Örebro - Gefle2 - 0
7 fel som måste rättas till, Gefle!
Gefle IF befinner sig farligt nära fritt fall. Och nu gäller det att få ordning på grejerna, för efter sommaruppehållet kommer också Helsingborgs IF och Skövde AIK att börja ta poäng. Det räckte att se Gefle de första tio minuterna i söndagens match mot Örebro SK (0–2) för att konstatera att det inte står rätt till på en rad punkter. Förlusten kändes redan då ofrånkomlig. Vi listar sju fel som snarast måste rättas till.
1. Det darriga försvarsspelet.
Just nu påminner försvarsspelet om det som gjorde att Gefle IF åkte hiss ner till botten av Superettan 2017. Lågt agerande där alla står i sina zoner, men är på tok för passiva. Ska du spela positionsförsvar måste du vara aktiv i din yta. Christian Järdler, ÖSK-tränaren, coachade IFK Värnamo det året. Ett Värnamo som krossade oss i vår första hemmamatch genom att spela mellan lagdelarna. Det spelar ingen roll om vi är övertaliga i eget straffområde – det känns ändå som om vi är undertaliga.
2. Det tröga anfallsspelet.
Det låga försvarsspelet får till följd att Gefle får oerhört långt fram när det handlar om att kontra och gå till anfall. Dessutom är vi så pass känsliga för tuff motståndarpress att vi knappt kan slå två passningar i rad när vi väl får bollen.
3. För stor respekt för motståndarna.
Nedre halvan av Superettan är ungefär i nivå med övre halvan av Ettan. Det är inte vi som påstår det, det uttalandet har vi hört från x antal tränare de senaste åren. Så varför spelar vi som om vi möter Malmö FF när vi spelar mot Örebro SK och många andra av våra bottenkollegor? I en sådan här match, mot en motståndare som inte imponerat, måste vi våga mer. Starta försvarsspelet så fort vi förlorar bollen, försök vinn tillbaka den och våga pressa hårdare.
4. Felaktiga statistiska analyser.
Micke Bengtsson uttalar sig i lokalpressen och hävdar att statistiken visar att Gefle förtjänade ett bättre resultat än GIF Sundsvall i derbymatchen senast. Det är förstås en verklighetsförvanskning. Eftersom Giffarna ledde med 2–0 efter dryga tio minuter fanns det ingen anledning för dem att chansa framåt mer än nödvändigt. Förlorar man med 3–1 förtjänar man inga stilpoäng. Det är inte konståkning.
5. Felaktig användning av spelare.
Om Antonio Yakoub hade spelat centralt idag hade han utan tvekan satt några av de lägen som Leo Englund missade. Yakoub är en striker som ska vara i boxen, inte fastna på högerkanten. Leo har gjort fler mål än Yakoub, men han har också spelat tio gånger så många minuter.
6. Oroväckande trötthet.
York Rafael säger i halvtid att han överdrev sin skada för att laget skulle få återhämta sig. Det reser frågan hur pass vältränad truppen är. Å andra sidan kan tröttheten också bero på det passiva spelet. Att agera passivt skapar negativa känslor, medan aktivt agerande skapar endorfiner.
7. Tveksam analys av motståndare.
Vi undrar hur pass stor saknaden av Sören Ericson är. Det var när Sören anslöt som Micke Bengtssons spelidé utvecklades och blev ett vinnande koncept. Analysen av motståndarna var en avgörande faktor. Till denna säsong känns analyserna som skrivbordsprodukter. Daniel Eliasson som högerback? Christoffer Aspgren som vänsterback? Yakoub som ytter?
Det som är positivt är att många spelare som inte övertygade i Superettanmiljö i början av serien har börjat ta för sig. Ja, truppen känns hyfsat stark, om än tunn (visst, Oscar Lundin saknas oerhört just nu). Det gäller bara att bestämma sig för ett fungerande spelsätt, och nöta det, tro på det. Får man för sig att man är sämre än motståndaren redan före matchen, då blir det tufft att vinna.
Örebro SK–Gefle IF 2–0 (0–0)
Målen: 1–0 (47) David Seger. 2–0 (81) Noel Milleskog.
Varningar, ÖSK: Samuel Dahl (72)
Hörnor: 9–4 (7–1).
Domare: Magnus Lindgren.
Publik: 2 638 på Behrn arena.
GIF: Robin Wallinder – Christoffer Aspgren, Martin Rauschenberg, Kevin Persson, York Rafael – Anton Lundin (77), Constantino Capotondi (85), Iu Ranera (85), Adrian Edqvist, Antonio Yakoub – Leo Englund.
Avbytare: Daniel Eliasson, Jacob Hjelte (77), Sebastian Friman, Nils Eriksson (85), Oskar Karlsson (85), Torre Rafael.
