Gefle IF - Malmö FF 1-2
Det var ingen säker seger, det var en direkt dålig andra halvlek, men Malmö FF lämnade den besvärliga bortamatchen mot Gefle med tre pinnar i bagaget. Det var oerhört viktigt.
Redan innan match betonade Åge Hareide att balansen var viktig, organiserat försvarsspel och ingen huvudlös offensiv. Detta var också vad första halvlek bjöd på. Ett klokt spelande MFF som kontrollerade matchen utan att släppa till särskilt mycket hemåt. Andra halvlek var en annan match, dels på grund av ett modigare Gefle, men till stor del på grund av ett MFF som släppte initiativet - igen.
Men låt oss ta det från början. Under den inledande kvarten hände inte mycket offensivt på något håll. Lagen kände på varandra och MFF jobbade in den nya lite mer defensiva uppställningen med Rakip, Adu och Lewicki bakom en offensiv Wolff Eikrem på mitten. Det såg tryggt ut och efter att ha bearbetat hemmalaget i en kvart skruvade mästarna från Malmö upp tempot och skapade matchens första chans. Eikrem spelade ner mot kortlinjen där Pa Konate fick in ett hårt inlägg framför mål som Agon Mehmeti touchade och så när fick in. Agons touch lurade Erdal Rakip som fanns på bortre stolpen, men Erdal skulle få fler chanser.
Perioden mellan minut 15 och 35 spelade MFF riktigt bra, man vann bollen tidigt på Gefles planhalva och man skapade ett antal möjligheter i Gefles straffområde. Rörlighet, agressivitet och kreativitet i en fin symbios.
1-0 kom i 26:e minuten efter ett fint anfall där först Markus Rosenberg vände runt och sköt på nära håll Bollen räddades av hemmamålvakten och gick efter lite flipperspel ut till Anton Tinnerholm som drog till hårt varpå nästa retur landade framför Erdal Rakip som inte tvekade och klämde in sitt första allsvenska mål med en stenhård yttersida i bortre gaveln. Mycket vackert och mycket välförtjänt i det skedet av matchen.
Efter 35 minuter tappade dock MFF fart och Gefle kunde få till ett par halvchanser genom Johan Oremo innan halvtidsvilan, men känslan efter första halvlek var helt klart att MFF hade gjort precis det man hade som plan. Solitt försvarsspel kombinerat med väl värderade attacker framåt. Värt att notera var att mittfältsspelet fungerade bra trots att samtliga fyra är centralt lagda. Lewicki hamnade mer rätt än i sina senaste insatser och Eikrem kunde styra det offensiva spelet på ett stundtals mästerligt sätt.
I andra halvlek såg det tyvärr helt annorlunda ut. Ett revanschsuget Gefle satte MFF under press direkt och MFF hade förtvivlat svårt att slingra sig ur.
Man började få kortare anfall, Eikrem försvann ur matchen och plötsligt hittade norrlänningarna fram till riktiga målchanser.
Ungefär en kvart in på andra halvlek fick Jonas Lantto skottläge i straffområdet och via ett MFF-ben tog bollen en hiskelig bana mot Robin Olsens vänstra kryss, men Robin lyckades veckla ut sig i sin fulla längd och tippa bollen till hörna.
Tyvärr gjorde Robin det sämre i 75:e minuten då Gefle bröt en skarv från Rosenberg och ställde om med en fin djupledsboll till Johan Bertilsson som kom relativt fri mot MFF-målvakten som gjorde en otajmad och egentligen onödig utrusning då Erik Johansson hade kunnat styra ut Bertilsson i sämre vinkel. Robin blev dock enkelt rundad och 1-1 var ett bittert faktum.
I det här läget kunde det gå åt vilket håll som helst. MFF vacklade och Gefle hade vittring, men MFF hade turen på sin sida idag. Två knän och en domarmiss dessutom.
Agon Mehmeti knäade ut bollen över kortlinjen och förväntade sig att Gefle skulle få inspark, men MFF tilldömdes hörna. Inbytte Simon Kroons hörna letade sig genom hela straffområdet till Lewicki som smekte in ett väldigt fint inåtskruvat inlägg som Erik Johansson (för andra matchen i rad!) knäade in.
1-2 till MFF efter 81 minuter!
Efter detta tappade Gefle förståeligt nog lite fokus och efter dryga tio minuters Hawaiifotboll där bland annat inbytte Tobias Sana vackert tog sig igenom men sköt lösare än en treåring så ljöd slutsignalen. Tre poäng till Malmö FF, men mycket behöver fortfarande rättas till.
Vad är det som gör att Eikrem bara försvinner ur matcher?
Varför är inte Mackan hetare framför mål?
Varför darrar vi defensivt i matcher mot lag som Falkenberg, Kalmar och Gefle?
Åge Hareide har ett digert arbete framför sig om han skall få årets MFF att ta sin tredje raka SM-titel.
På söndag väntar Djurgården som på fullaste allvar är med i toppen. Det blir en tuffare nöt att knäcka. Det är dags för MFF att nå upp till mästarklass igen.
Jag ser fram emot det mötet med en stor portion oro, men i kväll vann vi. Låt oss njuta en stund av det.
