Friday I’m in love: Som jag saknar MFF i kvalspelet

Friday I’m in love: Som jag saknar MFF i kvalspelet

I veckan började årets Champions League-kval. 27 juli går de svenska lagen in i ECL-kvalet. Eftersom vi åkte ut mot Djurgården i cup-kvarten i mars blev det inget kvalspel för oss. Bara kval. Som jag saknar de första tidiga kvalmatcherna på obskyra arenor i avlägsna länder som skapar minnen för livet.

I onsdags spelade Häcken den första kvalmatchen i årets CL-kval, när man vann komfortabelt med 3-1 mot de walesiska mästarna The New Saints FC på hemmaplan på Hisingen. Ett smärre mirakel ska till för att de ska missa ett europeiskt gruppspel i höst. 

Om knappt två veckor, den 27 juli, går övriga tre svenska lag (Hammarby, Kalmar och Djurgården) in i sommarens kvalspel till Europa Conference League. 

Med det sagt - som jag saknar Malmö FF i årets kvalspel. 

Vi har sedan 2010 spelat flertalet gruppspel (och sextondelar) mot starka europeiska lag som Real Madrid, Atletico Madrid, Juventus, PSG, Chelsea och Dynamo Kiev. 

Vi har också stött på inte lika starka lag (men ändå bra lag) som exempelvis Rangers FC, Dinamo Zagreb, Sparta Prag, RB Salzburg, Celtic FC, Olympiacos, Shakhtar Donetsk, FC Midtjylland, Zenit, FC Köpenhamn, FC Lugano, Wolfsburg, Sporting Braga, Union Saint-Gilloise och Union Berlin. 

Flera av dem har vi besegrat eller tagit poäng av. Det är häftigt och mäktigt. Absolut. 

Men det som jag gillar så där lite extra är de där första matcherna i kvalspelet, mitt i sommaren i juli och augusti, på halvbra planer, ibland i tryckande hetta, med ofta ganska usla domare som kanske gör sina första europeiska matcher på seniornivå, med restider till matchorten som kan vara både tio, tolv och fjorton timmar. 

Där har vi kvalspelat mot lag som HB Torshavn, Drogheda, Hibernian FC, FK Ventspils, FK Zalgiris, Vardar Skopje, Drita, Cluj, Vidi, Ballymena, NK Domzale, Zrinjski Mostar, Bnei Yehuda Tel Aviv, KS Cracovia, Budapest Honvéd, Lokomotiva Zagreb, Granada CF, Riga FC, HJK Helsinki, Ludogorets, Víkingur Reykjavík, FK Žalgiris, F91 Dudelange och Sivasspor. 

Många av dessa matcher ger väldigt speciella upplevelser. Vem minns inte den arkitektoniskt häftiga Pancho Arena där vi spelade mot Vidi? Eller de knappa tiotal tappra MFF-supportrarna som reste hela vägen till Sivasspor och (av säkerhetsskäl?) fick en egen loge att stå i? Och den inhyrda publiken i samma match? Eller stunden efter matchen mot Ventspils när spelarna sätter sig på löparbanan framför klacken och bara njuter tillsammans med supportrarna?

Det är så speciellt att få vara med om dessa ögonblick med MFF-familjen. 

Som jag saknar dessa matcher i sommar. 

Vilken är din favorit bland alla våra kvalmatcher till de europeiska cuperna? Och varför? Berätta gärna i kommentarerna nedan.  

Idag för exakt tio år sedan manglade vi Åtvidaberg hemma med 4-0. Andra resultat gick vår väg och där och då vi ledde Allsvenskan med tre poäng. Detta var 2013, vi skulle vinna AS det året och nästa år gick vi som alla vet till vårt första gruppspel i Champions League. Och resten är historia, som man brukar säga. 

Dagens låt är Ma quale idea med Pino d'Angio, här i en helt underbar playback-version från en show som kallas "World Tribute to the Funk Live 2003" med dansare och en rökande Pino. En riktig discoglidarlåt som passar både på stranden, förfesten och AW:n. Balla!

Trevlig helg. 

Fredrik Hedfredrik.hed@gmail.comTwitter: @fredrikhed2023-07-14 12:01:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF

Friday I'm in Love: Hur går det för MFF med att ta ”nästa steg”?