Gefle-Panelen #6: "Djurgården hade kunnat få samma utveckling med Pehrsson som tränare"
Säsongens sjätte Gefle-Panelen gästas av Gefles tränare och sportchef Pelle Olsson. Pelle och de övriga funderar över hur 2-0 kunde bli 2-2 mot Syrianska, spekulerar i varför Gefle satt målrekord med mål i 10 av 11 matcher och ger ett omdöme till den nya arenan. Dessutom ger man sin förklaring till att Djurgården kunnat gå från ett förlorande till ett vinnande lag.
Gefle-Panelen består lördagen den 8 juni av …
Peter Alzén, Geflesupporter som jobbar som lärare, och som sedan 10 år skriver musikkrönikor i Gefle Dagblad.
Simon Ridell, journaliststuderande Geflefantast som hoppas på att Faltsetas metodiska passningsspel kan stilla saknaden av Woxlin ännu lite till denna säsong. Producerar Geflepodcasten ”Kungsbäcksv 24” på SvenskaFans och iTunes tillsammans med Niclas Backlund.
Mathias Steen, redaktör för Gefle SvenskaFans. Håller förutom Gefle IF också på Arsenal.
Daniel Sundström, Geflefan och fotbollstränare – blev coach i Älvkarleby IK efter halva säsongen 2012 och tog laget från sexan till femman. Skadebenägen.
Gästtyckare den här gången är …
Pelle Olsson, tränare och sportchef i Gefle IF Fotboll sedan 2005. Har med ytterst små medel etablerat Gefle IF i Allsvenskan. Frågan är om någon person har betytt mer för sin klubb än Pelle. Som spelare på 1980-talet, och som tränare på 1990- och 2000-talet.
1. Gefle inledde övertygande mot Syrianska borta. Ledde med 2-0 efter första halvlek och såg ut att äga matchen. Vad var det som hände i andra halvlek och vad kan man dra för lärdom av det framöver?
SIMON: Syrianska-debaclet är säsongens mest oförklarliga hittills och då finns det att välja mellan. Jag var verkligen helt lugn och tillbakalutad efter den första halvleken, tre poäng kändes bergssäkert. Men så plötsligt har Syrianska en otrolig tur då en desperat chansboll in i straffområdet studsar lite hit och dit och sedan lite på en ovetande David Fällmans arm. Straff (felaktig tycker jag) och där och då får Syrianska möjligheten att känna vittring istället för hopplöshet. Min gissning är att Geflespelarna blev så väldigt frustrerade över att åka på en så billig straff att de helt tappade konceptet. Lex BP 1-4. Vet inte om man ska ta med sig någon lärdom från dessa matcher. Glöm skiten så att detta inte sitter som en osäkerhet i psyket varje gång motståndarna reducerar eller kvitterar.
PETER: Jag vet inte, allt såg så bra ut men förbyttes efter en mycket tveksam straff till ängsligt spel utan självförtroende. Sedan är det – precis som i matchen mot Kalmar –otroligt oroväckande att det finns någon att byta in.
MATHIAS: Killarna hade det hyfsat under kontroll innan Syrianska tilldelades en ytterst tveksam straff på grund av denna befängda handsregel som bedöms olika från match till match. Självklart fick Södertäljelaget energi av detta och kunde följaktligen forcera in kvitteringen. Dessutom var skadan på Anders Wikström något som ställde till det i försvarslinjen. Men det är inte första gången Gefle tappar en ledning denna säsong, och jag är i allra högsta grad oroad över hur laget agerar under matchernas slutskede. Allt som oftast får motståndarlaget trilla boll lite hur de vill på offensiv planhalva, vilket tillslut oftast straffar sig. Det har vi flera gånger om fått vara med om i år, tyvärr.
DANIEL: Man föll ihop. Totalt! Det som gjorde mig mest besviken är att man inte hade moralen att stå upp i andra halvlek. En tappad 2-0 ledning är ett misslyckande, vrid och vänd på det hur man vill, men så är det. Jag skulle kunna dra det här i många olika psykologiska vändor, men det man ska lära sig av det här är att ”gör fan inte om det”.
PELLE: Man ska ha klart för sig att varje match är unik, men visst finns det att lära av alla matcher. Vi har tittat på Syrianskamatchen igen, och det är bara att konstatera att vi har matchen helt under kontroll fram till straffsituationen. Från den 21:a minuten till den 71:a minuten har de inte en målchans. Efter reduceringen blir det ett helt annat mentalt läge. De får energi av att de kommer i resultatmässig närhet. Och de skapar några situationer, även fast de inte är speciellt många medan vi inte får vårt kontringsspel att räcka hela vägen fram. Leder man med ett mål är det ju små marginaler. Vi har en riktigt bra målchans på slutet när Orlov spelar fram Dahlberg och Dahlberg skjuter över. Men det kan bli så här. Det är många matcher i Europa som ser ut så, att hela matchbilden förändras när det ena laget reducerar. Det handlar ju också om vilken tabellplacering lagen har … hur man reagerar i såna här lägen. Det går inte att trycka på knappen och säga ”nu gör vi så och så nästa gång ett sånt här läge uppstår”. Kort sagt: De chansspelar och lyckas med det.
