Friday I'm in Love: Vi tycker om MFF: Med hemmapubliken i ryggen
Vi pratar AIK, Sirius, Chelsea och lite hemska nyheter med Halloween.
Himmelriket presenterar stolt veckans panel:
Carl Angerborn
Skribent på himmelriket. Förankrad på Ståplats.
Henrik Sjöström
Henrik har jobbat för Himmelriket och med Fan-TV under många år. Följer MFF slaviskt från Stockholm tillsammans med andra exilare.
Mikael Frohm
MFF:are sedan födseln, plankade in på ståplats första gången när jag var sju år, 1965 och har sedan dess följt MFF. I mina ögon förlorar MFF aldrig, inte ens när motståndarna gör fler mål...
Tung seger mot AIK. Hur upplevde du matchen? Hur ser du på det som kommer framöver nu i serien? Finns det en chans trots allt? Sirius i helgen exempelvis…
Carl:
Känslan från ståplats var att vi har det bättre laget, framförallt i första halvlek. Vi vann flest dueller och stängde effektivt ner de försök till anfall Gnaget gav sig på. Samtidigt hade vi svårt att skapa vassa chanser, så hade inte Veljkos inlägg hittat in bakom Nordfeldt hade det nog mycket väl ha kunnat ha slutat 0-0. Men en bra insats, rättvis seger och ganska typisk hemmamatch mot AIK.
Jag har räknat bort MFF från guldstriden otaliga gånger i år och ändå står vi här som serieledare med fem omgångar kvar att spela. Jag håller Elfsborg som det stabilaste och kanske hittills i år bästa laget i toppkvartetten och det borde egentligen bli dem som står som mästare när det summeras. Samtidigt vet vi att vi alltid är bra när det drar ihop sig och aldrig darrar för en guldstrid. Känslan är att det avgörs i sista omgången och fram tills dess är det således bara att se till vi har allting i egna händer när det drar ihop sig. Jag tror att vi kommer att ha det.
Till att börja med ska Sirius besegras. Vi brukar ha ganska enkelt mot Sirius och ska naturligtvis lyda som stora favoriter. Jag har svårt att se oss upprepa debaclet mot Varberg och förhoppningsvis har vi redan sjabblat bort tillräckligt med serieledningar för i år. Vi vinner, men det kommer naturligtvis krävas en god prestation. Spelare som Birmancevic och Peña blir viktiga för att bryta mönster. Förhoppningsvis får vi se mer av Lewicki, både imorgon och framöver. Han blir en nyckelfaktor om han är hel.
Henrik:
Malmö gör sin bästa match sen Rangers/Ludogorets och vi får AIK att se ut som ett medelmåttigt ängagäng under stora delar. Många fina insatser, inte minst av Bonke som var helt omutlig rakt genom . Intressant också att vi så småningom bytt ut våra två bästa bollhållare i Peña/AC vilket påverkade vårt eget spel. Men däremot höll vi nollan i 100 minuter och det behövde vi. Nu är det liv i toppen igen, vilket börjar bli slitsamt för nerverna…
Frohm:
Matchen mot AIK var hundra minuter av Hell! Redan innan det går två minuter hade AIK matchens första målchans. Sen rättade det visserligen till sig i och med Birmas lyftning i mål, men sen satt nerverna utanpå min jacka. Som tur var hade inte spelarna på planen samma problem utan skötte sin uppgift med den äran, trots en väldigt AIK-vänlig domartrio. Sen kan jag inte låta bli att fundera över ståplatspyromanerna. Fattar de inte att var gång de tänder en bengal under matchen och spelet måste stoppas så sabbar de för spelarna på plan? Motståndarna får en extra paus att vila på och vi får avbrott i vårt flyt. Det är ju att bjuda motståndarna på en onödig fördel.
Sen vad beträffar resten av säsongen hoppas jag att jag lyckas samla ihop nervtrådarna så att jag kan njuta av matcherna. Sirius kör vi över i ren inspiration och går sedan rent resten av året (inkl Chelsea, Zenith och Juve)!
Champions League nästa vecka. Vad kan vi förvänta oss? Ett, delvis på grund av oss, skadedrabbat Chelsea kommer på besök. Blir det en ny match där vi är chanslösa? Och fortsättningen sen? Blir det noll poäng eller tar vi kanske tre raka segrar nu?
Carl:
Vi har naturligtvis större chanser att skrälla nu än vad vi hade på Stamford Bridge, men möjligheterna är självklart fortfarande små. Matchbilden lär väl trots allt likna den i London, men förhoppningsvis vågar spelarna ge sig själva större chanser till anfallsspel nu, även om det såklart kommer vara svårt. Men det är ändå hemmaplan nu och vi har liksom inte så himla mycket att förlora på att ge det en chans.
Min gissning är att vi nog kommer att förlora även resterande matcher, och att det är matchen mot Zenit som är vår stora chans till poäng. Men vi är Malmö FF och på hemmaplan är vi aldrig chanslösa mot någon. Inte ens mot Chelsea.
Henrik:
Om vi vinner mot Sirius med skön marginal och har fulltalig trupp tillgänglig (bortsett långtidsskadorna) så blir känslan en helt annan inför Chelsea denna gång. Se bara hur vi kunde förändra taktiken mot AIK med inhoppare som Berget och Lewicki istället för t.ex. Nanasi/Eile som annars vore troliga inhoppare med tidigare skadelista. Vi möter fortfarande världens bästa lag, men om allt stämmer och truppen är fulltalig så kan vi få med oss en annan självbild än efter förra mötet. Men två raka segrar inför Chelsea ska vi garanterat ha!
Frohm:
Skämt åsido. Jag hoppas att JDT och pågarna har lärt sig av nybörjarmisstagen i tidgare matcher. Med hemmapubliken i ryggen tror jag därför att vi kan ge både Chelsea och Zenith lite problem och även lugga dem på några poäng. Juve borta blir svårt, men ifall de redan är klara för avancemang kan vi kanske även plocka en pinne i Turin!
Halloween i antågande. Vad skulle vara din absoluta mardrömsnyhet gällande MFF?
Carl:
Allt som ytterligare spär på sprickorna mellan förening/styrelse och supportrar gör att det knyter sig i magen på mig. Utan att värdera skälen till sprickorna, kan man gott konstatera att MFF:s styrelse och delar av ledningen inte direkt varit kända för sin lyhördhet gentemot medlemmarna på sistone. LB07-haveriet är såklart det tydligaste exemplet. Känslan är att det blir allt mer polariserat mellan många av de aktörer som egentligen alla vill detsamma - MFF:s bästa. Fortsätter sprickorna att fördjupas är det inte bara en mardröm, det är en katastrof.
Henrik:
Att disharmonin som ibland skönjts på plan är sann och att spelare går ut öppet och kritiserar ledarskap/lagkamrater. Det vore oerhört tragiskt om vi en säsong med CL och guldstrid inte njuter av det hela vägen in i mål. Det vore ett riktigt ohälsotecken och skulle ställa krav på förändringar som är abstrakta och svårtolkade för oss supportrar med många frågetecken som följd. Som tvärtomnyhet skulle jag därför vilja ha tydliga signaler om hur spelare trivs och hyllar ledarskapet.
Frohm:
Nämen, det vill man ju inte tänka på! Men, i alla fall... (tankepaus)... nä, det går inte. Hjärnan vill inte dit. Nu är det bara guldjakt som gäller. Happy Halloween!
