Krönika: Var loket
"Jag drömmer om en fullsatt arena året runt. Och helt ärligt, det är ingen omöjlighet. Vi behöver bara hjälpas åt att så små frön."
Malmö har sina Champions Leaguemiljoner. AIK kommer få in sina miljoner för Aleksander Isak. Norrköping har sin stabilitet, nyfunna plantskola och fyller på med våra gamla talanger. Elfsborg plockar in supertalanger och super- superettanspelare. Häcken värvar hemvändare, som i vanliga fall hade valt oss, för sina gothiamiljoner.
Vi då?
Vi säljer vårt hem, vi har inte råd att ha kvar vår personal, vi måste utbjuda våra profiler och ger bort gratis skrivbordspoäng till våra konkurrenter.
Vad talar då för att vi skall få något att glädjas åt framöver?
Massor!
Vi har en konkurrenssituation på målvaktssidan som kommer bli otroligt spännande att följa. Pontus spås bli hela Sveriges nästa stormålvakt och det ryktas om riktigt, riktigt stora klubbar som följer grabben. Förra gången John hade konkurrens på allvar i form av Sandberg så blev han årets målvakt i Allsvenskan.
I försvarsledet så har vi seriens bästa högerback i Emil. Scott får en försäsong och tid att lära känna laget. Jag tror att han kommer överraska många rejält här i vår. Om Billy stannar eller inte, det vet bara Billy. Det vore såklart bra för oss om han gör det. Han kan med lite tur och jävlaranamma göra en liknande resa som Oscar Wendt gjort. Mer än en likhet finns. På mittbackssidan är vi för en gångs skull garderade emot skador på ett bättre sätt än på länge. Jag tror att både Rogne och Bjärsmyr är klara startspelare. Bjärsmyr är en mittback som har sina styrkor i positionsspelet och spelförståelsen. Jag brukar säga att en mittback är som bäst när man inte har märkt av honom på hela matchen. En sådan mittback är Bjärsmyr. Rogne hade en bit kvar till toppformen från innan skadan. Men i form är han Allsvenskans bästa mittback. Med en hel försäsong ihop så förväntar jag mig mycket från vår backlinje i år. Hjalmar är en legend och en kung på gräs. Men ibland så liknade det bambi på hal is när han klev in på konstgräset. David BW är snabb med fötterna och är lite lagom elak på planen, han kommer kunna tillföra mycket som vi saknat.
Vi är bättre garderade än på länge här.
På mitten har vi en uppsjö med kvalité. Tro inte annat. Mads och Seb är extremt duktiga spelare enskilt. Sabah har en otrolig potential. August ligger och lurar i vassen. Problemet har varit att vi än så länge inte lyckats hitta två spelare som kompletterar varandra bra nog i Jörgens spelsystem. Jag är övertygad om att både Mats och Jörgen har insett problemet, och jobbar på att åtgärda det. Användandet av Sören på topp för att länka ihop lagdelarna i slutet, och snacket om en ny central mittfältare vittnar om det. Antingen så kommer vi få se en ny mittfältare från start eller så kommer vi att spela på ett annat sätt 2017. Jag hoppas verkligen att Sabah kan knipa en plats. Maken till spelare som tränar extra och verkligen gör allt för att optimera sin karriär har vi inte haft på länge. Senast någon var i närheten så var det Ludde. Se på honom idag. Vad är han egentligen extra bra på? Inget speciellt skulle jag nog säga. Men han tränar hårdast, slipar bort sina svagheter och ger sig själv bäst förutsättning för att lyckas. Då gör man oftast det med.
På kanterna så har vi två självklara spelare just nu. Men jag tvekar på att det kommer se ut så om några månader. Löneutrymme behöver frigöras och någon extra peng på kontot kan behövas. Här har vi spelare som kan tillföra det till föreningen. Det blir en tuff balans för Mats och övriga att balansera buden gentemot den sportsliga biten kan jag tro.
Den förlorade sonen Sebastian Ohlsson kommer in med ny energi, Paka är en spelare som har potential att på riktigt vinna en poängliga. Amor Layouni provtränar mitt i uppbyggnadsfasens tuffaste period. För andra året i rad. Det pratas om att han verkligen har kvalitén, men har han vad som krävs för att prestera dag efter dag i ett allsvenskt topplag? Jag gissar att han får visa upp sin inställning nu och om den håller så är han ett alternativ när fönstret öppnar. Dessutom viskas det om ytterligare riktigt spännande namn till kanterna. Hur alla ska få plats vet jag inte än, men det ligger knappast på latsidan uppe på KG. Och då har jag inte ens nämnt MSD som nyligen hyllades för sin smartness av Jörgen.
