Friday I´m in love: Vi tycker om MFF: Lös ut Dahlin från hittepo-klubben från Jylland

Friday I´m in love: Vi tycker om MFF: Lös ut Dahlin från hittepo-klubben från Jylland

MFF-maskinen ska förhoppningsvis börja varva upp och panelen vill inte vara sämre. Luta dig därför tillbaka och läs fredagens fem eminenta tyckare tycka till om såväl CL-lottningen som kvalminnen och silly-start.

Himmelriket presenterar stolt veckans panel:
Per Kindgren
Supporterprofil som bidrar till stämningen på Stadion genom att vara pådrivare på tribunerna. Har följt MFF sedan mitten av 80-talet. Frontfigur i kompisgrupperingen Larssonligan. Favoritspelare i MFF genom tiderna: Lasse Larsson.
Numera är Per också youtubekändis efter glädjefnattet vid segermålet mot Rangers.

Henrik Sjöström
Henrik har jobbat för Himmelriket och med Fan-TV under många år. Följer MFF slaviskt från Stockholm tillsammans med andra exilare.

Navid Mirzaie
Har följt MFF sedan mitten av 90-talet, ser sig själv som icketroende men utomstående vittnar om att fotboll är hans religion, MFF hans profet och norra läktaren hans altare. Hänger på Himmelrikets forum som sysslolösa ungdomar på 80-talet hängde runt småbyars gatukök, ofta tyst iakttagandes.

Tobias Gullberg
Socionomstudent från Lund vars MFF-intresse på allvar tog ett permanent grepp om hjärtat 2003. Köpte sitt första årskort 2005 och har sedan dess upplevt både eufori och misär i takt med föreningen i hjärtat på heltid - som en mästare.

Kalle Dahlberg
23 år, Malmöbo, Socionomstudent. Såg sin första match 1999 mot AIK där Dejan Pavlovic gjorde två mål och MFF vann. Har en förkärlek till Thierry Henry och kapten Molins.


I måndags genomfördes lottningen till den andra kvalomgången till Champions League, alltså omgången där vi går in i kvalspelet. Vi lottades mot Zalgiris Vilnius, vilket vi väl kan anta är ett obekant lag för de flesta av oss. Vad är dina tankar om lottningen och dubbelmötet som nu väntar?

Per: 
Satt framför www-skärmen helt uppskruvad och följde lottningsdramat. När lagen lottades bort efterhand va det bara Island och Vilnius kvar. Ville absolut INTE ha Island - och lotten föll alltså till sist (igen!) på det gamla Sovjetunionen. Förra året missa jag Riga, badlandsgille och 1-0 segern i Ventspils då min son föddes, men nu kan inget stoppa mig...

CCCP - här kommer Malmö! Första tanken om motståndarna va att Vilnius ligger på Ventspils-nivå och vi ska slå dom lätt. Sen börja man läsa på om deras tidigare Europaäventyr och läste alltså att dom faktiskt slog ut Lech Poznan för två år sen. Faktiskt lite imponerande, men oavsett så ska vi köra över dom stackarna och sett över alternativen som Stjärnan från Island, så är jag nöjd med lottningen. Vi ska till öst och Vilnius är en av Europas billigaste huvudstäder. Finns massor med resealternativ och jag vet folk som bara betalat ett par hundralappar för att flyga dit. Resa och hotell är fixat. Även samlingspub och danslokal är ordnat. Kommer bli high life och mesta mästarna från Malmö kommer liva upp den gamla Sovjetstaden under ett par intensiva dagar. Kommer bli suveränt!

Henrik:
Usch vilken svårtolkad motståndare. Litauiska ligan är kanske inte så bra men Zalgiris är ändå bäst i ligan. Noterade att de förlorade mot Dinamo Zagreb med sammanlagt 4-0 över två matcher förra året, vilket ändå inte är slarvsylta. Om vi börjar hemma och har bra publik så ska vi spöa dem som Åtvidaberg, men denna typ av motstånd har tidigare fått större lag att låsa sig...