2. Gefle har inlett med att göra mål i 10 av 11 matcher, allsvenskt klubbrekord. Notera att man till exempel 2011 och 2012 inledde med 5 respektive 6 mållösa prestationer. På vilket sätt har anfallsspelet förändrats och utvecklats?
SIMON: Det går att se att Gefle är mycket bättre på att vårda bollen, det räcker med att ta en titt på Marcus Hansson. Trodde inte han var mer än en Duracell-laddad jordfräs inför årets säsong. Jag tror att man är bekvämare, spelarna vet var de har varandra. Grundidéerna för anfallsspelet går per automatik för alla startspelare och när den biten sitter, så att man slipper tänka två gånger, då kommer kreativiteten lättare. De tänker utanför boxen för att få bollen att dimpa ner så farligt som möjligt i boxen.
PETER: Vi har ju ett snabbare spel över hela banan i år, vilket borde leda till fler målchanser.
MATHIAS: Det är väldigt roligt att konstatera att Gefle för ovanlighetens skull inte tillhör ett av de där lagen som står på 8-9 mål efter 11 omgångar. Men den ökade målfabrikationen har också lett till fler insläppta mål, och man kan kort och gott säga att 0–0-matcherna är utbytta mot 1–1- och 2–2-matcher istället. Men alltid kul med lite fler mål. Av det jag sett vågar laget hålla i bollen mer på offensiv planhalva, man pressar motståndarna bättre och spelar ett mer varierat anfallsspel. Och allt detta utan att Jonas Lantto varit med och bidragit. Det ska bli väldigt spännande att se hur laget reagerar på hans comeback så småningom. Jag tror då inte det blir sämre i alla fall.
DANIEL: Vi såg redan på försäsongen att man hade utvecklat anfallsspelet med mer ”possession” och med Lanttos nya fria roll på mittfältet. Plus att jag har fått intrycket att laget ligger lite högre. Så helt oväntat är det inte.
PELLE: Vårt passningsspel har varit bättre. Det har lett till att anfallen har blivit spetsigare.
3. Däremot har man släppt in 20 mål efter 11 omgångar, att jämföras med det försvarsmässigt svajiga fjolårets 16. Varför har det blivit så?
SIMON: Detta är väl säkerligen ännu en anledning till att anfallsspelet har varit bättre. Gefle har släppt lite på bromsen. Det är alltid på bekostnad av det ena eller det andra för mindre klubbar som Gefle. Jag tycker det borde kunna ordna upp sig lite bättre framöver då Gefle knappast har massa gröngölingar bakåt. Många sena poängtapp har satt sig i huvudet, mycket är rent psykiskt nu, så landslagsavbrottet kom lägligt. Gefle har nu chansen till en omstart och det som obesegrade i tre raka matcher.
PETER: Rullat runt på många backar? Inga säkra pjäser som "äger" straffområdet? Flera studsbollar/returer som ingen i försvaret är i närheten av?
MATHIAS: Som jag nämnde här ovan så är det en ganska naturlig följd av att man så att säga drar i den offensiva regeln och flyttar upp spelet något. Men många av dessa mål har också varit otroligt onödiga, och rasen mot HIF och BP är något som påverkar statistiken nämnvärt.
DANIEL: Jag tror vi har svarat på den här frågan förut fast i en annan formulering. Tendensen har varit att laget hamnat i fler situationer där man fått omställningar emot sig och fler defensiva en mot en-situationer. Och då visar det sig i kolumnen för insläppta mål.
PELLE: Vi har inte varit tillräckligt bra i eget straffområde. Det behöver vi träna på och hitta en större beslutsamhet i den delen av spelet. Det är svårt att jämföra med föregående år eftersom varje match och säsong har olika förutsättningar. Det är klart, hade vi haft fler poäng i bagaget så skulle vi kanske ha agerat på ett annorlunda sätt i den senaste matchen när kvitteringsmålet kom. Då hade vi haft mer pondus och självförtroende. Vi har sagt hela tiden att vi vill fortsätta vara bra på det vi har varit bra på, men samtidigt bli starkare där vi var sämre i fjol. I år har vi varit bättre framåt, men lite sämre bakåt. Det ena ska inte behöva utesluta det andra.
4. Förra veckan presenterades den nya arenan på Sätraåsen. Vilka är dina reaktioner av det du sett och hört?
SIMON: Det känns mest skönt bara! Det är på gång nu. Känns inte som en huvudlös satsning heller, utan genomtänkt och sunt i typisk Gefleanda. Sedan att kommunen inte har satt tak över de platser där supporterklubbarna ska stå, det kommer nog av att de visste att dessa personer kommer att gå på matcherna ändå. Det är på de trogna man sparar in stålar. Å andra sidan är det alla de som inte går på matcher nu som man vill åt.
