Himlen är ljusblå idag också.
En tung natt har passerat och idag försöker vi komma tillbaka till livet igen. Ett tröttkört Gefle slickar såren och förbereder sig för långresa till Malmö. Redan på lördag är det match igen och svårighetsgraden ökar ytterliggare. Vi försöker se nyktert på matchen igår och funderar på vad som hände och varför.
Om vi glömmer domarens insats eftersom det ändå inte är något vi kan påverka och istället fokuserar på vad vi själva gjorde i matchen igår. Elfsborg är ett svårt lag att möta för oss. Dom håller i bollen och spelar väldigt bra när dom får komma med näsan rättvänd mot vårat mål och bara ösa på framåt. Det vi gjorde i första halvlek var att vi vågade spela förbi deras press och komma med egna attacker där vi fyller på med folk. Elfsborgs problem och det som kommer att hindra dom från att vinna guldet till slut är att deras defensiv inte är bra. När dom måste vända på kroppen och springa hemåt för att försvara blir det plötsligt inte lika roligt att spela längre. Det är något vi utnyttjade i första halvlek. Vi spelar oss förbi deras press och så fort vi får bollen under kontroll och kan komma upp på deras planhalva känns det som att vi kan skapa målchanser. Våra två mål är frukten av jättefint spel ända nerifrån eget straffområde. Första målet vinner Robin Nilsson bollen nere i eget straffområde och löser en trång situation perfekt när han hittar Lantto som bröstar tillbaka till Conte. Conte lägger ut på Florén som har en fri yta att driva upp på och ett perfekt inlägg till Lantto som kan nicka in sitt första mål för säsongen. Andra målet är om möjligt ännu vackrare. Nio passningar inom laget där man sågar sig fram genom Elfsborgs lag innan Bertilsson kan trycka in bollen efter en sista passning av Conte. Det var Gefle när dom är som bäst. Mycket fin fotboll, rörelse och passningsspel med hög kvalitet.
---------------
Vad händer i andra halvlek?
Redan från avspark ser man att det är ett passivt Gefle som kommer ut från omklädningsrummet. Ingen rörelse när vi har bollen och det enda vi verkar göra är att förbereda oss på att ta emot Elfsborgs attacker. Är det så att det sitter i ryggmärgen, att om vi har en ledning, då ska den försvaras och inte byggas på? Vi måste tro på vår egen förmåga och göra det i 90 minuter. Visst, vi möter ett Elfsborg som är väldigt bra med bollen och vi måste också kunna ge dom beröm för sättet dom spelar på i andra halvlek, det var hög kvalitet på deras spel då. Men om vi ska kunna fortsätta utvecklas måste vi också bjuda upp. Jag anser att vi inte gjorde det i andra halvlek. Plötsligt började vi lyfta bollen mot två ensamma spelare på topp. Borta var försöken att spela bort Elfsborgs press. Det enda det skapade var ännu mer press, för vad ska två ensamma spelare på topp skapa helt utan understöd från mittfältet? Och speciellt mot ett lag som Elfsborg, som inte är jättebekväma när dom måste försvara sig, men som älskar att ha bollen själva och komma i våg efter våg. Då måste vi VÅGA spela bollen till varandra som vi bevisligen klarar av. Våga spela oss ur pressen och vara mycket mer aktiva när vi själva har bollen. Det som händer nu är att vi får jaga konstant i andra halvlek vilket gör att vi tar helt slut sista kvarten. Att förlora mot Elfsborg är ingen skam, men i det läge vi är i nu, då måste vi förlora med flaggan i topp och inte för att vi inte vågar spela i 90 minuter. Utvecklingen i laget är markant i år, oerhört glädjande, men vi har fortfarande steg att ta. Och då menar jag steg som vi kan ta utan att mirakel krävs. Det som krävs är att vi vågar tro på vår egen förmåga oavsett ställning i matchen. Våga spela oss ur press även fast vi leder matchen och sätta den prägel på matchen som vi vill. Jag är övertygad om att vi kommer att nå dit, men det tar tid att bryta ett mönster, det måste vi som sitter på läktaren också förstå.
------------
Idag saknade jag ett byte på slutet. När Robin Nilsson knappt kan röra sig efter sin kramp måste det komma ett byte på den positionen. Varför inte slänga in Berisha i det läget när det återstår typ fem minuter och vi kämpar som djur för att få med oss den poäng som vi har? Där och då är det helt ok att bara spela för att få in en poäng eftersom vi är väldigt pressade och matchen snart är slut. Som Hareide gör med Malmö, ner med tre mittbackar och stäng till.
-------------
Första matchen som vi verkligen kände av att Oremo inte var med. Just i en match mot ett lag med ett stabbigt försvarsspel hade Oremo varit perfekt. Den löpstyrkan och aggressiviteten mot Anders Svensson hade kunnat vara matchavgörande åt vårt håll.
--------------
Har vi någonsin sett ett så trött Gefle IF som vi såg sista 10 minuterna? Krampkänning överallt.
--------------
Det bådar inte gott inför matchen på lördag mot Malmö, med endast två dagars vila. Kan vi rotera något till den matchen? Pigga ben är alltid bättre än trötta.