Navid:
Alla jämför med Ventspilsmötet förra året och det är ju fullt naturligt med tanke på att många har svårt att separera baltländerna från varandra. Detta möte ska vi bara gå segrande ur. Det finns inga ursäkter om vi åker ut så här tidigt. Många svenska lag har genom historien lyckats med bedriften att åka ut mot mindre namnkunniga gäng så risken finns givetvis, men det ska nog gå bra denna gång. Som Åge själv uttryckte är det en helt OK lottning med tanke på avståndet till Vilnius. Blir nog även en kul och rolig bortaresa för de himmelsblå som tar sig dit, det brukar bli så i forna öst!

Tobias:
Andra kvalrundan, vår första, känns rätt trist och någonting som vi bara skall jogga igenom. Tycker nivån ifjor mot Ventspils var lagom. En ganska bekväm seger över 2 matcher utan att spelarna egentligen tog ut sig nämnvärt. Lithauen känns ungefär lika sexigt som Sovjetunionen under 60-talet. Nä, det är inte dessa matcher man minns i efterhand. Vill dessutom slänga in att jag egentligen hyser väldigt lite känslor för CL över huvud taget i år, efter den rostiga inledningen på Allsvenskan under våren. Dessutom känns del lite ”gjort” efter fjolåret, även om det givetvis aldrig är negativt att vi tar oss till gruppspelet, så länge det inte sker på bekostnad av ett SM-guld.

Kalle:
Zalgiris Vilinius är ett lag som vi ska slå, så enkelt är det. Har inga tidigare erfarenheter av laget och därmed inget på fötterna när jag basunerar ut en självklar vinst som ett faktum. Vi har spelat dåligt mot sämre lag än så (Halmia eller BP exempelvis) och det är bara att gå tillbaka till förra året och se vilka svårigheter vi hade i Lettland. 

Jag har en bra känsla för vi har väldigt många spelare som kan avgöra matcher på egen hand och nu är alla skadefria. Tror att Gische kommer vara grymt taggad och med ett bra stöd från supportrarna i ryggen ska vi bara vinna. Jag tror vi går vidare efter 3-1 borta och 2-0 hemma.
 


Cork 2004, Thun 2005, Rangers 2011, Salzburg 2014. Med mycket mera. 2000-talet har bjudit på många kvalmatcher och lika många kvalminnen, såväl positiva som negativa sådana. Delge oss dina två starkaste kvalminnen!

Per: 

Resan till Glasgow och vinsten på Ibrox är mitt absolut bästa och vackraste reseminne. Följde lottningen hos min dåvarande flickvän och när Rangers drogs som motståndare for jag runt i lägenheten och vrålade som en vettvilling. "Jag har aldrig sett dig så glad..." Sa hon lite förskräckt. Rangers var då vårt första ordentliga Europeiska topplagsmotstånd sedan Besiktas 2005. Iväg till Glasgow på måndagen innan matchdag och det var värmebölja på öarna just då. När jag kom hem 5 dagar senare undra folk om jag varit på Kanarieöarna. Nä nä - soliga Glasgow! Fick in rena turistbrännan på köpet, så det extremt fina klimatet gjorde inte resan sämre precis. Jag hade dock en ryggskada då så jag fick stå upp på flyget från Kastrup, via Gatwick, till Glasgow, men ett ordentligt lass med 2-punds pint höll värsta smärtan borta. Nu är det ju som så, att en redig skåning blir sällan imponerad, men Ibrox som fotbollstempel var en upplevelse och Rangers som klubb med alla titlar inger respekt så klart. Att vi sen vann matchen gör ju att denna tripp blir något extra. Förutom Ventspils och Hibs har vi faktiskt inte vunnit några andra bortamatcher, sedan vi slog Besiktas med 1-0 2005... Drömmer redan nu hur tusentals himmelsblåa återvänder till Glasgow och tar ännu en seger - denna gången på Celtic Park...          

