Fyra Tuppar och en Gök: Guillermo Molins glöder
Gästskribenten Philip Thomsen tog sig till dagens träning. En hel del imponerade på honom.
”Gud ville det!”
Det var orden som Rikard avslutade med efter segern mot Brommapojkarna i söndags efter att Gische chippat in segermålet som kan komma att bli en klassiker.
Flera månader har passerat förbi sedan min senaste träningsrapport ifrån sidlinjen. Rent av så har nästan en hel allsvensk säsong svävat förbi och tagit en med sig. Och nu återstår det bara två fantastiska matcher kvar av säsongen.
När jag slog mig ner på det röda sätet på bussen för att åka in och se killarna träna en sista gång på ett bra tag reflekterade jag över årets himmelsblå minnesbilder som låg bakom en.
Nederlaget i den svenska cupen kom rivande till minnet följt av Ranties underbara solomål mot Halmstad i premiären. Dalen på den tidiga sommaren. Supportrarnas uppoffring med att sätta upp stolarna på Norra. Ångesten mot Drogheda framtill dess att Rantie hittade Foppa med en passning förbi den irländska bussen . 7-0 borta mot Hibs. Johan Dahlins fantastiska match mot AIK. Sugkraften inför El clasico mot Blåvit och Ponnes rättvisa språngnick som Alvbåge inte hade en chans på och som slungade bort det lilla tvivel som börjat gro i stadion. Raden av bilder kan bli hur lång som möjlig.
Det här börja låta mer som en summering av säsongen men jag kommer hela tiden tillbaka till att inget är klart än.
Stolpe – Stolpe – In av Guillermo Molins. ”Gud ville det.”
Det är nästan som att se ner på en oas framför en efter att ha vandrat i flera dagar genom sanddynorna av en solbränd öken. Alla sinnen säger att den är äkta och färsk vatten finns inne ibland palmträden och växligheten. Det sista hindret är bara en stor sanddyna som väntar i Borås. Laget kommer inte att stå ensamma i den hårda kampen. En himmelsblå armé planerar att invadera Borås på måndag och lyfta upp de elva nere på planen.
Med allt det här i huvudet hoppade jag av bussen och vandrade jag långsamt upp mot Kronprinsen och Mariedal IP.
Rikard, Danne och Simon var redan igång med att lägga ut de små konorna medan killarna sakta tog sig ut på plan och började leka den klassiska hålla bollen i luften övningen.
Simon Hollyhead tog kommandot med uppvärmningen som vanligt. Uppvärmningen innebar lite passningar med boll blandat med joggande och stretchande av benen.
Hela truppen var med förutom Simon Kroon som körde vid sidan med Wilner. Robin deltog till en början av träningen och såg inte ut att vara så påverkad av vad det nu är som smärtar honom. Efter uppvärmningen blev det småcirkel övningen. Ni vet:
En cirkel av spelare varav två är inne i den och försöker få tag på bollen medan den passas omkring. Jag såg inte riktigt den där hungern som jag har sett tidigare. Det var rent av lite lojt tyckte jag. Kanske var konstmattan lite frusen och hal och därav lite svår att kontrollera. Kanske är det stundens allvar tänkte jag som börjar sätta sig in i huvudet på spelarna.
Efter en halvtimmes lång uppvärmning lämnade Simon över killarna till Danne som körde en kort stunds passningsövning. Övningen gick till så här:
Fyra utställda som en diamantformation. Passa bollen till höger, ta en löpning mot samma håll, få tillbaka passningen från spelaren, spela vidare framåt. Jag har själv inte sett denna övning tidigare under säsongen. Tempot var bra och högt och passningarna var ofta av bra kaliber. Jag följde mest killarna som var närmast åskådarsidan. Vilket var Gische, Ponne, Fadi, Cibicki och jag vet att det var en femte med men honom kommer jag inte ihåg. Jag chansar på att det var Concha men det är en vild chansning från min sida. De tre först nämnda höll uppe tempot bra.
