Gästkrönika "När vett och sans får råda"
Det kom en gästkrönika angående ett viktigt beslut som togs i helgen. Ett beslut som rör alla som går på fotboll. Oavsett lagfärg, hudfärg, politisk färg. Ja oavsett vilken jäkla färg och form som helst.
Jag är Bajen-supporter, tillhör Bajen Fans och står troget i klacken varje hemmamatch och ibland också borta. Inte nog med det. Jag är också en nästan medelålders kvinna, jurist och till råga på allt politiskt intresserad och aktiv. I många år har jag jobbat med rättspolitik för Vänsterpartiets riksdagsgrupp. Det gör jag inte längre men jag gjorde det under förra året när partiet gick med på att driva igenom förslaget om anmälningsplikt för så kallade risksupportrar. Det var ett personligt misslyckande men också ett misslyckande för partiet som enligt mig tidigare hållit rättssäkerhetsfanan högt.
Jag vet inte vad det är som händer med folk som aldrig satt sin fot på en ståplatsläktare när man börjar pratar om dessa frågor. Att rättsäkerhet och likhet inför lagen skulle omfatta även supportrar verkar vara helt omöjligt.
- Men ska inte vanligt folk kunna gå på fotboll utan att vara oroliga för att bli nedslagna eller?
- Eh, jo – jag är ganska vanligt folk.
- Jaja, men folk är ju rädda!
- För vad? Jag är inte rädd och jag är vanligt folk. Kommer du att börja gå på fotboll om vi inför anmälningsplikt?
- Hm, nej – jag är ju inte intresserad av sport….
Alltså, personligen är jag ibland rädd när det hålls demonstrationer på stan. Jag blir också djupt irriterad när motdemonstranter ger sig ut för att störa när ett budskap inte passar. Men jag tycker inte man ska kräva anmälningsplikt för dem heller, vare sig demonstranter eller motdemonstranter. När brott begås tycker jag att dessa ska bestraffas och självklarts ska samhället också göra vad man kan för att förebygga brott, men det är en annan sak.
Nåja, tillbaka till rubriken om vett och sans. I helgen har alltså Vänsterpartiet hållit kongress. ”Vi har väntat så länge på just den här dagen” sa valberedningens ordförande när hon presenterade förslaget till ny ordförande för partiet och visade därmed tydligt att fotboll är politik. Nåja, till kongressen hade också vakna medlemmar skrivit motion om just anmälningsplikten för att kräva ändring i partiets politik.
- Först hämtade dom risksupportrarna, jag sa inget för jag var ju ingen risksupporter
- Sedan hämtade dom klacken, men jag sa inget för jag står ju inte i klacken
- Till slut kom dom efter mig, då fanns det ingen kvar att försvara mig.
Så, efter en lång debatt blev det så äntligen dags för beslut. Då hade nog dom flesta förstått vad det handlar om. Det är inte okej att skapa särlösningar för vissa grupper. Vem står då näst på tur? Kongressen bestämde att Vänsterpartiet ska rösta mot lagen när den kommer upp för beslut i riksdagen. Det betyder alltså i praktiken att majoriteten är bruten och att förslaget inte kommer att gå igenom. När till slut vett och sans fick råda, då vann vi!
Slaget är vunnet – om än inte kriget.