Längst upp har Mats redan säkrat upp med publikfavoriten från Island. Vi har en Boman som visade upp sina styrkor på bästa sätt innan skadan. Når han tillbaka dit är han en av seriens bästa på det han gör. Och lägg till en gammal skyttekung som gör mål på mål utan att knappt få spela.
Så vad har vi då?
Vi har en trupp som redan nu är starkare än den som gick in i förra året. Vi är medvetna om våra svagheter och har tid att rätta till dem. Vi har en trupp som idag ser ut att kunna vara skadefri när Allsvenskan drar igång. Vi har en trupp som än så länge inte kommer behöva slåss på två fronter.
Vi har en trupp som kan komma att förstärkas ytterligare.
Och det är bara vad vi har på planen idag.
Vad har vi då imorgon?
Vi har en ungdomsverksamhet med fler landslagsmän än på riktigt länge. Vi har rekryterat nya vassa tränare, flera tränare och en ny akademichef. Nytt blod, nya tankar och riktlinjer. Alla möjligheter i världen för att nå visionen om fler spelare från akademin till A-laget.
Vi har en pissig ekonomi som faktiskt kan vara till vår fördel.
Alla spelare som kommer till oss vet att klubben inte har råd att hindra någon för länge från att säljas vidare ut i Europa. Alla spelare vet att vi inte kommer kunna ha råd att värva in två stora stjärnor på alla platser, utan att chansen kommer att ges till talanger. Det kommer bli ett måste. Det kommer på sikt att öka vår attraktionskraft än mer hos stadens yngre talanger eller spelare med högre ambitioner än Allsvenskan och ser klubbarna i Sverige som språngbrädor.
Vi har landets bästa träningsmöjligheter i form av PSA och Kamratgården med sitt nya hybridgräs. Vi har Änglagårdsskolan och alla nya fotbollsläger som kommer ge oss ”gratis” dammsugning av talangscouting i vårt närområde.
Fullsatt!
Vad vi saknar här i staden är riktig konkurrens. Visst Häcken ligger där på andra sidan vattnet, spelarna i Häcken kan ge oss en sportslig utmaning. Men jag känner ingen som håller på Häcken. Vem ska man håna eller undvika vid kafferasten? Elfsborg? Nej, likadant där. Det är inget derby. Det föds inga Guliganer i Göteborg.
GAIS och ÖIS då? Inget tyder på att de ska kunna ta klivet upp på många år. Det kommer ploppa upp färre och färre små Gaisare och Öisare på förskolorna framöver så länge det harvas i de lägre serierna.
Samma parallell kan man såklart dra kring framtida sponsorer om man vill.
Självklart är den snabbaste vägen till en större publikskara framgång. Men den kan jag inte påverka mer än att stötta laget så bra jag bara kan. Vad jag däremot kan göra mer än att stötta laget är att så ett frö. Bygga en grund.
Jag drömmer om en fullsatt arena året runt. Och helt ärligt, det är ingen omöjlighet. Vi behöver bara hjälpas åt att så små frön. Färga staden. Klä dig i blått och vitt på jobbet, skolan eller vad du nu än gör på matchdagen. Gå på matcherna. Använd blåvita hashtags. Lyssna på BBpodd på bilresan med vännerna. Tala om Allsvenskan när andra talar om Premier League. Var loket i din umgängeskrets som se till att alla köper biljetter i tid.
Hotet mot min dröm är inte de övriga lagen i vårt närområde. Hotet kommer från andra ligor. Barn växer upp med förebilder som bor flera tusen mil ifrån oss, istället för att idolisera våra lokala spelare och lag. Det finns ett botemedel. Ta med någon som aldrig varit på Gamla Ullevi förr på en match. Med den atmosfären som är på arenan så är det snudd på omöjligt för en liten tjej eller kille att inte vilja ha mer. Jag lovar. Så ett frö. Det kommer växa. Kanske inte idag eller imorgon. Men det kommer växa. Hjälp till att få vår förening att växa. Det är något vi, jag och du kommer ha nytta av i många år framöver.