PETER: Visserligen är det en databild men den ser inte så rolig ut. Dessutom, om jag ska vara ärlig, så vill jag hellre ha arenan i city eller i söderläge. Men själva arenan är ju livsnödvändig för fortsatt allsvenskt spel.
MATHIAS: Äntligen. Det är väl det första ordet som dyker upp i skallen. Gefle har förtjänat en bättre hemmaborg i årtionden. Läget är bra – att skapa ett arenaområde uppe på åsen har flera fördelar. Men det går inte att komma ifrån det faktum att Strömvallen ligger där det ligger, med gångavstånd för de allra flesta Gävlebor. Det, tillsammans Gavleån och Boulognern som oslagbar inramning, är något som kommer att saknas. Men fördelarna väger trots allt definitivt upp. I övrigt tycker jag dock att arenan, av det jag sett, är ganska ful rent utvändigt. Dessutom anser jag att man varit lite väl snåla och oambitiösa angående publikkapaciteten. Jag tycker gott och väl att man åtminstone kunde gett plats för 8000 personer. Titta bara på de nybyggda arenorna i Kalmar och Växjö med kapacitet över 10 000-strecket. Men visst, det kanske lämnas öppningar för påbyggen i framtiden.
DANIEL: Det kommer att bli bra, helt klart. Även om jag är en Strömvallenvurmare, eller rättare sagt, platsen där Strömvallen ligger och inte själva arenan. Platsen är ju helig GIF-mark för bövelen och att bege sig till "Brynäsland" i Sätra rimmar lite illa i mina öron, men jag antar att det är den nya tiden och att jag måste anpassa mig. Det är ju trots allt så att 1920-talets standard inte är applicerbart i samhället i övrigt, så det är självklart att en arena, förlåt, jag menar såklart en idrottsplats, från den tidsepoken inte står sig idag.
PELLE: Att det finns framtidstro är viktigt oavsett vad man sysslar med, och i vårt fall har arenafrågan varit viktig att lösa för att skapa just framtidstro. Frågan i sig har tagit mycket energi, därför är det viktigt att den är löst så att vi vet vad som gäller och kan jobba efter de förutsättningarna. För mig som tränare och för alla i den sportsliga verksamheten är det dock det kortsiktiga perspektivet som är viktigast. Att komma maximalt förberedda inför matchen mot Öster är det vi ska koncentrera oss på.
5. Djurgården har lyft från att ligga absolut toksist, till att knipa poäng i varje match. Betyder en ny tränare så mycket, eller hur kan en sådan förvandling ske?
SIMON: Gefle har gjort såna förvandlingar utan att byta tränare flertalet gånger. Det handlar kanske mer om att DIF nu har en tränare som ser fram mot att gå till jobbet varje dag. Sådant smittar av sig på spelarna!
PETER: Ja kanske, det har ju hänt förr. Dessutom hade Djurgården i årets första match bara en enda spelare kvar sedan fjolårets premiärmatch, så de kanske har spelat ihop laget nu.
MATHIAS: Det är knappast första gången ett tränarbyte har genererat i en positiv effekt i ett fotbollslag. Spelarna får en ny röst att lyssna på. Nya fräscha idéer. Det blir lite av en nystart. Dessutom så är årets Djurgården ett lag som inte ska åka ur Allsvenskan, spelartruppen är för bra för det. Jag var aldrig orolig för DIF:s skull, utan kände på mig att laget skulle resa sig tillslut. Men man vet ju faktiskt aldrig. Säsongen 2004 stod AIK för en praktskräll i och med sin degradering, och ifjol var det inte många (om ens någon) som tippade Örebro SK till Superettan. Den gången lyckades man inte komma tillbaka, trots ett tränarbyte i början av sommaren. Djurgården däremot, de slutar någonstans i mittenskiktet i år igen.
DANIEL: ”Det beror väl på” skulle jag vilja svara. En ny tränare kan väl betyda mycket om den förra är bedrövlig. Nu tvivlar jag dock starkt på att Magnus Pehrson är så dålig. Här handlar det väl snarare om att hans idéer kanske inte fungerade av olika anledningar. Att byta tränare kan ge ett kortsiktigt uppsving men i övrigt, nja.
PELLE: Det är väl mer konstigt att Djurgården hade så få poäng efter de första omgångarna än att de har så många poäng som de har nu. Totalt sett har man väl ungefär så många poäng man brukar ha efter så här många omgångar, om vi ska titta på de senaste fem åren. De har ju ett bra lag, och med Erton Fejzullahu och Amadou Jawo har man ett väldigt intressant forwardspar. Dessutom hade Djurgården fått ordning på försvarsspelet redan innan Högmo tillträdde, när man slog Malmö på Stadion. Men Högmo är ju en erkänt duktig tränare, och han kommer säkert att hålla laget stabilt. Därmed inte sagt att det inte hade blivit samma utveckling med Magnus Pehrsson. Men det är ju så med de stora klubbarna – när det blir problem så blir det automatiskt stora problem.
