Friday I´m in love: Med Pierre Nordberg
I andra delen av Himmelrikets en vecka gamla artikelserie presenteras en intervju med MFF:s SLO, Pierre Nordberg, genomförd under Camp Eneus i Aten.
Camp Eneus var Himmelrikets utsända i Aten för att rapportera från den sista, och för himmelsblått vidkommande, avgörande Champions League-matchen mot Olympiakos. I väntan på att något försenad spelartrupp skulle ankomma till hotellet passade undertecknad på att hugga tag i MFF:s SLO sedan ungefär ett halvår tillbaka, Pierre Nordberg, för ett snack om supporterskap, SLO-rollen och MFF:s europaspel under säsongen 2014.
Då samtalet sträckte sig över femton minuter, lades intervjun undan tillsvidare till förmån för kortare och i sammanhanget mer relevanta intervjuer med matchladdande spelare. Istället publiceras intervjun nu, under januari, där alla bortsett från Daniel Andersson och hans mobiltelefon ännu inte kommit igång ordentligt efter det intensiva 2014. Som en återblick och summering över året som gick, om ni så vill.
Så, från en lobby och över en svindyr kopp caffè americano: Pierre Nordberg:
När kom du ner till Aten?
- Vi kom ner igår (söndag). Vid tvåtiden var vi på hotellet.
Vad är det ni gör då, när ni kommer ner?
- Vi var och kollade på stadion. Nu blev det så jäkla sent, och vad vi gör därefter beror på lite vem av oss som är klara först. Men vi har ett möte med hotellet, egentligen är ju kanske inte det SLO-arbete, men vi hjälps åt.
För att förtydliga, vem är det som du åker ner tillsammans med?
- Det är jag, Jandelin, Peter Narbe (säkerhetsansvarig, red. anm.) och kocken. Så när vi då kommer ner till så har vi ett möte med hotellet om säkerheten, var vi ska äta, konferenssalar och kollar så att allt är okej och så som vi har beställt. Maten, vi tittar på vad de ska äta. Spelarna brukar käka allt här, medan vi ofta käkar på andra ställen.
Pierre Nordberg, Patrik Jandelin och Tommy Warhed (kocken).
Har rollen förändrats något av att allting har gått så bra i Europa med betydligt fler resor och sådär?
- När jag var på den första anställningsintervjun frågade jag om hur en vanlig arbetsdag förväntades se ut, den klassiska frågan, du vet. Men det kunde de inte säga. Och det stämmer ju.
Men tjänsten har motsvarat dina egna förväntningar?
- Ja, det tycker jag. Som sagt, jag fick inte någon större beskrivning innan av tjänsten och jag har fått vara med och forma den ganska mycket själv också. Så ja, på många sätt och vis. Jag visste ju att det skulle bli något form av Europaspel, men jag trodde ju kanske inte att vi skulle gå ända till Champions League. Så såklart har det blivit väldigt mycket arbete, men det har bara varit oerhört roligt.
Vad arbetade du med tidigare?
- Tidigare jobbade jag på en fritidsgård samtidigt som jag sammanställde en utvärdering över vad ungdomarna gjorde i Dammfridsområdet och vad de ville göra för att känna att de hade en meningsfull vardag.
Hur har ditt MFF-intresse sett ut, jag har ju förstått att du alltid varit en MFF-supporter?
- Det började med att man gick lite med pappa i slutet av 80-talet. Sen i mitten av 90-talet började jag tillsammans med min kompis Thomas. Jag flyttade till Anderslöv när jag var tio så då tog vi två bussen in och kollade på matcherna ganska regelbundet. Sen blev ännu mer där kring millennieskiftet och jag började åka på bortamatcher och derbyn. Det har alltid varit ståplats. Fast det ska sägas att jag under de två sista åren på gamla stadion så satt jag en del på sektion 5, ovanför klacken.
Då måste det här ju vara ett drömjobb för en MFF-supporter.
- Ja, det är det verkligen.