Knappt fem minuter pågick den här övningen innan målen rullades fram till straffområdets yttre linje. Dags för spel. Jonnie och Robin hade en liten diskussion över skadeläget men Robin förlorade och fick istället för att spela ligga och bli knådad av Wilner på sidlinjen. En illa vald plats skulle det visa sig.
Lagen såg ut så här fick jag det till men jag kan ha fel:
Orange laget: Dahlin, Concha, Jansson, Hammar, Ricardinho, Thern, Friberg, Cibicki, Fadi och Gische.
Svarta laget: Fadel, Johansson, Helander, Pa, Hamad, Miiko, Halsti, Dardan och Mange.
Rikard sparkade igång bollen och nästan på det första anfallet blev det mål för det svarta laget. Ett anfall som drevs upp på högerkanten. En fin instickning till Dardan. Dardan drog på men Johan räddade skottet men på returen kunde Halsti enkelt breddsida in bollen i mål. 1-0 till de svarta. Matchen som sedan spelades innehöll matchtempo i farten. Hårda passningar satt på fötterna. Löpningar togs hela tiden. Klackar, väggspel allt bjöds man på under de korta 20 minuterna. Det dröjde inte länge innan 1-1 kvitteringen kom genom en finemang genomskärare utav Gische fram till en perfekt löpning av Ricardinho som lätt placerade den med sin högra fot!
Jonnie pratade hela tiden med sina utespelare och det gick bra till en början men det orange laget anförda av en vis herr Molins ångade på framåt. Och några minuter in i matchen kom det oundvikliga 1-2 målet på en snabb brytning i ett uppspel av det svarta laget. Man spelade snabbt upp till Gische som stod felvänd. Gische lyfte fram bollen till Fadi som drog till direkt på volley. Bollen skruvade sig i en perfekt båge in i krysset bakom en mållös Fedel. Som sedan förblev tyst i resten av matchen.
Det blev inte så mycket tuffa tag i närkamperna och det var bara en person som vågade göra en perfekt glidtackling på Thern. Gissa vem?
Concha såklart!
Han tyckte bara inte på att han var vid sidlinjen när han fällde Simon som föll rakt över Robin som fick massage.
Det skulle bli ett mål till innan träningen var över detta igen efter en illerkvick brytning från det orangelaget igen av Thern som hittade vem annars än Gische som även denna gång också var tämligen felvänd men fick en tåspets på bollen och chippade den emellan backarna tillbaka till Thern som rusade igenom. Simon placerade in 1-3 bakom en tyst Jonnie Fedel.
Matchen slut. Träningen slut.
Spelarna gick av planen, några andra dröjde kvar men bara i någon minut. Själv valde jag att gå därifrån för att ta bussen hem.
En snabb liten notis utifrån dagens träning blir det här istället för några tuppar:
1. Guillermo Molins, Pågen är så het man bara kan vara på en fotbollsplan. Killen gör det mesta rätt och kommer nästan garanterat göra något på måndag. Ett mål eller en framspelning eller varför inte både och.
2. Benjamin Fadi, Har det lossnat? Fadi har haft det tufft detta år. Men med målen ifrån de senaste U21-matcherna verkar han ha fått tillbaka ett självförtroende i sitt eget spel. Idag var den särklass bästa träningen som jag sett ifrån hans håll under året. Det blir spännande att följa hans utveckling nästa år.
3. Tempot i spelet. Mariedals konstmatta vår lite höstsur och fick bollen att glida fort över konststråna precis som bollen såg ut att igår i Borås. Ändå hade killarna inget problem med att hänga med i tempot.
Det var allt gott folk. Nu är det bara tre dagar kvar till årets viktigaste match. För jag tror inte att det avgörs till helgen. Det skulle vara för odramatiskt för allsvenskan. Nej, istället ska det avgöra uppe mot de regerande mästarna i Borås sent på måndagskvällen.
Mot den tjugonde Seriesegern!
