Usel tajming, Simon!
Elfsborg presenterar Simon Lundevall på en presskonferens två dagar före Gefle IF:s ödesmatch mot IFK Norrköping på Strömvallen. En match som kan avgöra Gefle IF:s framtid som fotbollsförening. Är det bra att det blir klart så att Lundevall kan koncentrera sig på fotbollen nu? Visst, men att meddela det hela på en presskonferens är direkt osmakligt. Rent psykologiskt är det här inte bra för Gefle IF.
Simon Lundevall tycks vara närmast sig själv.
När laget ställer upp före match för presentation vänder han sig aldrig om mot klacken, som de andra spelarna gör.
När Simon blir klar för en annan klubb tappar han all motivation och koncentration. Det kan inte ha undgått någon att Lundevall den här hösten mest har sprungit omkring och varit rädd om benen.
När ett bud kommer från Brann hösten 2013 säger sig Simon vara klar med Gefle IF. Detta efter att ha varit ordinarie i en säsong i ett allsvenskt lag.
Så det är ju bara följdriktigt att Lundevall inte bara nöjer sig med att skriva på för IF Elfsborg idag, utan att han också väljer att göra det offentligt för hela Fotbollssverige.
Att bara skriva på, berätta för de närmaste och sedan vänta med presskonferensen tills det att Gefles säsong är färdigspelad – det hade varit det smartaste alternativet. Då hade det gått att ana ett uns av klubbkänsla hos Lundevall. Att svara ”Inga kommentarer, nu är det Gefle som gäller säsongen ut” hade stärkt moralen hos Geflelaget och Geflefansen.
Inte heller blir det bättre av att Lundevall på presskonferensen säger ”Här (i Elfsborg) är de offensiva spelarna otroligt skickliga och skapar betydligt fler lägen än i Gefle”. Analysen må vara sann, men vad säger den meningen egentligen? Jo, att spelarna i Gefle inte är så skickliga och inte skapar så många lägen.
Lundevall hade kunnat uttala sig på det sättet EFTER SÄSONGEN. Men inte medan han fortfarande får lön av Gefle. Inte två dagar före matchen mot IFK Norrköping på Strömvallen.
Är det bra om Simon Lundevall startar mot IFK Norrköping? Det kan vara bra. Det kan vara dåligt. Men det är inte det som den här texten handlar om. Den här texten handlar om att en besättningsman lämnar ett fartyg i sjönöd, för att flyga över till en lyxkryssare och äta en god middag. Allt medan fartyget i sjönöd betalar för flygbiljetten.