Hur ser det arbetet ut med de respektive klubbarna när ni åker på de här resorna?
- Det är ju idag ett krav från UEFA att ha en SLO, men den rollen ser ju lite olika ut beroende på klubb. Varje klubb måste ha någon som har den funktionen, men sen är den inte vidare specificerad, du måste exempelvis inte enbart vara SLO och det står inte hur många du måste ha anställda eller om du måste jobba heltid. Det skulle lika gärna kunna var ideellt. Så det kan klubbarna utforma ganska mycket själv. Jag har känsla av att det har att göra med hur mycket klubbarna faktiskt bryr sig om sina supportrar. Sen har det såklart en del att göra med klubbens ägarstruktur också. MFF är ju en medlemsförening och det är ju inte alla de klubbar vi mött nu, så där skiljer det sig. Jag tycker faktiskt att det har blivit mindre och mindre kontakter mellan SLO:s här i Champions League om man jämför med kvalet.
Hur fungerar samarbetet det med SLO:erna i Sverige?
- Det fungerar jättebra. Uppdraget skiljer sig lite mellan klubbarna, jag är exempelvis också medlemsansvarig. Alexander, SLO:n i Helsingborg, har till exempel hand om merchandise där. Men det funkar bra. Jag har ju inte gjort den här utbildningen som finns än, det har inte funnit tillfälle. Exakt i detta nu har också SLO:erna i Sverige en konferens i Göteborg, som jag ju missar. Det är jättetråkigt, speciellt eftersom jag också är en av de nyare och har inte hunnit gå på någon av de träffar som arrangerats.
Ja, men vad ska man göra när man är i Champions League…
- Nä, de andra klubbarna behöver ju inte direkt tänka på det.
Haha. Om vi bortser från de här Champions League-utflykterna, hur ser en vanlig SLO-dag ut på hemmaplan?
- Om det inte är matchdag handlar det mycket om att ta emot samtal och mejl och sköta dialogen med supportrarna. Det finns ett enormt intresse för Malmö FF och det är massor av olika människor som hör av sig. Det kan handla om att de tycker att de har blivit illa behandlade på något sätt. Det kan också handla om den positionen man har på läktaren, att man har åsikter om den helt enkelt. Det handlar om bengaler också, för den delen. Både från folk som är för och från folk som är emot det.
Har du en aktiv roll under matcherna också på något vis?
- Det beror lite på. På hemmamatcherna är det egentligen inte något att göra under de 90 minuterna, men jag bär ansvar för Norra Blå också, och ser till att allt fungerar som det ska där. Men där handlar det mest också om att fixa innan matchen; att se till att fixa en spelare som kommer dit. Där ska komma dit någon innan varje match är ambitionen. Sen beror det på, det är ingen spelare som är aktuell för truppen som kan komma dit. Så det är primärt skadade eller avstängda spelare som kommer dit. Så då ska de ju vara där också.
På tal om Norra Blå: Det är tydligt att spelarna alltid går dit efter slutsignalen. Är det något som är bestämt?
- Ja, de ska gå dit och tacka och uppmuntra barnen. De har 60 årskort där nu på 116 platser och även under Champions League-matcherna, som ju är väldigt sent, har det varit slutsålt på deras sektion.
Vilken match ute i Europa tycker du har varit roligast att åka på?
- Det är svårt att säga. Men nu när jag tänker tillbaka på säsongen så tycker jag att Ventspils är en viktig stolpe i hela den här historien. Så här i efterhand är det faktiskt den som jag tänker oftast tillbaka på. När spelarna sätter sig ner och tackar publiken. Det fotot som är taget bakom är fantastiskt. Annars är det väldigt svårt, Champions League-matcherna har varit väldigt intensiva.
Hinner du njuta av dem, i egenskap av den supporter du är?
