Östersund - Gefle
2 - 2

Gefle har snart slutat be om ursäkt

Det finns något ursäktande över fotbollsföreningen Gefle IF. Retoriken har länge gått ut på att alla andra har mer pengar, mer personal, mer publik och bättre spelare. Och därför måste Gävlelaget snåla på alla nivåer och som en följd spela lite mer defensivt. Men efter gårdagens 2–2-match mot Östersunds FK på bortaplan anas något nytt, en offensiv tanke verkar ha slagit rot. Bara att hoppas att den smittar av sig på föreningen i stort.

För det har varit en aning beklämmande att följa Gefle IF på bortaplan i år. Visst är det bra att inte förivra sig, men den idén behöver ju inte prägla varje aktion på planen. Att åka till Eskilstuna och spela mot ett sådant begränsat fotbollslag som AFC och lämna över initiativet helt och hållet – det är inte upplyftande att beskåda som supporter.

Men i lördagens match i Östersund verkade det som om de två veckornas matchuppehåll använts till att putsa självbilden. Plötsligt vågade Gefle IF tro på att det egna passningsspelet kunde leda framåt och kunde hota motståndarna i varenda våg.

Vi gillade att se hur GIF spelade horisontellt och drog ut motståndarnas mittfält, för att lika snabbt agera vertikalt när luckor uppstod. När Leo Englund gjorde 1–1 i den 29:e minuten var det på den femte bortahörnan. Ja, det är värt att notera att Gefle vann hörnstatistiken med 7–4.

Vi gillade dessutom att se hur Martin Rauschenbergs manskap vågade bita sig fast när man väl etablerat tryck. När Niclas Håkansson och nämnde Rauschenberg stannade kvar i motståndarnas straffområde – och inte rusade hem direkt efter hörnsparkar – så hade Östersund alla problem i världen.

Och det gör ju inget heller att GIF har blivit experter på hörnor. Inget lag i herreliten är lika effektiva 2023. Att ha två spelare som rusar mot motståndarnas främre stolpe för att nickskarva, det gör att det gång på gång skapas ytor vid den bakre stolpen. Och GIF har blivit allt bättre på att vinna andrabollar i motståndarnas straffområde.

Det är också positivt att vi är mer oberäkneliga framåt än tidigare. Vi kan anfalla längs kanterna och centralt, vi kan pröva med lyrbollar men också med instick och boll på spelare i andravåg.

Sedan märks det att laget bara blir mer och mer mentalt starkt. Det går helt enkelt inte att skaka av sig Gefle IF modell -23. Kollektivet jobbar på oförtrutet och vet att chanserna kommer.

Finns det inget att klaga på då?

Jo, precis som föreningen i stort är respekten fortfarande för stor för alla andra. Nej, de andra föreningarna har inte bättre spelsystem. Nej, de andra lagen har inte bättre spelare. Så varför agerar vi så tveksamt i defensiven?

Visst är försvarsspelet hyfsat. Men det kan bli mycket bättre. Gefle IF:s herrar är fortfarande för passiva i sitt positionsförsvar, som om de tror att Ronaldo står på andra sidan för att åstadkomma något genialt. Det uppträdandet skapar enbart problem och ger motståndarna oförtjänta ytor.

Om våra spelare vågade vara mer aggressiva i sin zon, om vi vågade gå tätare på bollhållaren – då skulle vi vinna fler matcher. Och vi hade definitivt vunnit gårdagens match med ett sådant agerande, mot ett Östersunds FK som består av några starka offensiva spelare men som bakom dessa är högst mänskliga. Något som inte minst syntes när Jacob Hjelte (vilken hjälte!) kunde placera in 2–2 med en känslig vänsterfot. Aly Keita måste blivit galen på sina utespelare som inte lät honom ta bollen i famnen, utan istället tjongade vilt.

Summa summarum: Gefle IF:s herrar är på rätt väg. Vi har sett något nytt: Ett stabilt försvar med en allt modigare offensiv framför sig. Nu gäller det bara att spelarna i försvarsspelet vågar ta för sig mer. Precis som föreningen i stort.

Östersunds FK–Gefle IF 2–2 (1–1)
Mål: 1–0 (19) Calvin Kabuye, 1–1 (29) Leo Englund, 2–1 (56) Calvin Kabuye, 2–2 (90+6) Jacob Hjelte.
Varningar, ÖFK: André Österholm. GIF: Ahmed Bonnah.

Hörnor: 4–7

Domare: Jovan Krsmanovic

Publik: 2 031

GIF: Robin Wallinder – Christoffer Aspgren, Nils Eriksson, Martin Rauschenberg, Niclas Håkansson (68), York Rafael – Adrian Edqvist, Iu Ranera, Oscar Lundin, Ahmed Bonnah – Leo Englund.
Avbytare: Jacob Hjelte (68), Oskar Karlsson, Daniel Eliasson, Sebastian Friman, Kevin Persson, Tobias Johansson (mv).