Ett annat speciellt  reseminne, då måste jag säga Salzburg. Hade precis fått en son, som dock hade allvarligt hjärtfel, så det blev i stort sett direkt från Lunds lasarett och in i minibusskärran rätt ner till Salzburg över natten. När jag såg lottningen och firmanamnet kom upp kände jag att vi skulle spela, inte bara för Malmö - utan för hela den genuina och äkta fotbollen - mot fotbollens största fiende. 

När jag klev in på deras förbannade arena kände jag ett annorlunda hat. Ett hat mot varenda partikel inne på stället. Från discolamporna i taket till de räliga klappor-beväpnade familjerna brevid vår sektion. En atmosfär och spektakel av absolut värsta sort som är precis emot allt det jag och alla andra MFFare står för. Pga av dessa för mig helt fotbollsmässigt oacceptabla attribut fick jag följa andra halvlek utanför. Och bara det i sig är en annorlunda historia - som till sist sluta väl. 

Henrik: 
Ångesten kring Thun-mötena är stark. Kontrasten till hemmamötet mot Salzburg är så stor den kan bli, för det var bannemej bland det största i mitt fotbollsliv. Fatta känslan av att vi behövde vinna med 1-0, och så får vi straff så tidigt i matchen. Sen PangeManges sanslösa långskott, då tappade man ju det helt!

Navid: 
Ja, det har verkligen varit allt från succé till fiasko genom åren. Jag ska ta de två som jag kom att tänka på spontant som mina starkaste, men en sådan här fråga får en att försöka förnimma känslorna som sköljts över ens himmelsblå själ under olika kval. Människan tenderar att undermedvetet försköna sitt förflutna och blir spontant mina två starkaste minnen matchen mot Vitesse i den alldeles magnifika Efes Pilsen cup (jag vet, inte en kvalmatch men kommer till det) och givetvis den enda match som fått mig att börja gråta av glädje på läktaren, ja ni vet vilken.

Men när man försöker minnas så kommer de obehagliga minnena också. Den totala förnedringen av att ryka mot Cork för att nämna en. Inför returen mot Thun var jag så säker man kunde vara på att vi skulle vända nere i Schweiz. Den tomhet jag kände under och efter den matchen var obehaglig. Jag brukar kunna lägga förluster snabbt bakom mig, men den sved mycket och länge.

Nu åter till de glada minnena. Jag var nere med ett par goda kamrater på en veckas skidsemester i Val d'Isere vintern -05. Denna specifika kväll var jag fast beslutsam att hitta en pub som visade MFF:s match mot Vitesse Arnhem i ölcupen nere i Turkiet. Vi hittade en pub som drevs av en trevlig engelsman som gladeligen tillhandahöll en fjärrsynsapparat med Eurosport inrattad och jag och min vän slog oss ner i baren med varsin öl och började åtnjuta matchen. Det kom ett gäng svenskar som gled långt in i lokalen någon gång under första halvlek, en av killarna gastade något om "malmöiter...bludder...bludder" när de passerade. MFF dominerade på den lilla apparaten, vid ställning 5 eller 6-0 så brister det för en av grabbarna i gänget, han staplar fram river upp skjortan och visar en IFK Göteborg-tatuering på bröstet och fortsätter med att dra fram könsorganet och bland allt folk proklamera att vi borde, ja ni förstår vilka barnförbjudna tjänster han ville ha. Barägaren blir ursinnig och den mycket stilfulla göteborgaren blev eskorterad ut ur lokalen med hjälp av sina generade vänner. Det blev startskottet på en massa förfriskningar i baren där ägaren bjöd, vi hade ju snackat om Malmö under hela matchen med honom. Han konstaterade lugnt att vissa fans är tydligen likadana överallt, jag påminde att de är mer "likadana" på vissa ställen än andra. Inte ett strikt kvalminne men likväl ett gott minne!