- Det blir ju väldigt annorlunda. Det är svårt att göra det under matchdagen, men när matchen blåses igång så brukar jag kunna njuta. Om vi bortser från Atlético borta, såklart. Men yrkesmässigt är det de absolut intensivaste dagarna, man hinner knappt äta. Samtidigt har jag börjat landa något i det och kan vara lite mer avslappnad.
Du är medlemsansvarig också berättade du innan, hur ser den rollen ut?
- Det är en övergripande roll, men det handlar framförallt om att delegera. Jag har än så länge bara haft hand om ett medlemsmöte, men nu kommer det snart ett till. Och då är det jag som har ansvaret för att allt går ihop. Så att beställningar går som det ska och att folk som ska dit där faktiskt också kommer dit. Sen handlar det också om att förbereda för vad som kan bli aktuellt att diskutera på mötet och vad som eventuellt dyker upp.
Alright. Sista matchen imorgon, vad händer sedan? Semester eller?
- Nja, jag ska försöka hinna ikapp lite först. Dels är det som sagt ett medlemsmöte som ska styras upp och en dels är det en del pappersarbete som måste fixas. Sen ska jag skriva lite till årsboken också. Man ligger helt enkelt lite efter och måste jobba ikapp det nu. Sen har jag vissa egna tankar och idéer som jag ska se om jag kan göra något av.
Jag som supporter känner nu att säsongen varit så jäkla intensiv att det nästan för en gångs skull är skönt att det är över. Man är helt enkelt utmattad. Kan du känna igen dig i det?
- Absolut, men det är lite vemodigt också. Det har varit en helt fantastiskt säsong och förhoppningsvis blir nästa lika bra, men man ska ju inte ta det för givet. Man har inte riktigt hunnit landa i det. Allt har gått så jäkla snabbt. Det är också en sådan sak jag ska göra nu när säsongen är över, jag ska sätta mig och reflektera över allt som varit och resonera kring vad jag skulle kunna göra bättre. Skriva upp lite mallar och så. Allting har ju överlag fungerat väldigt bra, men nu ska vi sätta oss ner och försöka få rollen att fungera ännu bättre. För att sätta rollen.
Förkortningen SLO står för ”Supporter Liaison Officer”. En rak svensk översättning finns ännu inte, varför denna titel fortsatt används även inom svensk fotboll, men ”Supporterombudsman” skulle man likväl kunna betitla rollen med. Sedan säsongen 2012 är det obligatoriskt att ha en SLO vid deltagande i spel i UEFA:s olika europacuper, vilket numera också gäller även i Allsvenskan. Likt Pierre beskriver är arbetsbeskrivningen vag, vilket gör att anställningarna och funktionen varierar mellan de allsvenska föreningarna. En SLO:s främsta uppgift är att fungera som en kommunikationskanal mellan klubb och olika typer av supportrar. Sedan den 1:e juni 2014 innehas den här tjänsten inom MFF av Pierre Nordberg.
***
I dag (+1 dag) för 2 år sen...
... skrev jag min första text som fast redaktionsmedlem på Himmelriket. Då hälsades Magnus Eriksson välkommen till världens finaste förening. Tiden har gott snabbt sedan dess och såväl Magnus tid som MFF-spelare som min ännu pågående Himmelriket-karriär kan summeras till att ha varit fyllda med glädje. Vem av oss som haft störst del i klubbens framgångar är i skrivande stund ännu inte färdigdiskuterat.
I dag...
... skriver jag text om förra årets himmelsblå genombrottsman. Vem det handlar om tror jag de flesta av er kan räkna ut.
Framöver...
... håller vi tummarna för att Daniel Andersson signar ett gäng backförvärv. Framåt ser det trots Isaacs avsked rätt hoppfullt ut. Bakåt är det tunnare, i alla fall på bredden.
Dagens låt...
...bjuder Timbuktu och Simone Moreno på. De drar till Malmö, vilket ni också borde göra. Förutsatt att ni inte redan är där, vill säga. Gå till Möllan, ta med en kompis, köp en spännande öl och inbilla er att ni är på väg till match. Om ett par månader kör vi igen.
