AIK - Degerfors1 - 1
Gåfotboll och ett frisparksmål
Cuppremiären mot Degerfors blev en rejäl besvikelse. Ett krampaktigt AIK fick endast med sig en poäng och avancemang ur gruppen känns långt ifrån självklart.
För den som sett AIK under försäsongen kom inte insatsen mot Degerfors som en överraskning. Under träningsmatcherna i Spanien och på hemmaplan har AIK saknat offensiva spelidéer och de 2 målen som laget gjort har knappast varit i underkant. I cuppremiären upprepade sig samma syndrom med få tecken på förbättring.
AIK ställde upp med trebackslinje och fyra centrala mittfältare. Något oväntat fick både Johan Hove och Áron Csongvai chansen från start, trots att de anslutit till klubben knappt 24 timmar innan avspark. Hove agerade tillsammans med den nya kaptenen Salétros som offensiva åttor bakom Alexander Fesshaie. Bakom de bildade Csongvai mittfältslås tillsammans med Bersant Celina. Med Dino Besirovic som vänsterwing betydde det att AIK ställde upp med fem centrala mittfältare från start, och det syntes.
Visserligen var vi starka centralt och AIK kontrollerade matchen från start till mål mer eller mindre. Degerfors rörde knappt bollen första 10 och det dröjde drygt 20 minuter innan de kunde etablera någonting som liknande ett anfall. Men offensivt blir vi lidande av att ha för många liknande spelartyper på plan. Vi saknar spelare som kan bryta mönster och springa i djupled. Nu blir det ett väldigt stationärt spel och jag har svårt att se hur vi ska göra mål i öppet spel framöver. Vi ska inte ta ifrån Anton hans fantastiska frisparksmål, men ett det är en fast situation som ger oss poäng är väldigt talande.
AIK är i vanlig ordning bra i presspelet och vi vinner oftast tillbaka bollen i farliga lägen, men därefter vet vi inte hur vi ska förvalta de lägerna offensivt. Det finns tempo i den här truppen, men vi ser det nästan bara när vi jagar bollen. Då ligger vi på motståndarna som sockersugna getingar. När vi själva ska etablera spel liknar vi mer en flock trötta humlor.
Visst saknar vi en anfallare i klass med Ioannis Pittas , men jag tror att problemet är större än så. En spelare som Danilo Al-Saed hade varit perfekt att ha i en sån här match. Victor Andersson borde rimligtvis fungera också, men mot Degerfors kastades han in som nia i andra halvlek och fick inte mycket uträttat på den positionen. Men oavsett behöver vi en anfallare och det är nu.
Med det här spelsättet kommer vi antagligen kunna ta poäng mot de bättre lagen och några derbysegrar lär det bli. Men mot lag som står lågt kommer det bli oerhört svårt att få med sig någonting. Jag stödjer idéen att man ska bygga ett lag bakifrån, men nu är AIK så baktungt att spetsen är mer eller mindre obefintlig.
Försäsongströjor
I sann cuptradition spelade AIK i ett specialställ med retrovibar. Jag gillar att AIK har en stilren inställning till matchdräkterna, men nu har det faktiskt gått för långt. Det blir som att se fotboll i svartvitt. Från läktarhåll hade jag i långa stunder svårt att urskilja spelarna från varandra, vilket inte hjälptes av att tre nyförvärv startade. Johan Hoves neongröna skor hjälpte till en nytta, men utan dem hade jag antagligen förväxlat honom med Salétros.
Ett helsvart ställ med helsvarta nummer…jag fattar att det ska vara en homage till historien, men det måste gå att göra på ett annat sätt. Gåfotbollen som AIK visade upp gjorde inte heller saken bättre. Alla såg likadana ut på plastgräset under Nationalarenans tak.
