Ge oss det enda vi behöver

Ödets timma är snart slagen. På söndag står Hammarby inför den tveklöst viktigaste matchen på fem långa och mödosamma år. Vid vinst i hemmamötet mot tabellfyran Jönköpings Södra så kniper vi en direktplats upp till Allsvenskan, vid förlust eller lika väntar mest troligt kvalspel senare i november. Nya Söderstadion är sedan länge slutsåld och redaktionen uppmanar till att följa klubbens förordningar om att komma i tid och att inte äntra planen under pågående match.

Spelet borta mot Gais till trots, har vi på senare tid fått bevittna ett väldigt starkt Hammarby. Resultatet i nämnda match blev 0-0 men statistiken visade något annat med förkrossande favör för Bajen i avseendet skott och skott på mål. Så har det också sett ut den senaste tiden, mot Gais ville bollen inte in helt enkelt. Med detta i bakhuvudet tror jag vi kommer att få se de starka och offensiva Hammarby som vi blivit vana vid denna höst, mot ett J-Södra som faktiskt inte har något att spela för. Vad detta kommer resultera i, vågar jag inte yttra mig om.

J-Södra kommer närmst från ett Smålandsderby mot Öster där resultatet blev 3-3 hemma på Stadsparksvallen. I och med detta blev man också avhängd från striden om kvalplats. Innan denna förödande plump i protokollet hade man vunnit fem matcher på rad och presterat tre eller fler mål i alla dessa. Man är även obesegrad i de nio senaste matcherna. Utöver detta har man en fin trio i Fredrik Olsson, Daryl Smylie och Tommy Thelin som alla har gjort 12-13 mål vardera. Robert Gojani med sina elva framspelningar är också han en nyckelspelare för J-Södra. Ingen av dessa poängspelare är heller avstängd i mötet mot Bajen. Positivt för Hammarby är dock att smålänningarna tagit betydligt färre poäng borta än hemma och framförallt gjort mycket färre mål.

Bortser vi från matchen mot Gais har Bajen också varit inne i en väldigt fin period. Dels är vi obesegrade i de 9 senaste matcher, dels har vi inte förlorat på hemmaplan sedan innan sommarens uppehåll. Ett kryss räcker dock inte, varför Hammarby måste gå för vinst med allt vad vi har och lagom till matchen kommer, påpassligt nog, nästan alla spelare vara tillgängliga för spel. Detta med undantag för Guldborg som är avstängd och troligen även Haddad som fortfarande har skadekänning.

Vilka spelare som utgör söndagens startelva är dock inte lätt att sia i. Utgår vi från elvan mot Gais tror jag att vi kommer få se en del förändringar. I och med Guldborgs avstängning och indikationer i media kommer troligtvis Batan ersätta den avstängde mittbacken, vilket i sin tur placerar Solli på Batans plats till vänster. Övrig backlinje, mittförsvaret samt Kennedy och Nahir tror jag är självklara för start. Mindre säker är jag på Hallenius och Fuhre som mycket väl kan få utgå till förmån för Pablo och Torsteinbö. Att Pablo kommer in ser jag som troligt till följd av att Linus inte riktigt kommit upp i den kvalitet vi vet att han besitter. Att Torsteinbö petar sin norske kollega ute på kanten är jag dock inte lika säker på då detta till viss del bryter mot spelidén med mycket löpningar. Torsteinbö gör inte det på samma sätt som Fuhre utan står för ett mer kreativt passningsspel, något som Kennedy redan skall prestera på sin kant. Att en av norrmännen är på planen när pipan ljuder kan vi dock vara säkra på.

Återigen har vi allt i egna händer och matchen är vår att förlora. Ja alla de där flosklerna som jag och andra med mig spottat ur oss under denna höst stämmer fortfarande. Vi kan med en vinst till, äntligen lämna Superettan och lag som Ljungskile, Ängelholm och Syrianska, bakom oss, för att istället återvända till fotbollens finrum. Där vi faktiskt hör hemma. Med vändningen mot Östersund hemma, nicken i slutminuten mot Husqvarna, och krossen av Degerfors i premiären, färskt i minnet så tycker jag också att vi förtjänat det. Att vi har vad som krävs. Hammarby måste bara se till att visa det en sista gång.



 

0 kommentarer