Det andra minnet inträffade för ca 10 månader sedan och allt som behöver sägas om den matchen har sagts. Blir upplyft bara jag tänker på det igen.

Tobias:
Svårvalt faktiskt. Man vill ju rent instinktivt slänga till med Prag och Salzburg från ifjor. Men Rangers kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Efter ett drygt halvt decennium var vi äntligen tillbaka i Europas finrum, och fick möta ett klassiskt, brittiskt lag redan i tredje kvalrundan. Larssons mål i Glasgow, och Hamads mål i Malmö kommer man ju aldrig att glömma. Två riktiga drömmål och vi slog ut ett väldigt mäktigt Rangers då, där många av deras dåvarande spelare nu spelar bra lag i Europas bästa ligor. Tycker dessutom att det var den kvalomgång där vi spelat bäst över två matcher, bättre än både Prag och Salzburg.

Hade Ulrichs (väl?) vänsterslägga letat sig in i nätmaskorna hade Zagreb också haft en given plats på listan. Matchen mot Salzburg i Malmö känns dock snäppet vassare. Efter att ha blivit fullkomligt utspelade där nere och kommit undan med blotta förskräckelsen, börjar ett legendariskt psykkrig signerat Åge och Stadion döps om till ”Hexenkessel” inför returen. Vad som hände sen vet ni, men atmosfären på Stadion den kvällen. Den glömmer jag aldrig. Matchen var givetvis mycket väl genomförd på alla sätt och vis, men det är stämningen som satte djupast avtryck inom mig. Det händer fortfarande att jag slänger på matchen på TV:n och får gåshud. 

Kalle:
Mitt första kvalminne kommer från 2011 när vi slår ut Rangers på stadion. Dusan i mål, bara en sån sak. Det här var Rangers som vi inte skulle kunna slå, detta var Rangers som skulle äta upp oss, detta var Rangers som hade tagit in riktigt bra spelare som bara skulle krossa oss. Känslan när Jille gör 1-1 målet är sanslöst och vid slutsignalen fick jag en känsla av att detta kunde bli något stort. Sen var gruppspelet ett stort anti-klimax men jag hoppas och tror att erfarenheten gjorde att vi tre år senare gick till CL.

Det andra är och kan bara vara hemmamatchen mot Salzburg. Jag har aldrig sett Malmö så utspelade som vi blev i Österrike. Det var lite konstaterandet: ”jahapp, då var det slut på europaäventyret”. Vi hade en chans efter Forsbergs mål och det var inte på något sätt samma resultat som mot Zagreb men hur skulle det gå till?

Vi spelar ut Salzburg, Rosenberg är helt sanslös och Mange gör ett sådant mål som det skrivs historier om. Efter matchen kändes det nästan som att ingenting kan slå detta, vi kan få sex raka förluster i gruppspelet och jag kommer ändå vara helt nöjd. Losermentalitet? Möjligt men detta var så stort och effekten kommer vi förmodligen se lång tid framöver.

Hela kvalet förra året var som en enda stor saga och vår hexenkessel visade sig från sin rätta sida.


Juli sympoliserar också startskottet för det som de flesta idag känner som "Silly Season". Helander och Olsen verkar vara två av de som lämnar - vilka vill du ansluter?
 
Per: 
För det första vill jag bara hälsa följande till de båda skattsökarna: gå ni till en skitt deltagarklubb i det grekiska mittenträsket. Ge det 6-8 månader till rapporterna om bänknötande, missnöje och för lite speltid når oss här himma. 6-8 månader. Garanti! Lös ut Dahlin från hittepo-klubben från Jylland. Bara gör det. På mittbackspositionerna står vi oss bra med Erik och Rasmus. Är Uruguayajaren på  deras nivå så är det en bra ersättare för Helander. Viktiga är att Johansson inte blir såld. Det får bara inte hända 

Henrik: 
Jag är positiv till Isaksson utifrån hans kvaliteter, men är rädd för att han är skadebenägen. Har vi råd att spela med Azinovic vid någon europamatch ifall Isaksson är skadad? Har vi råd med Isaksson på läktaren om vi ska vinna guld i Allsvenskan? Skaderisken finns ju för alla spelare, men Isaksson känns lite som Tomas "känning" Olsson. Ersättare för Helander? Vet inte, men kanske Jonas Olsson i West Brom? Skåning och erfaren. Med Isaksson och Olsson skulle vårt försvar få ett rejält (och nödvändigt) lyft.?

