Kalmar FF - Varbergs BoIS2 - 2
Tack ska ni ha, det gjorde ni bra!
Gefle IF åkte ner till Skåne och ordnade tre poäng. Första segern på Olympia var ett faktum och bussresan hem kändes förmodligen som en enda lång Eriksgata med destination nya Gavlevallen.
Efter fem matcher med endast två poäng och ett antal mål i baken var det dags för match på Olympia mot Helsingborg. En arena där Gefle aldrig vunnit. Före matchen skulle nog alla med intresse i Gävlelaget varit väldigt nöjda med en poäng. Tur för oss att Gefle IF ville ha mer…
När lagen ställde upp för avspark undrade vi vilket Gefle vi skulle få se. Var det ett lag med sargat självförtroende som skulle uppträda ängsligt och passivt? Svaret blev ett rungande NEJ.
Gefle inledde matchen med en förvånansvärt hög press mot Helsingborg som gör att skåningarna inte får igång något spel. Istället är det Gefle som vinner boll och ser till att inte ge bort den i onödan. Det nygamla mittfältet, med fältherren Anders Bååth tillbaka i laget, kopplar greppet om matchen. Helsingborg störs hela tiden i uppspelsfasen och himmelsblått spelar sig förvånansvärt enkelt ur dom flesta situationer som uppstår och vi får ett klart övertag på planen.
I mitten av halvleken kommer första målet, och det är inte alls orättvist när gästerna tar ledningen genom Johan Bertilsson. Helt logiskt, Gefle spelar bra! säger kommentatorn på Cmore. När hörde vi en kommentator säga så om Gefle på bortaplan sist?
Ska skåningarna komma igång nu och ta över matchen? Nej, istället fortsätter Gefle spela aggressivt och med bra kontroll. Ett par hyfsade lägen skapas och det är faktiskt närmare 2-0 än 1-1. Efter 40 minuter fälls Jonas Lantto en bit utanför Helsingborgs straffområde och fram kliver Johan Oremo. Det är inte ofta man i allsvenskan ser det som snart kommer att vevas om och om i repriser och göra varje person med hjärtat hos gästrikarna varm i själen. Oremo vevar till med sitt vänsterben och får en vidunderlig träff på bollen. Och inte vet jag hur bollen klarade sig utan att gå sönder av den smällen, men plötsligt står nätet som en strut bakom en vilt sprattlande målvakt som förmodligen hade fått amputera händerna om han så mycket som snuddat vid den projektilen. Geflespelarna i en stor hög fylld av glädje och 0-2 på tavlan. Helsingborgspubliken fattade inte vad som hänt och Henke Larsson stod på sidan och undrade om han någonsin fått på en sån pärla under sin makalösa karriär.
Halvtidsvila och årets bästa halvlek var slut. Gefle vann skotten med 6-1 och ägde matchen. 0-2 var helt rättvisande och nu var bara frågan om vi skulle klara av att hålla undan. För i kulissen stod Mikael Dahlberg redo för inhopp och det finns nog ingen starkare targetplayer i allsvenskan. Helsingborg skulle börja lyfta mot straffområdet och försöka nagla fast Gefle i defensiv position. Skulle vi klara det?
Mycket riktigt så flyttar Helsingborg upp laget och försöker sätta högre press direkt i andra halvlek. Men Gefle gör det bra, första kvarten passerar utan att det känns oroligt. Men sen händer det. Runt minut 60 skapar hemmalaget en press och skaffar sig ett par lägen, en nick av Dahlberg som Emil Hedvall fint styr undan sticker ut mest. Efter det börjar pressen. Nu orkar vi inte spela oss ur situationerna längre som vi gjort tidigare i matchen. Istället blir rensningarna fler och fler och greppet Helsingborg skaffat sig blir mer påtagligt. En snabb blick på klockan förkunnar det man redan visste, den har slutat ticka framåt och står istället stilla. Med ca 25 minuter kvar kommer 1-2 efter en liten markeringsmiss i straffområdet, där bollen lite turligt hittar fram till en fristående skåning som ganska enkelt kan lägga in reduceringen. BLÅS AV MATCHEN skriker hjärnan i tv-soffan. Men det är inget som herr domare tänker sig att göra i förtid. Hur ska vi kunna hålla ut i 25 minuter? Det kommer aldrig att gå. Hela tiden spelar det mantrat upp sig i hjärnan, det kommer aldrig att gå, det blir kvittering i slutminuten som så många gånger förr… Inte blir det bättre av att Oremo får ett gyllene läge att göra 1-3 strax efteråt men avslutet blir för tamt och där såg jag poängen rida iväg mot solnedgången.
Minuterna tickar iväg. Dahlberg är som en titan runt straffområdet. Men Sandberg gör ett drag, vi har en herre vid namn Ilir Berisha på bänken. Denne Berisha är en mycket stark spelare, inte minst på skallen. En injektion av honom i laget gör att vi får lite mer stål runt backlinjen och nu handlar det mesta om att stå emot deras attacker vilket gör att anfallsspelet sen länge blivit en bortglömd konstart. Nu handlar det om att KÄMPA och KRIGA. Dahlberg framme och oroar igen, Hedvall står emot. Plötsligt har klockan tickat upp mot 90 minuter. Bara tilläggstid kvar. Kan det gå? Ja, nej, ja, nej. Svetten sprutar både på plan och i soffan. Då får Helsingborg en frispark i kanonläge med endast sekunder kvar. Jaha, har vi sett den förut eller? Greppar tag i fjärrkontrollen, redo att hiva den i väggen om det blir som väntat. Men bollen skjuts rätt i vår uppställda mur och rensas sen bort. Några sekunder senare blåser domaren äntligen av matchen och en klassisk seger är bärgad.
Några tankar.
Anders Bååth är en ledarfigur som vi behöver i laget. Dessutom blir Robin Nilsson mycket bättre när han har Båten vid sin sida. Redan ifjol spelade Robin bättre med Bååth än Marcus Hansson och det märks direkt i år också.
Försvarsspelet var mycket bra. Det började med en högre press än vi vant oss vid. Fortsätt så! Tro på att man klarar av att spela längre upp i planen och inte behöver belägra eget straffområde. I slutet av matchen är det helt naturligt att man blir tillbakapressade av ett lag med två så stora anfallsspelare som Helsingborg har. Men vi löser det ändå ganska bra. Berisha är lite ivrig i vissa lägen, men han är vår bästa huvudspelare och kommer att behövas i år.
Vårt sätt att spela oss ur press i första halvlek var mycket imponerande. Inte bara rensa utan försöka hitta en adress på bollen via mittfältet i väggpassningar och enkla överlämningar var glädjande. Fortsätt så!
Nu väntar 1.5 veckas förberedelser inför premiären på Gavlevallen. Det känns bra, förmodligen för alla inblandade. Träna bra och ladda depåerna. 20 maj smäller det, då är vi där och lyfter fram vårt lag till tre nya poäng. Väl mött då!
Helsingborg–Gefle1–2 (0–2)
0–1 Johan Bertilsson (29), 0–2 Johan Oremo (41), 1–2 Astrit Ajdarevic (67).
Varningar, Helsingborg: Lalawele Atakora, Johan Mårtensson, Mikael Dahlberg. Gefle: Robin Nilsson, Ilir Berisha.
Domare: Kaspar Sjöberg, Malmö.
Publik: 6 833.
