Kan Gefle bli det nya Kalmar?
Säsongsuppehållet kom lägligt för Gefle i år. Efter en bra start har poängerna slutat rulla in. Det ser ut som laget åter igen kommer hamna på den 9-11 plats man lagt sig på sedan man kom upp i allsvenskan för sex säsonger sedan.Gefle är ett etablerat allsvenskt lag, men inte mer. Jag, och många med mig, undrar främst två saker; varför uppträder laget fortfarande som man gjorde 2005 när man åter tog sig upp i allsvenskan, samt; hur kan klubben ta nästa steg och gå från ett stabilt bottenlag till ett stabilt topplag?
Det finns främst fyra förklaringar till att man valt att spela som man gör; att man är en liten klubb (som har små intäkter och små resurser), man är oerfaren i allsvenskan, spelarmaterialet räcker endast till för något annat än strikt defensivt kontringsspel, och slutligen; det har fungerat bra hittills.
Jag börjar med argumentet att klubben skulle vara oerfaren i allsvenskan. Argumentet var förståeligt de första tre, fyra säsongerna. Klubben var inte van att synas på denna scen, och man måste kriga och gneta för att hålla sig kvar i finrummet. Nu när laget är etablerat i allsvenskan och håller en stabil nivå är det dags att se framåt.
Argumentet att laget har lite resurser har man hört från starten. Men man måste komma ihåg att god scoutning varje säsong fört klasspelare till klubben ändå, som dessutom blivit sålda för stora pengar. Johan Oremo, René Makondele, Patrik Bojent, och Amadou Jawo är några exempel på detta. Lägger man till en relativt stadig publiksiffra på några tusen så kan man ställa sig undrande till att klubben har så lite resurser som man hävdar.
Argumentet att det har fungerat hittills då? Jag är övertygad av att gnetandet inte kommer fungera i all framtid. Ett systemskifte måste ske innan det är för sent.
Samma defensiva inställning år efter år är riskabelt. En otursförföljd säsong där det rinner in några fler baklängesmål skulle innebära att man inte samlar många poäng eftersom man inte skapar många framåt heller. Målsnittet de fem och en halv säsongerna laget spelat i högsta serien har varit 1,0, 1,1, 1,1, 1,1, 0.9, samt 1.0 mål per match.
Detta säger oss att vi i stort sett inte har råd att släppa in något mål i matcherna som spelats. Fans har stött och blött denna fråga i många år nu. Det som får en del supportrar att stöda ledarstabens inställning i denna frågan är just för att ledarstaben lyckats så bra hittills. Den lilla klubben från Gävle har tvärtemot experterna lyckats hålla sig kvar i högsta serien år efter år. Jag vill inte heller ta ifrån ledarna det de hittills gjort. Men som jag skrev ovan, klubben är inte samma klubb som den var de första säsongerna, man är nu en stabil allsvensk klubb.
Varför har man då denna inställning? Jag är övertygad av att det handlar om en slags offermentalitet som klubben (och fansen för den delen) har antagit. Man är underdogen, klubben som alla lag och supportrar hatar att åka till, tråk-laget som bara backar hem och lyfter långt, bönderna från Norrland. Detta har man fått höra från första säsongen och detta är något man tagit till sig. Det finns båda för och nackdelar med detta. Det har säkerligen fungerat som välbehövlig tändvätska inför varje säsong. Men det finns även nackdelar, då det innebär att man även gräver ner sig i skyttegravarna och fortsätter gneta till sig poäng för att visa att man ska överleva.
Hur ska detta systemskifte då se ut? Vissa påstår att vi helt enkelt inte har en tillräckligt bra trupp för att klara oss kvar om vi inte backar hem och gör det svårt för motståndarna. Detta håller jag inte alls med om. Vi har en rad duktiga offensiva krafter i laget, som just nu tyglas av tränare Pelle Olsson. Jag är övertygad att den nuvarande truppen faktiskt komma till bättre rätt i ett mer offensivt spelsätt. Det system som skulle passa laget bäst är helt klart ett 4-2-3-1 system där slitvargarna Chibsa, Gram och Hansson kan varva på de defensiva mittfältsplatserna och där spelare som Lantto, Berg, Frempong, Berggren, Dahlberg, Gerndt och Orlov kämpa om de offensiva platserna.
Gefle har överträffat alla förväntningar hittills i sin moderna allsvenska historia. Men om man vill ta sig från bottenträsket måste något göras. Visst skulle fler mål släppas in, men spelarmaterialet skulle komma bättre till sin rätt och målsnittet skulle definitivt höjas från dagens runt ett mål per match. Det handlar om att tro på lagets förmåga, truppen är mogen för att ta nästa steg!