Navid: 
En ny målvakt måste in om Olsen lämnar. Jag tror det blir Isaksson, planeterna står i fas för en sådan värvning denna sommar. Sedan kanske vi får justera vårt bollhållande spel då Isak endast använder fötterna till att stödja sig mot jordens gravitation och inget annat. Sticker Helander så värvar nog klubben in en mittback, och ska jag vara helt ärlig så har jag inte någon aning på vem jag vill se. Men vem det än är måste denne eminente mittback vara lika bra som Helander, eller i vart fall besitta möjlig utvecklingspotential till att bli så bra i en backup-roll till Johansson och Bengtsson.

I övrigt tycker jag att om Guille tvunget vill spela forward och vi ska lira 4-4-2 att ytterligare en ytter som tycker om att utmana och bredda på riktigt likt Forsberg och Durmaz, är en spelartyp vi behöver.

Tobias: 
Det har ryktats en del nu om Isaksson och även Dahlin som burväktare efter Olsen. Tycker att de båda två känns som mycket bra alternativ på olika sätt. Dahlins kvalitéer känner vi ju redan till sedan innan. En jämn och fin målvakt som känner klubben och flera av spelarna sedan innan. Isaksson är en man med en enorm rutin av hög klass. Har svårt att föredra den ena före den andre, och skulle vara väldigt nöjd om vi lyckades plocka in någon av dem.

Som mittback har jag svårare att peka ut någon speciell. Jag är övertygad om att Danne har en plan för spelarna som ligger på utgående kontrakt eller som det ryktats mycket kring tidigare. Det känns dock som att vi har lite väl många ungtuppar i laget nu, och försvarsspelet har svajat rejält under våren. En rutinerad äldre herre hade jag därför gärna sett kliva in och styra upp backlinjen. Den naturliga ledare som vi egentligen har saknat i försvaret sedan Danne lade av. Vem det är personifierat låter jag vara osagt. Danne har dock mitt fulla förtroende.

Kalle:  
Jag har inga problem om Isaksson ersätter Olsen. Min åsikt om Olsen är att det är en väldigt duktig målvakt men jag har alltid tyckt Dahlin varit bättre. Isaksson har 100+ landskamper och trots bristande konkurrens så säger det en hel del att vara med så länge utan att egentligen vara hotad. 

Den andra som jag skulle vilja se i Malmö är en tung anfallare like Thelin, det är visserligen lite som att slå in en öppen dörr men vi behöver verkligen mer tyngd i anfallet och en sån som Kujovic verkar passa den profilen. Med det sagt har jag inte sett Kujovic spela men får utgå från vad jag hört. Skulle gärna ha in någon från europa men då står vi där med en spelare som är oprövad i allsvenskan och det är serien som ska vara det primära trots allt. 

Som tredje mittback vill jag ha en erfaren rutinerad räv som bara kan gå och täcka upp oavsett motstånd som i mångt och mycket inte är en säkerhetsrisk. Har inga namn men låt säga en Diego Lugano liknande typ som ingår i truppen och bidrar även utanför planen. 

Så för att sammanfatta, jag vill ha in Isaksson, Kujovic/annan target och en rutinerad mittback. En yttermittfältare skulle kanske vara att föredra också men om Kroon, Gische, Pawel och Sana håller sig skadefria ska inte det behövas.

Carl Angerborn2015-06-26 13:01:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF