Friday I'm in Love: Vi tycker om MFF: In Jon Dahl Tomasson we trust
Vi pratar Wolfsburg, VAR och Jon Dahl.
Himmelriket presenterar stolt veckans panel:
Nils Byrfors
Passionerad MFF-supporter som följt laget sedan 80-talet. Tidigare redaktör på Sveriges bästa fansite, Himmelriket. Numera dokumentärfilmare. Mannen bakom den makalösa dokumentären om Rosenberg.
Carl Angerborn
Skribent på himmelriket. Förankrad på Ståplats.
Henrik Sjöström
Henrik har jobbat för Himmelriket och med Fan-TV under många år. Följer MFF slaviskt från Stockholm tillsammans med andra exilare.
Åsa Flykt
Del av en familj full av MFF-supportrar och därmed himmelsblå sen födseln, första matchen lär ha varit 1978. Skrivit en del på MFF Supports hemsida och Himmelriket under signaturen Iffifftös. Husgud är och förblir för alltid Jonas Thern.
Dubbelmötet med Wolfsburg är avklarat. Hur är dina känslor nu? Vad gjorde vi bra? Vad var dåligt? Vad väntar nu?
Nils:
Jag kände mig inte så nedstämd som förväntat när jag tuffade ut mot landet efter förlusten igår. Över två matcher mötte vi ett bättre lag. Även om man såklart hoppas på magiska ögonblick eftersom man upplevt dem så många gånger med MFF så får man kanske inse att ett lag som Wolfsburg är svåra att rå på.
Jag tycker att vi kämpade tappert. Vi visade hjärta. Vi försökte. Det var bra. Jag hade kanske önskat en tydligare förändring i andra halvlek när vi behöver göra två mål. Kiesen kändes rätt lätthanterlig som ensam forward. Jag hade velat se två anfallare på topp. Vidare tyckte jag att AC försvann som balansspelare bredvid Baschirou. Hade velat få upp honom i banan. Med det sagt förstår jag att ett Wolfsburg mitt i säsong kanske helt enkelt var ett nr för stors för oss.
Calle:
Jag tycker att genomförandet i bortamatchen snuddade på perfekt. Disciplinerat försvarsspel och en ganska cynisk matchplan som resulterade i ett klart godkänt resultat att ta med hem till Sverige.
Hemmamatchen var desto sämre, men framförallt tyckte jag att Wolfsburg var betydligt bättre. De tog uppdraget på allvar och lät aldrig MFF etablera något offensivt tryck, vilket ledde till att det där hysteriska trycket från läktarna också uteblev.
Nu är det bara att omgående borsta av sig det här och till fullo fokusera på den allsvenska premiären om en månad. Med rätta förberedelser ska det nog kunna bli bra.
Åsa:
Visst är man besviken. Som MFF:are inbillar man ju nånstans sig att vi ska vinna alla matcher, hur omöjligt motståndet än kan vara. Och när vi nu hade ett bra resultat med från bortaplan så kändes det inte orealistiskt att hoppas på avancemang. Men verkligheten blev en annan. Tråkigt, men jag tycker att det är en smula överdrivet med en del av de domedagsprofetior man kan läsa så här dagen efter. Att se Anel och Adi i de här matcherna har gjort mig glad – som de har vuxit som fotbollsspelare under sina utlåningar. Lite mer beklämmande var att se oförmågan att skapa något under gårdagens match.
Henrik:
Jag var inte så imponerad av Wolfsburg i första mötet, även om vi själva inte briljerade heller. Sen tycker jag att de visade en taktisk disciplin i andra mötet som vi inte kunde värja oss mot. De väntade på misstag, snarare än att själva försöka framkalla målchanser. Det är första gången vi mötet ett ”bättre” lag som agerar på det sättet. En taktisk förlust, mot ett bättre lag i form och i säsong. Att de är värda tio gånger mer och spelar i Bundesliga gör också sitt. Vi är inte de första som förlorar ett dubbelmöte mot ett bättre lag. Det bittra är den förhoppning som infann sig inför matchen att vi faktiskt hade en chans. Men det hade vi inte…
Då har vi också upplevt VAR för första gången. Hur var det? Vad tror du om VAR? Är det framtiden eller djävulens påfund?
Nils:
Till en början var jag försiktigt positiv till VAR. Tänkte att spelet skulle bli mer rättvist, och att VAR kanske till och med skulle kunna tillföra en dimension av spänning. Men ganska snabbt förstod jag att VAR är skit. Det blir fel. Det blir många gånger orättvist istället, för det finns fler parametrar som VAR inte tar hänsyn till. Lägg till att domarens roll urholkas, och att rytmen i spelet förstörs, och det står klart att VAR borde skrotas. Hoppas att beslutsfattarna inom fotbollen inser det och har modet att ta bort något som man säkert investerat mycket pengar i.
Calle:
I nuvarande form är det naturligtvis djävulens påfund och det är bara att be om att det på sikt ska finslipas till en nivå då det inte längre är outhärdligt att bevittna. För här för att stanna, det är det.
Gårdagens horribla 0-1-situation gör en orolig för att detta på sikt ska få ens fotbollsintresse att svalna, så illa var det. Alldeles oavsett vem (den vinkande assisterande domaren? Huvuddomaren? De passiva MFF-försvararna?) som bar vilket ansvar för att situationen blev som det blev.
Åsa:
Jag avskyr VAR. Innerligt. Det har inget med gårdagen att göra, även om det spädde på känslorna. Fotboll handlar för mig om passion, inte om millimeterrättvisa. Att behöva vänta med att jubla efter ett mål för att några människor i ett rum ska avgöra om det gälls eller inte – snacka om att jobba på att döda atmosfären på läktarna. Dessutom blir det ju inte millimeterrättvisa. Vi har ju sett exempel på VAR-beslut som man i efterhand kan konstatera är felaktiga. Och det sker mycket på planen som har väldigt stor påverkan på resultatet. Så vad är då ens poängen? Nej, bort med möget, fortare än kvickt.
Henrik:
Om man förenklar VAR som ett visst hjälpmedel utan nyans så är det lätt att säga FÖR eller EMOT. Men VAR kan funka på olika vis och har man en avgränsning i vad VAR får hjälpa med så är det ett bra komplement. Jag kan önska finjusteringar bland annat i hur lång tid det får ta och klarhet i linjedomares roll så det inte uppstår missförstånd. Spela till domaren blåser gäller före och efter VARs intåg.
Vad väntar nu? Hur känns det med Jon Dahl? Vad tror du om framtiden?
Nils:
Längtar efter allsvenskan och ser fram emot det här nya laget möta nationellt motstånd. Jag tror att det kommer bli bra. Känner mig lite tveksam till spelsystemet eftersom många spelare inte spelar på sina optimala positioner. Jag tänker på Lewicki, AC, Antonsson, Safari. Alla dessa hade roller som passade dom bättre i Uwes 3-5-2. Det kan oroa mig. Men överlag känns det kul med nytänk, med inslag av yngre talangfulla spelare och en ny tränarstab. Är redan kär i Anel, vilken mittback! Vi får ge detta lite tid. Jag tror att det kommer bli bra.
Calle:
Tänker nog inte låta respasset mot ett bra Bundesliga-lag i ett europaslutspel sätta en tidig stämpel på JDT:s tränarförmågor. Jag väntar ett bra längre tag innan jag låter min dom falla. Fram tills jag är motbevisad är jag optimistisk kring den närmaste framtiden, men återkom gärna i sommar så ska du få ett preliminärt utlåtande.
Tills dess: In Jon Dahl Tomasson we trust.
Åsa:
Jag tycker att det ska bli spännande att se laget när man fått mer tid på sig att spela ihop sig, mer tid med JDT. Vi kommer in i säsongen med ny tränare som har med sig nya idéer om hur vi ska spela, med en spelarikon som lämnat, med en ny anfallare som nog behöver lite mer tid för att komma i fullt slag och så vidare. Det vore nästan konstigt om allt var på plats redan i februari. Kanske har det varit lite väl mycket experimenterande med nya positioner och spelsätt med en så stor match som Wolfsburg på gång. Å andra sidan, när ska man sätta det nya, om inte nu under det som faktiskt samtidigt är försäsong? Jag tycker det är alltför tidigt att bedöma JDT redan nu, efter bara ett par tävlingsmatcher. Min känsla är att det här är ett lag som absolut kan göra det de ska i Allsvenskan, däremot skulle vi nog behöva förstärka inför Europa.
Henrik:
Nu ska vi ta med matchtempot från Europa League och vissa för de andra svenska lagen att vi är bättre än dem, i svenska cupen och i Allsvenskan. Jon Dahl behöver finslipa på taktiken och rollerna. Själv är jag skeptisk till 4-2-3-1 då jag anser att man alltid ska vara två anfallare. Annars blir det att en anfallare (t.ex. Antonsson) spelar som mittfältare eller att en mittfältare ska agera anfallare. Den logiken får jag inte ihop. Sen är jag skeptisk till ”Vi ska spela via mitten”. Om det var Kuhn eller Pehrsson som sa ”Vi ska anfalla via högerkanten”. Varför berätta detta innan en match börjar? Som att säga ”vi ska lägga våra straffar i höger hörn”. Jag vill att MFF ska vinna, och motståndaren ska alltid tycka att vi är svårscoutade pga. varierat spel. Nu vet ju varenda tränare att de ska ställa upp med ett centrerat mittfält, så blir det genast svårare för oss.
