Friday I'm in Love: Vi tycker om MFF - Cupmästarpanelen!
Snart 33 jävla år sedan senast, men nu står vi här igen som cupmästare. Läs månadspanelens summering av händelserna och deras tankar kring kring den omedelbara framtiden.
Himmelriket presenterar stolt veckans panel:
Navid Mirzaie:
Har följt MFF sedan mitten av 90-talet. Ser sig själv som icketroende men utomstående vittnar om att fotboll är hans religion, MFF hans profet och norra läktaren hans altare.
Henrik Sjöström
Har jobbat för Himmelriket och med Fan-TV under många år. Följer MFF slaviskt från Stockholm tillsammans med andra exilare.
Ulf Nilsson
The chief.
CUPMÄSTARE! Ta oss igenom din matchdag och berätta för oss hur du mår just nu.
Navid:
Tyvärr för min del hade jag inte möjlighet att ta mig upp till Stockholm. Sjukt bitter över det såklart. Satt med brutal ångest hela vägen fram till Ismaels uppvisning i straffläggningen och tog mig ner till möllan efter matchen för att fira. Sjukt glad, men rätt stillsamt firande för mig. Tråkigt? Ja!
Henrik:
Jag hade en underbar dag! Tillsammans med goda vänner hann vi med både öl, hamburgare och Kungsholmen innan vi intog Tele2 tillsammans med 7000 andra MFFare. Jag mådde halvbra till minut 80, och därefter fick vi grepp om matchen och sen dess mår jag prima. Segern gjorde sitt med humöret!
Ulf:
Otrolig känsla. Lite overkligt. Inte för att en cuptitel betyder mer än en ligatitel men för att jag faktiskt inte trodde det var möjligt. Men annars. Inför en sån här match finns det ingenting i mig som tror på att vi kan vinna. Jag var 100 % säker på förlust. Cupfinal i sig är ju som det är för oss. Bortamatch i Stockholm är inte heller direkt garanterad seger. Dessutom då en mycket tveksam formkurva. Och så lägg till en skadeproblematik på nyckelspelare som AC och Dahlin. Det var ingenting i mig som trodde på seger. Men så kommer matchdagen.... Då börjar nerverna komma och med dem hoppet. Så där lagom till matchstart sitter man där igen och tror och hoppas på ett mirakel. Sen är det i vanlig ordning nerverna utanpå kroppen under hela matchen innan man kunde andas ut. En vidunderlig känsla. Vi är mästare. Igen. Fast nu lite annorlunda. Cupmästare.
Matchen då? Vann vi rättvist till slut?
Navid:
Matchen var jämn, Hammarby lite bättre under ordinarie tid men MFF tog över under förlängningen. På den plasten där uppe så förväntar jag mig aldrig att vi ska dominera matchbilden och sett till hur vi presterat den senaste tiden så var det absolut en väl genomförd match. Huruvida segrar som kommer genom straffläggning är rättvisa eller ej? Det spelar ingen roll, ingen minns de som förlorade. Vi vann rättvist och de som åkte upp för att stötta är hjältar allihop!
Henrik:
Matchen präglades väl främst av ställningskrig och halvsvaga anfall. Från minut 80 började Malmö ta över kommandot och skapade då en del hyggliga avslut. Under övertiden kändes Bajens lilla övertag från ordinarie tid som bortblåst och MFF gick in i straffavgörandet med ett helt annat självförtroende. Sen tycker jag att alla MFFs straffar höll bra kvalité och egentligen avgordes det genom att ”Ismo” går rätt på varenda straff och belönades med en räddning på Selmanis dansstraff.
Ulf:
Rättvist? Alla segrar är rättvisa. Ja. Bajen har mycket boll och vi faller mycket. Men har de någon farlig målchans? Pojken med de kända föräldrarna har väl en hygglig men i övrigt är det ju en match nästan befriad från målchanser på bägge håll. Vår bästa är såklart Birmancevics fantastiskt fina distansskott. Det var en match som skrek 0-0 och slutade 0-0. Sen avgörs den på vem som är bäst på straffar. Inga konstigheter. Två jämna lag. Små skillnader. Bajen kunde ha vunnit. Vi vann. Någon måste vinna.
Vad innebär detta för den närmaste framtiden? Visst var känslan att vi stod inför lite av ett vägskäl här, va?
Navid:
Detta blir absolut ett vägskäl för säsongen. Det vänder nu, seger mot Degerfors så är vi med i serien. Men MFF måste göra något åt situationen med muskelskadorna på viktiga spelare. Är det så att AC, Lewicki och Dahlin nått en punkt i karriären där de inte kan spela varje match så måste truppen ha spelare som går före på deras positioner. De är Allsvenskans klart bästa på sina respektive positioner och rent kvalitetsmässigt så finns inga tveksamheter, men det håller inte att lagets tre viktigaste spelare inte kan spela en tredjedel av matcherna och än färre med alla tre tillgängliga. Det är ingen slump att förra säsongens urstarka period under sommaren sammanföll med att just dessa tre var friska och spelade kontinuerligt. Då som nu klarar laget inte av att ersätta dem. Det måste värvas i sommar! Men nu gled jag ifrån frågan. Vad detta innebär är förhoppningsvis mungipor upp och att Milos får lite arbetsro och får en chans att sätta sitt spel. Då kommer denna säsong sluta fint!
Henrik:
Min bror påpekade vist inför matchen att en cupseger gömmer Malmös riktiga problem. På den åtta senaste matcherna har Malmö gjort fyra mål under ordinarie tid och vi är beroende av spelare som AC, Lewicki och Dahlin som faktiskt inte är att lita på när det kommer till spelduglighet. Vi kan inte ha en stomme som inte är friska! Sen är det ett märkligt hattande där spelare som Nanasi under cupens första matcher är dominant för att senare vara på läktaren i allsvenskan med förklaringen från Milos att de unga spelarna måste steppa upp. Varför säger han så? Tror han att 19-åringar växer av det? Och hur ska den sportsliga ledningen hantera den nödvändiga föryngringen där man å ena sidan förlänger med en falnande Rieks och de yngre spelarna inte tillåts spela mer än på nåder? Och kapten AC som gärna drar vidare, vilka signaler sänder det?
I sommar redan behöver Georgson fatta ett par tuffa beslut. Ska man förlänga med Berget och Martin Olsson, eller ta in två fräscha 25-åringar istället? Jag är inte avundsjuk på uppgiften.
Ulf:
Nja. Jag vet inte. Har pratats en massa om att Milos behövde den här segern. Jag delar inte den uppfattningen alls. Jag vill ha kvar Milos på sikt. Jag ville ha det innan och jag vill det nu. Han måste få en chans att sätta sitt spel och hitta sina spelare. Dessutom är Allsvenskan alltid viktigare så ur mitt perspektiv är faktiskt matchen mot Degerfors viktigare än cupfinalen. Sen är givetvis en cupfinal roligare att vinna.
