Friday I’m in love: Arbetsro i distansförhållandet
Segern mot Djurgården gav arbetsro för JDT och laget. Ett välbehövligt lugn som staben och laget kan använda till att utveckla sina idéer och slipa på detaljer. För det behövs fortfarande en hel del slipning – framförallt offensivt.
Att hålla på Malmö FF den här säsongen är som att vara i ett distansförhållande. Och det är svårt – distansförhållanden alltså. När jag pluggade i Uppsala på 90-talet var jag under två år tillsammans med en tjej som bodde i Schweiz. Det var svårt. Vi träffades en vecka varannan eller var tredje månad och några fler veckor på sommaren. Däremellan var det gammal klassisk telefon som gällde. Ingen mess, inga videosamtal, inga DM eller sånt som vi har idag.
Att vara fotbollssupporter är lite som ett distansförhållande; det är en ständig prövning. Just nu är allt bra, men i söndags, efter 2-2 borta mot AIK, kändes det skit. Innan det – 4-1 hemma mot AIK – var det bara bra känslor i kroppen.
Segern mot Djurgården i onsdags kväll var så skön. Efter fem matcher i Allsvenskan är vi obesegrade; vi har vi vunnit två och spelat tre oavgjorda matcher. 8-5 i målskillnad och vi ligger på andra plats. Hade vi förlorat hade vi istället legat på plats 11-12 någonstans. Klart mycket skönare att ligga tvåa.
Som fotbollssupporter är det naturligt att pendla mellan hopp och förtvivlan, mellan glädje och ilska, mellan lycka och olycka och en massa andra känslor. Lite beroende på om bollen i stolpen studsar åt ena eller andra hållet, inåt eller utåt, om det blir 1-0 eller 0-1. Ibland kan det pendla under en och samma dag – glad på förmiddagen och ledsen på eftermiddagen och arg på kvällen – beroende på en massa faktorer där man oftast inte kan påverka en enda av dem.
I kombination med (ännu) en ny tränare, andra förändringar i staben, förändrat spelsystem, att vi är segertippade av alla och att vi supportrar ställer skyhöga krav (alltför höga) på laget att alltid vinna med ett bländande spel är inte rimligt. När det dessutom går lite knackigt i början (som det faktiskt har gjort), börjar gnället bland oss supportrar.
Det gnälls rent allmänt på JDT, eller mer specifikt på vilket spelsystem han använder, vilket lag han ställer på plan, vilka spelare som inte ens är med i truppen, hans kvalifikationer och mycket annat. Dessutom gnälls det på styrelsen och på Daniel Andersson.
Här skulle jag önska lite mer ödmjukhet. Och tålamod. 2010 är föreningens mest framgångsrika decennium någonsin; 5 seriesegrar, 2 gruppspel i CL och 2 gruppspel i EL. Aldrig någonsin har Malmö FF varit en så framgångsrik förening som under åren 2010-2019. Samtidigt som fotbollen internationellt sett har utvecklats enormt och genomkommersialiserats över alla rimliga gränser. Samtidigt har vi under 2010-talet haft åtta (8!) olika tränare, inkl Daniel Andersson. Men äras den som lade grunden till var vi befinner oss idag – Åge Hareide. Och det är också Åge som “tipsade” om JDT.
Jon Dahl Tomasson har dels sina direktiv från styrelsen och sportchef, dels vill han sätta sin egen prägel på laget. Den prägeln börjar synas, men tar tid att sätta sig. Sakta växer spelarna in i det nya som snart blir bekant och tryggt. Och tabellen räknas samman efter 30 omgångar, det är då segraren koras. Det är då vi ska vara uppe i toppen. Och vi är på väg dit.
Jag önskar också lite mer tålamod med våra tränare. Jag tror att det vore bra att tydligt uttala att man (DA och styrelsen) ger JDT tre år att bygga upp och forma laget till den Hollands-modell man uttalat att man vill vara. Jag skulle också önska att man uttalar att man kan acceptera ett något sämre resultat under början av dessa år, men ge JDT ett mandat och uttala att man har förtroende för honom.
I det ljuset var onsdagens seger mot Djurgården extra skön. Den visar att spelet utvecklas och blir bättre, att spelarna blir mer bekväma i JDT:s principer och att vi supportrar inte behöver lida så mycket fram till söndag eftermiddag kl 1430.
Idag för 34 år sedan (3 juli 1986) föddes en himmelsblå lintott i Degerfors – Ola Toivonen. Olas pappa, Yrjö Toivonen kom till Sverige som barn från Finland under 1950-talet. Han spelade i Degerfors IF under Sven-Göran Eriksson och Tord Grip, och var senare ordförande i föreningen. Himmelriket önskar Ola grattis på födelsedagen och ser fram emot första matchen. Och första målet.
Dagens låt är “Född långt ut” av och med Anna Hertzman. En låt som är både hoppingivande och lite sorglig, glad men samtidigt lite ledsen, varm och samtidigt lite avståndstagande – ungefär som det är att vara supporter i ett distansförhållande.
