Efter Helsingborg-Gefle: Positivt anfallsspel, darrigt försvar
Gefle åkte dit med 1-3 (0-1) på bortaplan mot Helsingborg i den avgörande matchen i Svenska Cupens gruppspel. Hade det varit en match vilken säsong som helst hade jag inte höjt på ögonbrynen för resultatet. Men faktum är att Gefle var riktigt, riktigt nära att vinna den här kampen. Och att man under långa stunder förde spelet.
Två kompisar bosatta i Skåne gratulerade till det fina spelet via var sitt sms. Och visst säger man artigt tack, men fotbollsmatcher är ju till för att vinnas, och man vill ju helst att ett bra spel ska leda till något i poängväg. Ja, man kan till och med vända på det och påstå att endast ett bra resultat vittnar om ett gediget spel.
För jag har ingen lust att se Gefle spela vägvinnande och underhållande fotboll (hej GIF Sundsvall), men ligga i botten av Allsvenskan när säsongen summeras. Minns hur det var förra året – Pelle och laget fick bli mer defensiva än man tänkt vara bara för att försvaret läckte som ett såll emellanåt.
För det är just försvarsspelet på egen planhalva som bekymrar. Det behövdes inte så mycket för att skapa virrvarr i de bakre leden. En boll över backlinjen och rödtröjade anfallare som löpte i djupet – och vips så hade alla gefleiter vansinnigt svårt med markeringen.
Vare sig Helsingborgs första eller andra mål kom ur något som såg ut att bli en målchans överhuvudtaget. Vid det första – när David Accam kämpade om en studsande boll en bit utanför straffområdet med Olof Mård – så hade det räckt om Mård struntat i bollen och sett till att befinna sig mellan Accam och det egna målet. Men i och med att Mård gav sig in i kamp om bollen kunde helsingborgaren sno åt sig lädret och glida förbi (en lyftning över Mattias Hugosson innebar 1-0).
Vid 2-1 var en lös höjdboll på besök i Gefles straffområde. Jens Portin nickade bollen upp i luften, Olof Mård prövade också en skalle … plötsligt låg bollen framför fötterna på Alvaro Santos som smällde till. Bollen gled in längs marken intill Hugos högra stolpe. Här skulle naturligtvis Geflespelarna rensat mycket tidigare. Vi hade kontroll!
Men som sagt, mycket var bra i den här matchen:
* Jonas Lantto visade att 2013 blir hans år.
* Alexander Faltsetas var kung på det centrala mittfältet.
* Pär Asp övertygade väldigt mycket på högerbacken.
* Det är glädjande att Marcus Hansson så snabbt har börjat hitta tillbaka till 2012 års höstform.
* Erik Törnros var nära att kvittera i slutet.
* Gefle vågade spela bollen under 95 minuter. Man trodde på sig själva. I alla fall överallt utom i eget straffområde och motståndarens (många skott sköts, men inte många med rätt adress –däremot var hörnor och frisparkar godkända).
MATCHFAKTA:
1–0 (17) David Accam
1–1 (47) Mikael Dahlberg
2–1 (61) Alvaro Santos
3–1 (94) David Accam.
Hörnor: 3–3 (2–2)
Varningar, Gefle: Anders Wikström (94).
Domare: Martin Hansson (godkänd, även om han likt många domare så här på försäsongen har väldigt svårt att hitta en nivå, ibland blåstes det för snälla saker, nästa moment passerade en solklar stämpling)
Publik: 2817
