Minnesota United FC - Real Salt Lake3 - 2
Sorry Gefle, men räkna inte med poäng ikväll
Djurgården kommer till Strömvallen med en smått osannolik svit. Inte sedan den 20 april har man förlorat i Allsvenskan. Och senast tog man en meriterande seger borta mot Sundsvall. Gefle, å andra sidan, vankar nog in med sargat självförtroende efter en mycket svag insats borta mot Syrianska. Så ... kan det här sluta med annat än bortaseger?
Nej, tyvärr tror jag inte det. Magnus Pehrssons blåränder känns väldigt starka den här säsongen. Det grundspel som saknats under de senaste åren sitter där som ett smäck. Djurgården är välorganiserade och aggressiva i defensiven, men samtidigt kreativa i offensiven.
Visst, enbart 3 av 13 matcher i DIF:s obesegrade svit har slutat med vinst, men låt er inte förvillas av de siffrorna. I många av kamperna har Djurgården varit det starkaste laget och åkt på oturliga baklängesmål. Minns bara premiären mot Elfsborg, där boråsarna lyckades vinna trots att man var utspelade långa stunder.
Dessutom har laget förstärkt under Silly Season. Målvaktsposten som förut varit en osäkerhetsfaktor innehas numera av Kenneth Höie, Elfsborgs succémålvakt under våren. Och anffalen/mittfältaren Erton Fejzullahu visade redan i sin första match att han ger laget tyngd framåt.
Gefle är en gåta i år. Senast mot Syrianska (0-1) kändes det som om nerverna låg utanpå spelarna. Det fanns ingen lyster i spelet. Allt var spänt och tveksamt. Visst är det bra att ha ett grundspel, men fotboll bygger på mod och kreativitet. Det spelar ingen roll om en spelare får bollen i ett möjligt inläggsläge om spelaren ifråga inte har någon att passa.
Det är - återigen - inte i det defensiva det brister. Det är i anfallsspelet. Gefle modell 2012 är trubbiga framåt helt enkelt. Tankarna går inte så lite åt Halmstad 2011, där det till slut inte fanns fler idéer än "kom runt på kanterna och slå ett inlägg på vinst och förlust".
För att vinna måste man våga. Våga slå den galna passningen, våga bryta in fast det inte verkar gå, våga ta skott fast det inte är skottläge. Och så vidare.
Mycket talar för att Gefle ställer upp med Linus Malmborg och David Fällman i mittförsvaret, eftersom Olof Mård känner av en förkylning. Det behöver inte betyda en försvagning. Att Daniel Bernhardsson tar hand om högerbacksplatsen är inte heller någon vågad gissning. Högerkanten fungerade inte alls i Södertälje i lördags.
Det vore välkommet med Jonas Lantto på det centrala mittfältet. Han var riktigt bra där i senaste matchen, över huvud taget var Lantto då ett av få utropstecknen. Kapten Bernhardsson var det andra.
Glädjande är att Hjalmar Öhagen tycks vara tillbaka. Det betyder att vi har många kreativa kantspelare. Förhoppningsvis får vi se alla på planen ikväll: Öhagen, Lantto, Eric Larsson och Jonathan Hellström.
I Djurgården börjar Yussif Chibsah på bänken, medan Brynäsprodukten Andreas Dahlén förmodligen tar hand om vänsterbacken.
Jag tar tacksamt emot ett kryss, men är rädd för att vi inte räcker till ikväll heller.
