Friday I´m In Love - September my love
Så här när vi summerar sommarens vädermässiga tillkortakommanden känns det kanske märkligt att hylla den första höstmånaden, men jag är ledsen, september är min favoritmånad!
Nu är den här, min födelsemånad september.
Jag vet inte om det är ljuva minnen från den svunna barndomens födelsedagar, den höga luften, den allsvenska slutspurtens inledningsskede eller de vemodigt vackra kvällarna som gör det, men jag älskar den här månaden.
Jag kan fortfarande känna pirret i magen de där födelsedagsmorgnarna då man låg och sov räv i väntan på att mamma och storasyster sömndrucket skulle brista ut i sång utanför mitt rum
Mammas goda frukost på sängen, vapenvila med syrran som jag vanligtvis trakasserade för jämnan och så presenterna! Som fotbollskille small det högt med målvaktshandskar från Uhl-sport, fotbollsshorts från Adidas eller allra bäst en MFF-souvenir ur den tidens magra men åtråvärda utbud.
Ville det sig väl kunde man springa ut och lira boll med kompisarna efter skolan i ett par splitternya himmelsblå fotbollsstrumpor eller kunde man inta en varm choklad på kvällen ur en fin MFF-mugg.
Den allra finaste pressenten fick jag när jag fyllde sex år. En hel himmelsblå MFF-träningsoverall med vita revärer i något gabardinliknande material med breda snibbar i kragen och utsvängda byxor. Jag kallade overallen för "MFF-kostymen" och bar den stolt på alla tillställningar som krävde mer formell klädsel. Att förmå mig att ta på finbyxor och skjorta i stället fanns inte ens på kartan. Jag bar min "kostym" lika självklart som Elvis bar sina vita glitteroveraller i Las Vegas.
MFF har förutom att man försåg mig med mitt första älsklingsplagg även gett mig en hel del andra ljuva septemberminnen. Inte så konstigt då vi till dags dato har vunnit allsvenskan flest gånger och det ofta är i september som det börjar utkristallisera sig vilka som skall ta hem SM-guldet. Några septembermatcher som sticker ut lite extra för mig är från två guldår, 2004 och 2010.
Det första minnet är från den 26/9-2004 då MFF i guldjakt mötte Hammarby på hemmaplan i en match som innehöll det mesta inklusive sju mål, två vändningar ur underläge, ett självmål från Abelsson och en makalös Afonso Alves. Matchen slutade 4-3 till Di Blåe och var ett stort steg på vägen mot det 15:e guldet.
Det andra minnet är som ni säkert förstår från Superderbyt i Malmö den 15/9-2010 då ett en galet taggad Stadion och ett glödhett MFF plockade ner ett starkt HIF på jorden genom en perfekt genomförd match där Dardan Rexhepi och Wilton Figueiredo fixade 2-0 och där planens gigant, Ivo Pekalski, fick HIF:s tuffing Marcus Lantz att se ut som en förskrämd söndagsskolepåg. Där och då avgjordes till stor del det årets guldstrid. Frågan är om vi nånsin får uppleva derbyn mot HIF igen?
I år har vi efter landslagsuppehållet fyra matcher innan september övergår till mörka oktober: Örebro borta, Hammarby hemma, Östersund borta och Elfsborg hemma.
Efter den matchkvartetten lär vi veta om slutspurten blir ett drama eller en defilering. Låt oss hoppas på det sista och att september åter levererar!
Idag för 78 år sedan invaderade Nazi-Tyskland Polen och Andra Världskriget bröt ut. Allt färre ögonvittnen kan idag berätta om de fasor Europa tvingades genomlida då. Det märks dessvärre.
Idag för 10 år sedan skrev Per Welinder den här matchrapporten. Uppgivenheten under Åkebys andra år går att ta på.
Veckans låt känns alltmer aktuell då jag fyller 45 i år. Ol´ Blue Eyes sätter ord på känslan.
Trevlig helg alla Himmelsblå!
