Futsalderby: Blåvitt - Gais 3-2
Göteborg Futsal Club gick för inte så länge sedan ihop med IFK Göteborg och bildade IFK Göteborg Futsal, och ikväll spelades för första gången ett derby mellan Blåvitt och Gais i futsal. Det var många Blåvita som kände abstinensen efter sport i vinter, och bollen är ju som bekant lite för platt i ishockeyn. Därför var intresset för derbyt mot Gais stort och fullsatta läktare väntades.
Uppladdningen fick sig en ordentlig käftsmäll redan innan matchen börjat då Gaisarna kände att de ville markera sin närvaro i en av få sporter där man fortfarande spelar i högstaligan. Bråk och stök på stan, och därför valde arrangörerna (som aldrig arrangerat ett arrangemang av denna dignitet förut) valde att stänga insläppet, vilket gjorde att 1200 personer som tänkt gå på matchen hamnade utanför, och endast 300 personer fick möjlighet att se på matchen.
Nog om det, och över till matchen.
Det ska erkännas att detta var min första kontakt med futsal. Ja, precis som så många andra hoppade jag på hype-tåget. Så jag ska inte på något sätt påstå mig kunna så mycket om futsal.
Matchen påminde mycket om att se Barcelona spela. Det var tydligt att ett lag var skickligare, och att ett annat lag mest försökte försvara sig. Blåvitt spelade runt bollen och Gais såg till att täcka skott. Det tar lång tid innan Gais ens får hålla i bollen, men så fort man gör det kommer såklart en knivskarp kontring och 0-1. De få gånger Gais får komma upp är det i kontringar, och man lyckas egentligen inte etablera eget spel på Blåvitts planhalva under hela matchen.
Det märks även att Blåvitt är vana vid att vara spelförande, och försvarsspelet är betydligt darrigare än Gais.
Blåvitt fortsätter rulla boll och det känns som om det oturliga 0-1 målet bara var en liten miss i arbetet. Snart skulle den beryktade ketchup-effekten komma. Blåvitt börjar ta sig igenom Gais försvar mer och mer och skapar några riktigt vassa chanser att kvittera, men då väljer Gais målvakt att stiga fram och göra den ena efter den andra smått otroliga räddningen.
1-1 hänger i luften när Gaismålvakten klistrar en boll och drar ett långt kast mot en anfallare. Blåvitt har dock både målvakt och försvarare före Gaisaren på bollen. Tyvärr var de inte riktigt överens om vem av dem som skulle vara först på bollen, så det relativt ofarliga läget slutar med att försvararen nickar förbi en utrusande målvakt och in i eget mål.
0-2 och det började se mörkt ut. Blåvitt fortsätter att dominera spelet markant, men Gais har en målvakt som bestämt sig för att vara i vägen.
Det pratas på livsändningen om att Gais ofta tar ledningen i matcherna men ofta tappar på slutet. Man hoppas att så är fallet även denna kväll.
Första halvlek slutar dock 0-2, och inledningen av andra halvlek är ganska händelsefattig. Blåvitt trycker inte på lika hårt, kanske för att man inte vill tillåta Gais att spela med så liten försvarsbox som man gjorde i första halvlek. 12 minuter går och inget har hänt. 8 minuter kvar av matchen (man använder effektiv speltid i Futsal vilket innebär att man stoppar tiden vid hörnor m.m. precis som i sporten med den platta bollen, och en match är därför bara 2x20 minuter.)
Men så kommer då till sist det så viktiga 1-2 målet. Det är den enda spelaren som representerat Blåvitt i både Allsvenskan och i Futsalligan, Mattias Eteus som gör det. Ska Gais tappa en ledning igen? Hittills har man försvarat sig riktigt bra och deras kontringar har känts väldigt farliga, men direkt efter 1-2 målet ser man hur laget börjar darra. 2-2 hänger i luften, och till sist efter en hörna trycker Blåvitt in även 2-2 målet.
Det återstår bara några minuter av matchen, men Blåvitt trycker på och är inte nöjda med att ha kvitterat. Mycket riktigt lyckas men kort efter 2-2 även trycka in 3-2 och vändningen är fullbordad.
Gais försöker desperat trycka på för en kvittering men det slutar istället med att Blåvitt får straff. Straff i futsal är inte sam straff i fotboll fick jag lära mig, och istället för en vass målchans så inser jag att spelarna får slå bollen 10 meter ifrån mål. Man är med andra ord en ganska bra bit utanför straffområdet och målen är rätt små. Straffen är välplacerad och hård i bortre krysset, men målvakten hinner ändå rädda. Gais försöker trycka på, men Blåvitt slår ifrån sig och vinner till sist med 3-2.
Gaisare spelar allan på stan och förlorar på plan, allt är som vanligt i Göteborg, nu även på vintern.
Vad gäller futsal så är det en sport jag kan tänka mig att är nyttig att träna på även för allsvenska spelare. Det är högt tempo, små ytor och mycket tekniskt. Jag hade nästan velat se en spelare som spelar vanligt fotboll på sommaren och futsal på vintern, för att se hur man kan implementera de egenskaperna på en riktig fotbollsplan.
Och det är ju roligt med sport på vintern med.
