning att nå framgångar med sitt eget spel i Europa har han inte lyckats med än. Där vill han bevisa mer för sig själv.
Rydström förstod tidigt att MFF är en klubb som kräver resultat, men han ville förena resultat med utveckling av spelet. Eftersom vi ännu inte sett Rydström uppnå sina mål, så blir hans första två år i MFF en läroperiod mer än en krona på verket. För MFF:s supportrar är detta goda nyheter. Om laget är så här bra, men tränaren bara är halvfärdig, då finns det skäl att hoppas han vill stanna kvar. Då är det upp till klubben att fortsätta ge Rydström det han behöver. Först då kan vi se Malmö FF vinna mot lag som Rangers och Sparta Prag på vårt eget sätt.
I dag för fyra år sedan..
Körde vi över Kalmar på bortaplan och gick upp i en niopoängs serieledning. Läs Henriks Z:s fina alster här.
I dag för tio år sedan..
Blickade Malmö mot Stockholm efter att några dagar tidigare ha vunnit över Olympiakos i Champions League. I Stockholm då? Jodå. Vi vann - men det var den 5 oktober. Rosenberg hyschade Solnapubliken och guldet säkrades. Etta från omgång 1 till 30. Dags igen i år?
Veckans låt
Då vi MFFare älskar att sjunga, så blir veckans låt Magnificent Sanctuary Band med Donny Hathaway. Hans musik agerade tidigt inspiration till artister som Stevie Wonder, och hans gospel ger mig gåshud som en bra hemmapublik. Vrid upp volymen!
