ÅDVALL: Stark första halvlek – men vågar Gefle satsa hela vägen?
Ettan är mer eller mindre halvvägs och efter helgen har alla lag fått halvtidsvila. Tro det eller inte, men faktum är att Gefle IF efter första halvlek ligger tvåa. Tvivlarna har dock inte övertygats, bara överraskats. Jag bollar istället upp nästa tvivel. Orkar och vågar man satsa vidare mot seriepyramidens magiska hiss? Fotboll har två halvlekar. Och avgörs alltid sista 45…
Mikael Bengtsson hyllades efter sin första säsong som GIF-tränare, efter att laget undvikit botten och etablerats som ett stabilt lag med tydlig identitet. När kraven höjdes rejält inför fjolårssäsongen och laget inte alls lyckades motsvara förväntningarna fick Bengtsson istället kritik för att hans spelidé var för enformig och lättläst. Plötsligt var Mikael Bengtsson inte längre Magic Mike.
Av den anledningen fanns många tvivlare inför årets säsong. Tvivlare som direkt chockades, av ett nytt och flexibelt spel.
Gefle har under våren helt lämnat sitt strikta fokus att äga bollen varje match, oavsett motståndare. Visst, bolltryggheten finns kvar och man kan fortfarande styra matcher. Men årets lag visar även upp sidor som att kontra, försvara lågt och skicka långt.
Grissegrar har det blivit mot Umeå och Vasalund. Sollentuna fullständigt kontrades sönder. Vid fyra tillfällen har man 1–0-segrat.
Stabilitet, flexibilitet och en liten smula flyt. Plötsligt har man förvandlats från ett typiskt mittenlag till ett äkta topplag.
14 av 30 matcher har spelats. 29 poäng, 25 gjorda mål och 14 insläppta. Tabelltvåa med lucka ner till lagen bakom.
Förvandlingen gick inte bara fort. Den skedde oväntat och fick alla tvivlare att höga ögonbrynen, men inte alla att tystna helt.
Jag sitter nämligen här med mina tangenter. Positivt överraskad efter våren, men långt ifrån helt säker. Mitt tips inför säsongen var GIF som fyra, strax bakom riktiga toppen. När laget chockat första säsongshalvan känns det nästan lite overkligt att skriva, men det går inte att blunda för att laget har allt upplagt för att tillhöra höstens toppstrid. Och det är vad som skapar nästa tvivel.
Kommer verkligen spelarna, ledarna, laget och klubben att orka hela säsongen? En lång höst med 16 finaler väntar...
Kommer verkligen Gefle IF som klubb att våga satsa för att fortsätta utmana allvarligt? Det krävs något mer till hösten...
Efter att föreningen rasade från finrummet högst upp har man famlat efter hissen som varje säsong lyfter upp några klubbar till högre nivåer. Man har aldrig varit närmare än vad man är för tillfället. Utgångsläget man skaffat inför hösten får inte slarvas bort.
I år finns inget överlägset BP. I år finns möjligheterna bara man vågar satsa för det. Jag önskar verkligen Gefle väljer den vägen.
Den vägen innebär dock inte att lägga fram kortet med dålig ekonomi. Jag vet att flera klubbar har ett stabilare ekonomiskt läge. Men satsar man inget kommer man heller aldrig att vinna något. Ett avancemang till Superettan skulle innebära miljonbelopp av sånt som bara elitklubbar får varje säsong (tv-intäkter, bidrag och andra centrala intäkter). En fin investering hade varit att lägga några extra tusenlappar under sommarens transferfönster och till nästa säsong vara med och ta del av dessa miljonsummor.
Truppen behöver förstärkas. Sårbarheten har redan märkts när avstängningar och skador avlöst varandra. Om den här toppstriden ska bli verklighet hela vägen fram till sena hösten måste GIF våga lägga det som krävs för att stärka truppen.
Jag har under mitt liv aldrig upplevt Gefle som ett topplag. Den här våren har varit väldigt rolig och hoppingivande. Jag väntar dock med att sväva bort för långt och konstaterar att det blir viktigt för Mikael Bengtsson att fortsätta arbeta även under halvtid. Andra halvlek brukar alltid bli längre med tilläggstid och det kommer krävas något ytterligare för orka hela vägen fram till hissen.
Leo Englund stångas med motståndarspelare. Han slåss även i skytteligatoppen. FOTO: Jens Carlsson